Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-09-17

EUs utveckling

Innehåll: Kommentar | EUs långtidsbudget och NextGenerationEU | Källor

EU-kommussionen avser att presentera ett förslag till en ny författning. Det gör det angeläget att utvärdera den utveckling som skett. När var EU lagom?

 Kommentar

2022-09-17

title

EU Maktcentrum. Det syns inga medlemsflaggor - bara EUs

Gör EU lagom igen

En av de viktigaste uppgifterna för den nya regeringen är att stoppa EUs makt över medlemsländerna. Den är nu så extremt långgående att den väsentligen upphäver den svenska demokratin.

Demokrati?

Demokrain - folkstyret - innebär att medborgarna i ett land har möjlighet att ta del av en fri opinonsbildning och rösta fritt i allmänna val. Det finns anledning att kritisera den demokratiska kvaliteten i svenska. Den enskilde medborgaren borde ha större möjligheter att sätta sig in i angelägna samhällsfrågor och påverka det praktiska politiska skeendet.

Dessa möjligheter är ändå oändligt mycket större än när det gäller den enskildes möjligheter att påverka EU. Det är helt enkelt inte en naturligt område för varje sig opionsnildning eller influtande. Se är bara stora organisationer - inklusive företag - som har de möjligheterna.

Därmed måste EUs ses som en odemokratisk organisation som genom sin styrlning också försvagar medlemsländerns demokrati.

EU 1987

Målet bör vara att återgå till EU före 1987 med beslutet om den europeiska enhetsakten. Då före 1987 bestod EU av

  • kol- och stålgemenskapen
  • rådgivande församling vald av medlemdsländernas parlament en
  • inget försvarssamarbete, det skulle NATO hantera.
  • visst samarbete i energifrågor
  • samarbete i ekonomiska frågor (EEG)
  • Endast enhälliga beslut.
  • Gemensam marknad för varor, tjänster, personer, kapital
  • Tullunion

Inre marknaden

Men 1987 kom europeiska enhetsakten med majoritetsbeslut inom en rad viktiga områden. EU-kommissionen, som leddes av kommissionsordföranden och socialisten Jacques Delors, antogs ett omfattande paket av 310 åtgärder för att skapa en fulländad gemensam marknad utan inre gränser - den inre marknaden.

1985 infördes Schengenavtalet med gränskontroller endast vid EUs externa gränser. Då upphörde Sveriges möjligeheter att besvaka gränserna.

1993 kom Maastrichtfördraget som upprättade Europeiska unionen med tre olika pelare: 1. överstatliga samarbetet, 2. gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, 3 gemensam hantering av rättsliga och inrikes frågor. Alla medborgare i medlemsländerna blev automatiskt medborgare i EU med möjligheten att röra sig fritt inom EU. Då lades grunden för extrem migration och allvarliga integrationsproblem inte bara i Sverige.

Styrning av ekonomi

1997 beslut EU om stabilitets- och tillväxtpakten som gav EU vetorätt vid medlemslands budgetbeslut. och sedan kom det olyckliga beslutet att införa en valutaunion med Euron och en gemensam band ECB. Därmed kom valutan att styras av de överlägset största landet i unionen Tyskland.

2009 godkändes Lissabonföredraget av alla medlemsländer. Då fick EU rätt att ingå juridiska avtal i eget namn. Efter ekonomisk kris 2007-2008 utvidgade EU styrningen av medlemsländerna, t.ex. vad gäller bankerna. 2005 kom flyktingkrisen utan att EU kunde få igenom ny lagstiftning.

EUs beskattningsrätt

Däremot utnyttjande EU Covidepidemin till att bygga upp en fond på 750 miljarder euro för att stödja medlemsländer som fått problem. Men pengarna styrdes i stället över till klimatsatsningar utan koppling till de problem som epidemin skapat. Och nu ska pengarna i stället används i den aktuella energikrisen.

Snart kommer kommissionen med förslag om en ny författning. Dess väsentliga innehålla verkar vara att öppna för fler medlemmar, avskaffa medlemländernas vetorätt och att ge EU rätt att beskatta medborgarna i medlemsländerna.

 EUs långtidsbudget och NextGenerationEU

2022-09-18

EU:s nuvarande långtidsbudget (MFF) löper från 2021 till 2027 inkluderar nya budgetstruktur, finansieringsprogram, anslag per medlemsstat och uppgifter om utgifter och intäkter.

Budgeten uppgår till 2 018 miljarder euro i löpande priser (20 180 000 000 000 kronor). Detta exempellösa svar kommer att hjälpa till att reparera de ekonomiska och sociala skador som orsakats av coronavirus-pandemin och hjälpa övergången till ett modernt och mer hållbart Europa.

Mer än 50 % av det totala beloppet för nästa långtidsbudget och NextGenerationEU kommer att stödja moderniseringen av Europeiska unionen genom forskning och innovation. rättvist klimat och digitala övergångar; beredskap, återhämtning och motståndskraft

30 % av EU:s budget kommer att användas för att bekämpa klimatförändringarna. Paketet ägnar också särskild uppmärksamhet åt skyddet av biologisk mångfald och genusrelaterade frågor

20 % av NextGenerationEU kommer att investeras i den digitala transformationen
Under 2026 och 2027 kommer 10 % av de årliga utgifterna under långtidsbudgeten att bidra till att hejda och vända nedgången av biologisk mångfald

För första gången någonsin har nya och förstärkta prioriteringar den högsta andelen inom långtidsbudgeten, 31,9 %.

Majoriteten av medlen från NextGenerationEU (723,8 miljarder euro) kommer att spenderas genom programmet Recovery and Resilience Facility (RRF). Det består av storskaligt ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och områden som gröna och digitala projekt. Stödet kommer att ges i form av bidrag (338,0 miljarder euro) och lån (385,8 miljarder euro).[1]

 Källor

2022-10-21

Fotnoter

Mer att läsa

Författning
Inga länkar
Budget
Inga länkar
EU
EUs gigantiska fond
Koldioxidlagring - CCS
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020
Plastpåseskatten
Energy Charter Treaty (ECT)
EU vill stoppa engelska TV-program
EUs taxonomiförordning
Skogsbruket ska vara nationellt
COP 26 Glasgow
EU hållbart näringsliv
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Vattenkraft
Yttrandefrihet
Utsläppshandel
Naturvårdsverket
Parisavtalet
Järnväg och tåg
Energi
Elkraftsystem
Solpaneler
EU - Europeiska unionen
Reduktionsplikten
Kärnkraft
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Socialfonden
EU och klimatet
EU - statsstödsregler
Swexit
EU-kommissionen
EU - Climate action
EU i Sverige

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm