Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-11-15

Klimatekonomi

Innehåll: Klimatåtgärdernas effektivitet | EUs klimatbudget | Klimatpolitikens effekter och kostnader | Sverige en ledande nation | Valet 2022 | EU vill ha koldioxidtull | IPCC om klimatåtgärdernas kostnader | Tillväxtanalys | Green deals | Ekonomisk statistik | Källor

Vilka klimatåtgärder är mest effektiva? Hur kan effektiviteten mätas? Är det viktigt att Sverige ska vara en ledande nation? Väljer andra länder svenska lösningar? Vad tjänar vi mest på? Vad är moraliskt rätt?

 Klimatåtgärdernas effektivitet

2022-08-10

EU och Sveriges Riksdag anser att det är nödvändigt att i närtid göra kraftiga investeringar och andra genomgripande kostsamma förändringar i samhället, för att därigenom minska framtida kostnader orsakade av klimatförändringar.

Investeringarna och samhällsförändringarna syftar till att minska mängden koldioxid i atmosfären som ska öka jordens utstrålning av värme och därmed minska klimatförändringarna.

Det finns många tänkbara åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid. Vid valet av åtgärder är det nödvändigt att väga uppoffringarna mot rimliga bedömningar av dess inverkan på utsläppen.

Baserat på historiska data görs det bedömningar av storleken på utsläppen av koldioxid och vilken inverkan de haft på klimatet. Dessutom görs simuleringar av tänkbara klimatförändringar baserat på olka förändringar av den atmosfäriska koldioxidmängden.

Mängden koldioxid beror inte endast på utsläpp av koldioxid från mänsklig aktivitet utan koldioxid släpps ut från en rad olika källor och upptas samtidigt av andra källor. Eftersom koldioxiden är ojämn fördelad i i sin utsträckning och i höjd och förändras kraftigt med årstider, vulkanutbrott, havet utsöndning och upptag av koldioxid är det svårt att mäta utsläppen globalt.

Allt detta gör det givetvis svårt för beslutfattare att avgöra hur mycket som ska satsas på olika åtgärder. Den enorma kostnaden gör det ändå nädvändigt att uppskatta kostnader och nytta såväl för beslutsfattarna som för medborgarna som får ta konsekvenserna av beslutet.

 EUs klimatbudget

2022-09-18

Se EUs långtidsbudget och NextGenerationEU, Klimatfakta.info

 Klimatpolitikens effekter och kostnader

2022-08-14

Klimatforskaren Björn Lomborg har skrivit en artikel om klimatförändringarnas effekter och kostnaderna för klimatpolitiken[1]. Citat (översatta med Googles hjälp):

"Klimatförändringarna är verkliga och dess effekter är oftast negativa, men vanliga skildringar av förödelse är ogrundade. Scenarier under FN:s klimatpanel (IPCC) visar att mänsklig välfärd sannolikt kommer att öka till 450 % av dagens välfärd under 2000-talet. Klimatskador kommer att minska denna välfärdsökning till 434 %.

Argument för förödelse hävdar vanligtvis att extremt väder (som torka, översvämningar, skogsbränder och orkaner) redan förvärras på grund av klimatförändringarna. Detta är mestadels vilseledande och oförenligt med IPCC-litteraturen. Till exempel finner IPCC ingen trend för global orkanfrekvens och har låg tilltro till förändringar i mänsklig aktivitet, medan USA inte har sett en ökning av landfallande orkaner sedan 1900. Global dödsrisken från extremt väder har minskat med 99 % över 100 år och de globala kostnaderna har minskat med 26 % under de senaste 28 åren.

Argument för förödelse ignorerar vanligtvis anpassning, vilket kommer att minska sårbarheten dramatiskt. Medan klimatforskning tyder på att färre men starkare framtida orkaner kommer att öka skadorna, kommer denna effekt att motverkas av rikare och mer motståndskraftiga samhällen. De globala kostnaderna för orkaner kommer sannolikt att minska från 0,04 % av BNP idag till 0,02 % år 2100.

Klimatekonomisk forskning visar att den totala kostnaden från obehandlade klimatförändringar är negativ men måttlig, sannolikt motsvarande en minskning med 3,6 % av den totala BNP.

Klimatpolitiken har också kostnader som ofta stark överväger deras klimatfördelar. Parisavtalet, om det genomförs fullt ut, kommer att kosta 819-1 890 miljarder dollar per år 2030, men kommer ändå att minska utsläppen med bara 1 % av vad som behövs för att begränsa den genomsnittliga globala temperaturökningen till 1,5°C. Varje dollar som spenderas på Paris kommer sannolikt att ge klimatfördelar värda 11¢.

Långsiktiga effekter av klimatpolitiken kan kosta ännu mer. IPCC:s två bästa framtidsscenarier är den "hållbara" SSP1 och den "fossilbränsledrivna" SSP5. Nuvarande klimatfokuserade attityder tyder på att vi siktar på den "hållbara" världen, men den högre ekonomiska tillväxten i SSP5 leder faktiskt till mycket större välfärd för mänskligheten. Efter justering för klimatskador kommer SSP5 i genomsnitt att lämna barnbarn till dagens fattiga 48 000 dollar bättre varje år. Det kommer att minska fattigdomen med 26 miljoner varje år fram till 2050, ojämlikheten blir lägre och mer än 80 miljoner förtida dödsfall kommer att undvikas.

Med hjälp av koldioxidskatter kan en optimal realistisk klimatpolitik aggressivt minska utsläppen och minska den globala temperaturökningen från 4,1°C år 2100 till 3,75°C. Detta kommer att kosta 18 biljoner dollar, men ge klimatfördelar värda dubbelt så mycket. Det populära 2°C-målet är däremot orealistiskt och skulle lämna världen mer än 250 biljoner dollar sämre.

Den mest effektiva klimatpolitiken är att öka investeringarna i grön FoU för att göra framtida koldioxidutsläpp mycket billigare. Detta kan ge 11 USD i klimatfördelar för varje spenderad dollar.

Effektivare klimatpolitik kan hjälpa världen att bli bättre. Den nuvarande klimatdiskursen leder till slösaktig klimatpolitik, som avleder uppmärksamhet och medel från effektivare sätt att förbättra världen."

 Sverige en ledande nation

2022-08-10

Det finns en allmän uppfattning om att Svergie är ledande vad gäller klimatpolitik. Det styrks av flera undersökningar. Frågan bör ställas varför Sverige ska vara ledande?

  • Det är bra att Sverige är föregångsland då det kan motivera andra länder att göra som Sverige. Det betyder dock att de åtgärder som Sverige vidtar ska kunna genomföras av andra länder. Ett mycket stort antal länder saknar förutsättning för att bedriva en svensk klimatpolitik. Det kan finnas skäl för en utvärdering av i vilken mån andra länder verkligheten tar efter Sverige.

  • Det är bra att svenk industri är tidiga med att anpassa sig till nya förutsättningar i form av efterfrågan på klimatanpassade produkter och på förändrat klimat. Avgörande är givetvis då att företagen anpassar sig till faktisk efterfrågan inom rimlig tid, att investeringarna är lönsamma.

  • Sverige måste gör allt Sverige kan göra för att minska framtida klimatkatastrofer. Då är själva ledandet sekundärt utan det viktiga är att klimatkostnaderna bedöms som viktigare än sjukvård, polisen, socialvård och annat. Rimligen bör de som har detta motiv förklara vilka åtgärder som ska vidtas och vilka konsekvenser de anser att medborgarna måste acceptera.

 Valet 2022

2022-08-10

Klimatfrågan ser inte ut att bli en avgörande fråga i årets val. Samliga partier anser dock att det krävs ytterligare klimatåtgärder. Det är rimligt att de preciserar dessa åtgärders direkta och indirekta kostnader och gör en bedömning av vilken effekt de har på mängden koldioxid i atmosfären samt på framtida kostnader beroende på klimatets förändring.

 EU vill ha koldioxidtull

2022-09-18

EU-kommission vill införa klimatlagar som syftar till att minska utsläppen med 55 % före slutet av decenniet. Då det fördyrar produktionen inom Europa måste EU införa en tull på varor som importeras från länder utan motsvarande klimatåtgärder. I annat fall sbedvrids konkurrensen. [2]

 IPCC om klimatåtgärdernas kostnader

2022-09-18

Uppskattningarna av de sammanlagda ekonomiska kostnaderna för minskningen varierar allmänt, men ökar med stränga begränsningar (högt förtroende). De flesta scenariostudier som samlats in för denna bedömning är det baserat på de idealiserade antagandena att alla länder i världen börjar begränsning omedelbart, det tillämpas ett enda globalt koldioxidpris välfungerande marknader och nyckelteknologier är tillgängliga.

