Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-08-02

EU och klimatet

Innehåll: EUs gröna giv | Omställning av ekonomin och samhället | Skatt på energiprodukter och elektricitet | Aktuella klimatförslag | Ny social klimatfond | Klimatmål | Förslaget juli 2021 | Social klimatfond | NGO - non-governmental organization | Mätning av energiförbrukning | Utsläppsrätter | Stor klimatomröstning | Källor

EU är till stor del en klimatorganisation. Utsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990. Det sker genom att tvinga medlemsländerna att införa lagar som EU fastställt. Målet är att skapa en ny ekonomisk modell.

 EUs gröna giv

2022-08-02

EU anser att klimatförändringarna och miljöförstöringen är ett hot mot Europas och världens fortsatta existens. Med den gröna given vill EU ställa om till en resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där

  • det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
  • den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen
  • inga människor eller platser lämnas utanför.

Den gröna given är också ett sätt att komma bort coronapandemin. En tredjedel av investeringarna på 1,8 biljoner euro från återhämtningsplanen NextGenerationEU och EU:s sjuåriga budget ska gå till den gröna given.

EU ska anpassa sin klimat-, energi-, transport- och skattepolitik för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. [1]

 Omställning av ekonomin och samhället

2022-08-02

EU anser att klimatförändringarna gör det möjligt att bygga en ny ekonomisk modell. Den gröna given utgör underlaget för denna djupgående förändring.

Alla EU:s 27 medlemsländer har åtagit sig att göra EU till den första klimatneutrala regionen senast 2050. För att nå dit har de åtagit sig att senast 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990.

På så sätt kommer de att skapa nya möjligheter för innovation, investeringar och jobb, Samtidigt ska åtgärderna stödja sårbara grupper genom att bekämpa ojämlikhet och energifattigdom och stärka de europeiska företagens konkurrenskraft.

Kommissionen främjar utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Vägtransporten kommer från 2026 omfattas av handel med utsläppsrätter, vilket ökar kostnaderna för föroreningar och främja användningen av renare bränsle och återinvesteringar i ren teknik.

Kommissionen prissätter koldioxidutsläppen från flyget och kräver att flygplan som avgår från EU:s flygplatser tankas med hållbara bränsleblandningar. Även sjöfarten ska omfattas av koldioxidprissättning. Större hamnar ska betjäna fartyg med landströmförsörjning.

Kommissionen redovisar i 18 dokument om hur den gröna given ska genomföras.[2]

 Skatt på energiprodukter och elektricitet

2022-08-02

EU har fastställt en klimatlag som gör klimatneutralitet rättsligt bindande som ett medel för uppnå målet på minst 55 % nettoutsläppsminskning 2030 jämfört med 1990. Därför vill EU införa miljöskatter och minska förbrukning av fossila bränslen i hela EU.

Det nya förslaget ska minska användningen av fossila bränslen på två sätt.
1. Högre skattesatser för fossila bränslen och lägre satser för produkter från förnybara energikällor
2. Minskade möjligheter till skattenedsättningar och skattebefrielser inkl för dieselbrännolja inom jordbruk, dieselbrännolja eller fossila bränslen som används av energiintensiva industrier.
Dessutom ett slut på befrielsen för luftfarts-, sjöfarts- och fiskesektorn.

Förslaget gör det möjligt att befria ekonomiskt utsatta hushåll från beskattning av bränsle för uppvärmning under en tioårsperiod.

Förslaget grundar sig på fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som gör att EU att fastställa regler så att den inre marknaden fungerar väl. Fördraget ger också EU rätt införa skatter som "bland annat" syftar till att bevara och skydda miljön.[3]

 Aktuella klimatförslag

2022-05-16

  • ESR, om nationella klimatmål och hur mycket varje medlemsland ska sänka sina utsläpp
  • LULUCF, om utsläpp från mark- och skogsanvändning
  • Utsläppshandeln för flygsektorn
  • Revidering av utsläppshandeln, ETS
  • Koldioxidtullen CBAM
  • Skapandet av en social klimatfond

 Ny social klimatfond

2022-05-23

Inom EU inser man att den omfattande klimatåtgärderna gör folk fattigare. Så mycket fattigare att medlemsländernas sociala stöd inte räcker till.

