En central organisation, vanligtvis en regering eller någon av dess myndigheter, bestämmer en tillåten mängd för de miljögifter som får släppas ut. Företag och bolag som står för utsläppen har utsläppsrätter under 4-5 år.

Antalet utsläppsrätter motsvarar den mängden utsläpp som tillåts. Företag som under en period släpper ut mindre mängd växthusgaser än sin tilldelning, kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag.

Handel med utsläppsrätter innebär att företag kan handla rättigheter via börser, banker eller via särskilda mäklare. Prissättningen är fri och avgörs av tillgång och efterfrågan. EU har dock infört en sanktionsavgift på 10 euro per ton koldioxid om när ett företag överskrider sina tilldelade rättigheter.

I USA har sedan flera år handel med utsläppsrätter för kvicksilver och svavel kallat Acid Rain Program. Den har stått modell för den europeiska handeln med utsläppsrätter för koldioxid.

⇑ Sverige

I Sverige regleras handeln med utsläppsrätter av lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser[ och förordningen (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser.

Naturvårdsverket planerar, utreder och prövar frågor om tilldelning av utsläppsrätter, utfärdar tillstånd och svarar för tillsyn. När det gäller flygverksamhet ska Naturvårdsverket samråda med Transportstyrelsen.

De nationella utsläppsregistren ersätts 2013-01-01 av ett nytt unionsregister på EU-nivå. Reglerna av flygutsläpp omfattar inte bara EU-länder utan det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Reglerna omfattar endast utsläpp av koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten (PFC).

⇑ Se även

Publ 2022-06-25

EU och klimatet

⇑ Källor

Publ 2022-06-25

• Utsläppshandel, Wikipedia
• Så stor blir industrins nota när EU stryper gratis utsläppsrätter, Dagens Industri (2022-06-25)