Dessa studier uppskattar att nå cirka 450 ppm CO2eq år 2100 skulle innebära globala konsumtionsförluster på 1-4 % 2030 (median på 1,7 %), 2-6 % 2050 (median på 3,4%), och 3-11% år 2100 (median på 4,8%) i förhållande till vad som skulle hända utan mildring. Dessa konsumtionsbortfall motsvarar en årlig genomsnittlig minskning av konsumtionstillväxten på 0,06 till 0,20 procentenheter från 2010 till 2030 (median på 0,09), 0,06 till 0,17 procentenheter fram till 2050 (median på 0,09) och 0,04 till
0,14 procentenheter under seklet (median på 0,06).

För att sätta dessa förluster i sammanhanget antar studier årlig genomsnittlig konsumtionstillväxt priser utan begränsningar mellan 1,9 % och 3,8 % per år fram till 2050 och mellan 1,6 % och 3,0 % per år under seklet. Dessa tillväxtpriserna motsvarar en ökning av den totala konsumtionen från ungefär fyra gånger till över tio gånger under seklet. Kostnaderna för att upprätthålla koncentrationer kring 550 ppm CO2eq uppskattas vara ungefär en tredjedel till två tredjedelar lägre.

Betydligt högre och lägre kostnadsuppskattningar har erhållits baserat på antaganden om mindre idealiserad politik implementeringar, interaktioner med redan existerande snedvridningar, icke-klimat
marknadsmisslyckanden eller kompletterande politik. [3]

 Tillväxtanalys

2022-11-05

Myndigheten Tillväxtanalys har utvärderat bidrag från Vinnova.bl.a. vad gäller stödens klimatmässiga effekt. Slutsats:

"Resultaten i Tabell 5 är tämligen enkla att sammanfatta. Det går inte att påvisa någon signifikant koppling mellan erhållande av stöd och företagens omsättning, varken på kort eller lång sikt. Avsaknaden av omsättningseffekt gäller även oavsett vad vi väljer att jämföra resultaten mot; företagens tidigare egna utveckling eller en kontrollgrupp av liknande företag som ej erhållit stöd.

Slutligen ser vi i Tabell 5 att inkluderande av indirekta sysselsättnings- och investeringseffekter ej heller ändrar på resultaten. Det går inte att påvisa någon signifikant effekt av stöden på de stödmottagande företagens omsättning" [4]

 Green deals

2022-11-05

Den mest skadliga industripolitiken, så kallade "Green Deals", är också den formen av stödpolitik växt mest såväl i popularitet som i anslag under det senaste decenniet. De gröna bubblorna har i flera kommuner utvecklats till svarta hål och miljardskulder.

De gröna bubblorna uppstår genom att statliga och kommunala bolag kombinerar interna skattemedel med bidrag från EU, Energimyndigheten och andra bidragsgivare. Ingen risk är för stor för att ta när någon annan betalar. En förklaring till att näringspolitiken fortsätter växa är att utvärderingssystemet inte fungerar som det borde. Av 110 utvärderingar visade sig 61 procent vara positiva, 34 procent neutrala och 5 procent negativa.

Enligt Riksrevisionen (2020) uppfyller endast två av 37 utvärderingar deras grundläggande krav
på vetenskaplig kvalité. [5]

 Ekonomisk statistik

2022-11-15

 Källor

2022-11-10

Fotnoter

Mer att läsa

Sverige
SMHI
Parisavtalet
Svensk klimatpolitik
Germanwatch
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Cementa vill ta hand om sin koldioxid
Hav
Mycket koldioxid från uppodling av torvmark
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Växthuseffekten
Fotosyntes
Klimatskatter
Lagring av koldioxid
Svårt att datera kolutsläpp
The Great Global Warming Swindle
Växthusgaser
EU: Minska utsläppen med 55% 2050
Mätning av växthusgaser
Climate4you: Oktober 2022
Koldioxid
Grönt stål
Klimatåtgärder
Inga länkar
Klimatkostnader.
Inga länkar
Klimatekonomi
Richard S.J. Tol

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.