Därför vill EU starta en ny klimatfond som ska ge bidrag till dem som drabbas hårdast en klimatkostnaderna.

Fonden ska finansieras med utsläppsrätter för bostäder och vägtransport. Det innebär att boende och transportörer tvingas köpa utsläppsrätter från EU för att de bedöms släppa ut koldioxid. Dessa intäkter ska gå till den sociala klimatfonden (förutom det som EU tar emellan).

Sveriges riksdag har sagt nej till den nya klimatfonden. Däremot har fem parlamentariker röstat ja: Ilan De Basso (S), Jytte Guteland (S), Pär Holmgren (MP), Emma Wiesner (C) och Malin Björk (V).[4]

 Klimatmål

2022-05-16

År 2050 ska EU-klimatneutralt. En milstolpe på vägen dit är 2030 då man ska ha minskat klimatutsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990. I juli 2021 lade EU-kommissionen fram ett stort paket med förslag på hur detta mål ska nås. I korthet går förslaget dels ut på att skärpa nuvarande EU-lagstiftning på en rad områden som förnybart och att minska energiförbrukningen, dels på att utvidga EU:s handel med utsläppsrätter så att fler sektorer som byggnader och vägtransport omfattas.

Riksdagen har bestämt att målet är att Sverige senast 2045 ha noll nettoutsläpp av växthusgaser

Det politiska syftet med att minska energianvändningen är enligt EU-direktiv punkt 1 följande: ...att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten och folkhälsan, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra energitryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad konkurrenskraft, fler jobb och ökad ekonomisk verksamhet i hela ekonomin och därmed förbättra livskvaliteten för medborgarna.[5]

 Förslaget juli 2021

2022-05-16

Kommissionen föreslår[6]

  • Handel med utsläppsrätter[7]

EU:s viktigaste verktyg för att minska klimatutsläppen där runt 11 000 stora energi- och industrianläggningar måste köpa utsläppsrätter. Systemet har funnits sedan 2005 och minskat utsläppen från de sektorer som omfattas med närmare 43 procent.

Utsläpp från sjöfart ska under en femårsperiod fasas in i detta system. All sjöfart inom EU omfattas och 50 procent av all sjöfart från länder utanför EU. Flygtrafik ska i större grad än i dag omfattas av utsläppshandeln. I dag delas ett antal gratis utsläppsrätter ut. Dessa ska med det nya förslaget dock fasas ut.

Enligt det nya förslaget ska minskning av utsläppen från de sektorer som kommer omfattas till 2030 att bli 61 procent.

  • Utsläppsrätter för vägtransport och byggnader[8]

En separat utsläppshandel för fordonsbränslen och uppvärmning av byggnader som ankommer på försäljare av sådana bränslen. Väntas börja gälla 2026 med åtgärder som ska förhindra att priserna stiger kraftigt i början.

En ny fond ska sättas upp för att hjälpa de fattigaste med omställningen.

Sverige har redan relativt höga skatter på drivmedel och låga uppvärmningskostnader och väntas inte påverkas så mycket av detta förslag.

  • Klimatavgift på importvaror[9]

Importörer av stål/järn, cement, aluminium och gödningsmedel in till EU måste betala en avgift för att kompensera klimatutsläppen som uppstår vid tillverkningen. Avgiften ska spegla priset på utsläppsrätterna. Företag i länder som redan har en liknande koldioxidavgift som i EU behöver inte betala avgiften. En övergångsfas 2023-2025 föreslås, därefter en stegvis implementering mellan 2026 och 2036. De nuvarande gratis utsläppsrätter till företag i dessa sektorer i EU ska fasas ut. På sikt ska även andra sektorer omfattas av importavgiften.

