2022-10-24
Richard S. J. Tol (född 2 december 1969, Hoorn, Nederländerna) är professor i ekonomi vid University of Sussex. Han är också professor i klimatförändringarnas ekonomi vid Vrije Universiteit Amsterdam. Han är medlem i Academia Europaea.
Han deltar regelbundet i studier av Energy Modeling Forum, är redaktör för Energy Economics, biträdande redaktör för Environmental and Resource Economics och medlem i redaktionen för Environmental Science and Policy, och Integrated Assessment. IDEAS/RePEc rankar honom bland de 250 bästa ekonomerna i världen.
Tol är specialiserad på energiekonomi och miljöekonomi, med ett särskilt intresse för klimatförändringar, såsom ekonomin för global uppvärmning. Tidigare var Tol forskarprofessor vid Ekonomiska och sociala forskningsinstitutet. Dessförinnan var Tol Michael Otto professor i hållbarhet och global förändring och chef för Centre for Marine and Atmospheric Sciences och styrelseledamot i Centre for Marine and Climate Research vid universitetet i Hamburg.
Tol var styrelseledamot i International Max Planck Research Schools on Earth System Modeling and Maritime Affairs och European Forum on Integrated Environmental Assessment. Från 1998 till 2008 var han adjungerad professor vid Carnegie Mellon Universitys Department of Engineering and Public Policy, och från 2010 till 2011 adjungerad professor vid Trinity College, Dublins Department of Economics.
Tol anser att klimatförändringarnas inverkan är "relativt liten". Han anser att de ekonomiska kostnaderna för klimatpolitiken bör hållas i proportion till dess fördelar.
Tol argumenterar mot gränsen på 2 °C för att begränsa temperaturhöjningar. Tol förespråkar inte ett annat mål, men har föreslagit att en koldioxidskatt på $20/tC skulle vara en policy i linje med uppskattningar av kostnaden för kol. Han hävdar att det skulle bidra till att stimulera utvecklingen av bränslebesparande teknik och förbättra konkurrenskraften för förnybara energikällor.
I en intervju med Der Spiegel 2005 hävdade han att temperaturhöjningar mellan 2-4 °C också skulle ha fördelar. Norr om en linje dragen från Paris till München skulle människor gynnas, t.ex. av minskade energiräkningar. Men söder om det skulle människor vara övergripande "förlorare" av klimatförändringar.
Tol var en samordnande huvudförfattare för IPCC:s femte utvärderingsrapports arbetsgrupp II: Effekter, anpassning och sårbarhet. Tol sa i mars 2014 att han hade dragit sig ur författargruppen för sammanfattningen för beslutsfattare av rapporten i september 2013, med hänvisning till oenighet med rapportens profil som han ansåg vara alltför alarmerande och lade för lite tonvikt på möjligheter att anpassa sig till klimatet. ändringar.
Temperaturmålen i Parisavtalet kan inte uppnås utan mycket snabb minskning av växthusgasutsläppen och avlägsnande av koldioxid från atmosfären. Det senare kräver stora, kanske oöverkomligt stora subventioner.
Uppskattningen av kostnaderna för klimatpolitiken, förutsatt att den genomförs med lägsta kostnader, är 3,8-5,6% av BNP år 2100. Uppskattningen av klimatpolitikens fördelar, förutsatt konstant sårbarhet, är 2,8-3,2% av BNP. Osäkerheten om nyttan är större än osäkerheten om kostnaderna. Parismålen klarar inte kostnads-nyttotestet om inte riskaversionen är hög och diskonteringsräntan låg.
Uppskattningar av de totala ekonomiska effekterna av klimatförändringarna visar de sociala kostnaderna av koldioxid. Antalet uppskattningarna av den totala effekten har ökat snabbt.
Metaanalysen omfattar 61 uppskattningar från 33 studier av den totala ekonomiska effekten av klimatförändringarna. Dessa uppskattningar är jämförbara och gäller ekonomier från det senaste förflutna med och utan några framtida klimatförändringar.
Den horisontella axeln är ökningen av den globala årliga medeltemperaturen för ytluften. Dessa siffror bör läsas som följer: En global uppvärmning på 2,5 grader skulle få den genomsnittliga personen att känna sig som om hon hade förlorat 1,7 % av sin inkomst.
Den globala totala årliga påverkan av klimatförändringar. Primära uppskattningar visas som prickar. De central, heldragen linje är det Bayesianska modellens genomsnitt, de streckade linjerna 90 % konfidensintervall.
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com