Richard S.J. Tol

Akademisk karriär

Richard S. J. Tol (född 2 december 1969, Hoorn, Nederländerna) är professor i ekonomi vid University of Sussex. Han är också professor i klimatförändringarnas ekonomi vid Vrije Universiteit Amsterdam. Han är medlem i Academia Europaea.

Han deltar regelbundet i studier av Energy Modeling Forum, är redaktör för Energy Economics, biträdande redaktör för Environmental and Resource Economics och medlem i redaktionen för Environmental Science and Policy, och Integrated Assessment. IDEAS/RePEc rankar honom bland de 250 bästa ekonomerna i världen.

Tol är specialiserad på energiekonomi och miljöekonomi, med ett särskilt intresse för klimatförändringar, såsom ekonomin för global uppvärmning. Tidigare var Tol forskarprofessor vid Ekonomiska och sociala forskningsinstitutet. Dessförinnan var Tol Michael Otto professor i hållbarhet och global förändring och chef för Centre for Marine and Atmospheric Sciences och styrelseledamot i Centre for Marine and Climate Research vid universitetet i Hamburg.

Tol var styrelseledamot i International Max Planck Research Schools on Earth System Modeling and Maritime Affairs och European Forum on Integrated Environmental Assessment. Från 1998 till 2008 var han adjungerad professor vid Carnegie Mellon Universitys Department of Engineering and Public Policy, och från 2010 till 2011 adjungerad professor vid Trinity College, Dublins Department of Economics.

Klimatförändringar

Tol anser att klimatförändringarnas inverkan är "relativt liten". Han anser att de ekonomiska kostnaderna för klimatpolitiken bör hållas i proportion till dess fördelar.

Tol argumenterar mot gränsen på 2 °C för att begränsa temperaturhöjningar. Tol förespråkar inte ett annat mål, men har föreslagit att en koldioxidskatt på $20/tC skulle vara en policy i linje med uppskattningar av kostnaden för kol. Han hävdar att det skulle bidra till att stimulera utvecklingen av bränslebesparande teknik och förbättra konkurrenskraften för förnybara energikällor.

I en intervju med Der Spiegel 2005 hävdade han att temperaturhöjningar mellan 2-4 °C också skulle ha fördelar. Norr om en linje dragen från Paris till München skulle människor gynnas, t.ex. av minskade energiräkningar. Men söder om det skulle människor vara övergripande "förlorare" av klimatförändringar.

Tol var en samordnande huvudförfattare för IPCC:s femte utvärderingsrapports arbetsgrupp II: Effekter, anpassning och sårbarhet. Tol sa i mars 2014 att han hade dragit sig ur författargruppen för sammanfattningen för beslutsfattare av rapporten i september 2013, med hänvisning till oenighet med rapportens profil som han ansåg vara alltför alarmerande och lade för lite tonvikt på möjligheter att anpassa sig till klimatet. ändringar.

Kostnader och fördelar med Paris klimatmål

Temperaturmålen i Parisavtalet kan inte uppnås utan mycket snabb minskning av växthusgasutsläppen och avlägsnande av koldioxid från atmosfären. Det senare kräver stora, kanske oöverkomligt stora subventioner.

Uppskattningen av kostnaderna för klimatpolitiken, förutsatt att den genomförs med lägsta kostnader, är 3,8-5,6% av BNP år 2100. Uppskattningen av klimatpolitikens fördelar, förutsatt konstant sårbarhet, är 2,8-3,2% av BNP. Osäkerheten om nyttan är större än osäkerheten om kostnaderna. Parismålen klarar inte kostnads-nyttotestet om inte riskaversionen är hög och diskonteringsräntan låg.

Metaanalys av ekonomisk inverkan av klimatförändring

Uppskattningar av de totala ekonomiska effekterna av klimatförändringarna visar de sociala kostnaderna av koldioxid. Antalet uppskattningarna av den totala effekten har ökat snabbt.

Metaanalysen omfattar 61 uppskattningar från 33 studier av den totala ekonomiska effekten av klimatförändringarna. Dessa uppskattningar är jämförbara och gäller ekonomier från det senaste förflutna med och utan några framtida klimatförändringar.

Den horisontella axeln är ökningen av den globala årliga medeltemperaturen för ytluften. Dessa siffror bör läsas som följer: En global uppvärmning på 2,5 grader skulle få den genomsnittliga personen att känna sig som om hon hade förlorat 1,7 % av sin inkomst.

Den globala totala årliga påverkan av klimatförändringar. Primära uppskattningar visas som prickar. De central, heldragen linje är det Bayesianska modellens genomsnitt, de streckade linjerna 90 % konfidensintervall.

Källor

• Richard S.J. Tol, University Amsterdam
• AIRCC-Clim: A user-friendly tool for generating regional probabilistic climate change scenarios and risk measures, VRIJE University Amsgerdam (2022-09-20)
• AIRCC-CLIM, Assessment of Impacts and Risks of Climate Change, Probabilistic Climate Model Emulator
• Costs and Benefits of the Paris Climate Targets, RSJ Tol (2022-09-02)
• A meta-analysis of the total economic impact of climate change, Richard S.J. Tol, University of Amsterdam and Vrije Universiteit Amsterdam (2022)