  • Bördefördelning[10]

Styr hur mycket varje medlemsland måste minska sina utsläpp för områden som inte täcks av utsläppsrätterna för att nå målet om en 55 procentig utsläppsminskning på EU-nivå. Sveriges nationella 2030-mål höjs från nuvarande 40 till 50 procent.

Sätter miniminivåer för skatter på energi som bensin, diesel och naturgas i medlemsländerna. Skattenivåerna ska stegvis ökas och undantag från vissa skatter tas bort. Skatterna ska inte längre beräknas utifrån volym på bränslena utan utifrån energiinnehåll.

  • Energieffektivisering[12]

Åtgärder för att minska energianvändningen. Nuvarande 2030-mål är 32,5 procent. Den siffran föreslås ökas till 36 procent. Offentlig sektor måste renovera tre procent av sina byggnader varje år för att bli mer energisnåla.

  • Förnybar energi[13]

Hur stor andel av energin som ska vara förnybar. Det nuvarande 2030-målet är 32 procent förnybart. Detta föreslås höjas till 40 procent. Man inför även nya hållbarhetskriterier för användning av bioenergi.

  • Utsläppsnivåer för mindre fordon[14]

Skärpta krav på hur mycket koldioxid nya bilar och lättare lastbilar får släppa ut. I dag gäller högst 95 g koldioxid per kilometer. Denna nivå ska sänkas med 55 procent för personbilar och 50 procent för lättare lastbilar till 2030. År 2035 måste alla nytillverkade bilar ha nollutsläpp.

  • Mark- och skogsanvändning[15]

Regelverk för utsläpp och upptag av koldioxid från brukad mark som skogs- och åkermark. Upptaget i så kallade kolsänkor måste fördubblas till 2030 jämfört med nuvarande mål. Tre miljarder träd föreslås planteras till 2030.

  • Infrastruktur för alternativa fordonsbränslen[16]

Förslaget ska bland annat se till att antalet laddstationer för elbilar eller tankstationer för vätgas ökar kraftigt i medlemsländerna. I slutet av 2020 fanns 226 000 allmänna laddstationer i EU, de flesta av dem koncentrerade till en handfull medlemsländer. Kommissionen vill att det ska finnas en elladdstation var 60e kilometer och var 150e kilometer för vätgastankning.

  • Alternativa bränslen för flyg[17]

Förslag för att öka användningen av hållbara flygbränslen. 2030 ska alla flyg som lyfter från ett EU-land drivas av så kallade hållbara flygbränslen.

  • Alternativa bränslen för fartyg[18]

Förslag för att öka användningen av hållbara drivmedel i sjöfarten och göra det mer effektivt. Ett kryssningsfartyg släpper på en dag ut lika mycket som 80 000 personbilar. År 2050 ska förnybara bränslen med låga koldioxidutsläpp utgöra minst 80 procent av sjöfartsbränslet.

  • Social klimatfond[19]

För att hjälpa de fattigaste med omställningen ska man sätta upp en ny social klimatfond dit en del av inkomsterna från utsläppshandeln ska gå. Under perioden 2025-2032 ska fonden bidra med över 70 miljarder euro till medlemsländerna, en siffra som föreslås dubbleras med insatser från medlemsländerna.

 Social klimatfond

2022-04-07

EU-kommissionen vill skapa en utsläppshandel som omfattar även vägtransport och byggnader. Det får direkta konsekvenser för invånarna i EU då bensin- och dieselpriserna och kostnaden för att värma upp sitt boende väntas stiga. Detta slår extra hårt mot fattigare hushåll och fattigare medlemsländer.

Därför föreslår kommissionen inrättande av en ny social klimatfond som ska stödja de mest drabbade i klimatomställningen. Pengarna i fonden, enligt förslaget drygt 72 miljarder euro, ska dels gå direkt till utsatta hushåll och företag, dels till investeringar i exempelvis bostadsisolering.[20]

 NGO - non-governmental organization

2022-05-24

En NGO - non-governmental organization (icke-statliga organisation) är en organisation som inte är knuten till någon statsmakt, och vilken kan ha antingen ideella eller kommersiella mål med sin verksamhet.

title

NGOs i gruppen Grön 10

En icke-statlig organisation kan få konsultativ NGO-status av Förenta nationerna och därmed bli remissorgan åt FN med rätt att sända delegater till internationella FN-konferenser. Det gäller t.ex. IPCC.

Även EU har ett nära samarbete med NGO-er. De är remissinstanser, deltar i konferenser och de får ofta ekonomiskt stöd. I tabellen anges organisationens bidrag från EU som bidragets andel av organisationens inkomster.

 Mätning av energiförbrukning

2022-04-06

Ett lands energiförbrukning mäts det på två sätt: Primär energiförbrukning och slutlig energiförbrukning. EU har fasta mål för båda måtten. Ett lands primära energiförbrukning är alltid högre än slutlig energiförbrukning eftersom primär energiförbrukning till skillnad från slutlig energiförbrukning mäter all energi som förbrukas. Här ingår energi som inte används för energiförbrukande ändamål som asfalt och vad energisektorn behöver själv och till transformations- och distributionsförluster. Tabellerna utgår från primär energiförbrukning.[21]

 Utsläppsrätter

2022-05-16

title

Utsläppsrätter, pris

I EU-parlamentet behandlas ett förslag om minskningen av antalet utsläppsrätter. Parlamentet vill gå hårdare fram än kommissionen. Handelssystemet med utsläppsrätter bygger på att ett tak sätts för hur mycket företagen inom EU får släppa ut totalt.

Europeiska unionens utsläppshandelssystem (European Union Emissions Trading System, EU ETS) är ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen och EES (Island, Liechtenstein och Norge. Systemet inrättades den 1 januari 2005 och utgör en central del av unionens miljöpolitik.

Utsläppshandelssystemet syftar till att få ner utsläppen av växthusgaser inom unionen på ett så ekonomiskt effektivt sätt som möjligt. Systemet innefattar en viss mängd utsläppsrätter för utsläpp av växthusgaser som handlas på en marknad där utbud och efterfrågan sätter priset på utsläpp.[22]

Varje år utfärdar EU omkring 1,5 miljarder nya utsläppsrätter. Att fördela dessa utsläppsrätter till de cirka 11 000 verksamheter, industrier och flygbolag som deltar i utsläppshandeln. Fördelningen ska vara rättvis och begriplig (transparent), men också bidra till att syftet med EU ETS uppnås - sänkta utsläpp.

Fördelning

EU har två grundläggande metoder att fördela utsläppsrätter. Grundregeln är att låta företag köpa utsläppsrätter (så kallad auktion). EU delar också ut utsläppsrätter gratis (så kallad fri tilldelning). Gratis utsläppsrätter går till vissa företag och industrier som är utsatta för internationell konkurrens och därmed löper risk för så kallat koldioxidläckage (se avsnitt nedan).

Under den nuvarande handelsperioden, som pågår 2021-2030, har EU beslutat att
57 procent av utsläppsrätterna ska auktioneras
43 procent av utsläppsrätterna ska delas ut gratis.

Auktioner

Utgångspunkten för EU är att fördela utsläppsrätter genom auktion. Det bygger på principen om att förorenaren betalar (polluter pays) - samma princip som för EU:s övriga miljöpolitik.

Försäljningen sker via auktioner som hålls på den europeiska energibörsen (European Energy Exchange, EEX) i tyska Leipzig. Svenska och europeiska deltagare får då köpa utsläppsrätter till det marknadspris som för tillfället råder.

Intäkterna från auktionerna betalas ut till respektive medlemsstat. Sverige får ungefär 1,5 procent av de auktionerade utsläppsrätterna och intäkterna. Fördelningen baseras på historiska utsläppsnivåer.

Under 2019 gav Sveriges auktioner av utsläppsrätter intäkter till den svenska statskassan motsvarande 1,4 miljarder kronor.

Gratis tilldelning

EU delar också ut utsläppsrätter gratis. En anledning är att man vill förhindra det som kallas koldioxidläckage.

Många av de europeiska företag som ingår i EU ETS säljer produkter på en global marknad och är utsatta för hård konkurrens. Att betala för utsläppsrätter skulle innebära en ökad kostnad för företagen. Risken finns då att de lägger ner sin verksamhet i EU och flyttar till ett land utanför EU med lägre miljökrav. På EU-språk kallas detta för koldioxidläckage (carbon leakage).

Nackdelarna med koldioxidläckage är flera. Dels är det negativt för såväl ekonomi som sysselsättning. Dessutom innebär koldioxidläckage att EU ETS inte fungerar som det är tänkt, eftersom de globala utsläppen av växthusgaser inte minskar utan bara flyttar utanför EU.

Risken för koldioxidläckage är en viktig faktor när den fria tilldelningen beräknas. EU har tagit fram detaljerade regler för hur den fria tilldelningen ska gå till, det vill säga hur många gratis utsläppsrätter enskilda företag ska få. Ju mer utsläppseffektiv en anläggning är, desto fler gratis utsläppsrätter i förhållande till utsläppen får den. På så vis gynnar regelverket de mest utsläppseffektiva anläggningarna inom varje bransch.

Vissa branscher anses ha högre risk för koldioxidläckage än andra och finns med på den så kallade koldioxidläckagelistan. Tillverkningsindustrin bedöms generellt ha en hög sådan risk. När den fria tilldelningen räknas ut tar man hänsyn till hur stor risken är för koldioxidläckage, genom att anläggningar i branscher som inte är med på listan får ett avdrag från sin fria tilldelning.

Eftersom den fria tilldelningen beror på hur utsläppseffektiv anläggningen är och vilken risken för koldioxidläckage är, är det inte säkert att ett företag får så många utsläppsrätter att det motsvarar deras utsläpp. De kan därför behöva köpa kompletterande utsläppsrätter, antingen via auktioner eller på andrahandsmarknaden.[23]

Se även EU. Utsläppshandel

 Stor klimatomröstning

2022-06-03

EU:s mål att minska klimatutsläppen med minst 55 procent till 2030 utgörs av ett dussintal delar. I nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om sina positioner i slutförhandlingarna med medlemsländerna.

Dessa förslag ska EU-parlamentet ta ställning:.

  • Reform av EU:s handel med utsläppsrätter, inklusive
  • Luftfart
  • Det globala utsläppskompensationssystemet Corsia
  • Ansvarsfördelning mellan medlemsländern
  • Klimattullar
  • Utsläpp från personbilar och mindre nyttofordon
  • Inlagring av koldioxid i mark och skog
  • Sociala klimatfonden[24]

 Källor

2022-05-18

Fotnoter

Etiketter med länkar

Klimatet
Inga länkar
EU
EUs gigantiska fond (Nyhet)
Muf om EU (Nyhet)
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020 (Nyhet)
Plastpåseskatten (Nyhet)
Elkraftsystem (Artikel)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
EU vill stoppa engelska TV-program (Nyhet)
EUs taxonomiförordning (Artikel)
Skogsbruket ska vara nationellt (Nyhet)
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
EU vill socialisera näringslivet (Artikel)
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 (Artikel)
Vattenkraft (Artikel)
Solpaneler (Artikel)
Yttrandefrihet (Artikel)
Utsläppshandel (Artikel)
Naturvårdsverket (Artikel)
Kärnkraft (Artikel)
Parisavtalet (Artikel)
Järnväg och tåg (Artikel)
Energi (Artikel)
EUs utveckling (Artikel)
EU - Europeiska unionen (Artikel)
Utsläppsrätter
Utsläppshandel (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.