EU-länderna har kommit överens om att samarbeta i olika frågor, till exempel handel, miljö och jordbruk. Samarbetet bygger på EU-lagar, som länderna kommer överens om och som gäller i hela EU. EU:s budget bygger på medlemsavgifter. Det mesta av pengarna går tillbaka till länderna som stöd och bidrag.

⇑ Riksdagens inflytande är minimalt

Publ 2023-01-26

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att ta beslut om nya lagar. Som EU-land har Sverige överlämnat en del av den makten till EU. I EU är det regeringen som för Sveriges talan, men riksdagen har möjlighet att påverka. Riksdagen granskar EU-dokument och prövar förslag på nya EU-lagar. Inför beslutsmöten i EU måste regeringen prata ihop sig med riksdagen om Sveriges ståndpunkt.

2021 prövade riksdagen 79 lagförslag från EU. 2020 prövade riksdagen 81 EU-lagförslag och 2019 var det 32.

Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. EU-arbetet innebär bland annat att riksdagen

• kontrollerar regeringens EU-politik
• granskar EU:s idéer
• prövar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om nya lagar
• kan bidra till att EU:s lagförslag omprövas
• ser till att EU-lagar införs i Sverige
• samarbetar med andra EU-länders parlament.

⇑ Sverige subventionerar andra länder

Publ 2023-01-26

Handel, miljö, klimat, digitalisering, jordbruk, regional utveckling och polissamarbete är några av de områden som EU-länderna arbetar med gemensamt. För att genomföra det som EU-länderna har kommit överens om behövs pengar. Därför bidrar alla länder som är med i EU med pengar till EU:s gemensamma budget. Det mesta av pengarna går tillbaka till medlemsländerna som stöd och bidrag. För att minska skillnader mellan länderna får EU-länder med svag ekonomi mer ekonomiskt stöd än länder med stark ekonomi, t.ex Sverige.

⇑ EUs budget

Publ 2023-01-26

EU:s gemensamma budget för år 2023 är ungefär 187 miljarder euro. Åren 2021-2027 satsas mycket pengar på bland annat klimat och digitalisering. EU-länderna har infört en särskild fond för att hantera konsekvenserna av coronapandemin. EU-länder med svag ekonomi får mer stöd än länder med stark ekonomi.

Sverige betalar mer i EU-avgift än vad landet får tillbaka som stöd.

⇑ Utrikespolitik

Publ 2023-01-26

Varje EU-land har en självständig utrikespolitik. Men för att kunna göra kraftigare avtryck i omvärlden samordnar EU-länderna sitt handlande utanför EU:s gränser. Det kan gälla fattigdomsbekämpning, demokratiutveckling, frihandelsavtal, katastrofhjälp och fredsbevarande insatser.

Vid militära insatser måste alla EU-länder vara eniga. När det gäller handel är det bara EU, och inte enskilda medlemsländer, som kan sluta handelsavtal med länder utanför EU.

EU deltar i internationella organisationer, till exempel Förenta nationerna (FN). När EU-länder agerar i organisationer ska de föra fram EU:s ståndpunkter, inte enskilda EU-länders åsikter. Det kan beskrivas som att EU-länder talar med en gemensam röst i organisationerna.

EU-länderna samarbetar när det gäller handel med länder utanför EU. I sådana frågor har EU-länderna lämnat över makten att ta beslut till EU. Enskilda EU-länder får inte starta egna frihandelsavtal med länder utanför EU.

EU:s gemensamma handelspolitik gentemot länder utanför EU handlar bland annat om att skapa enhetliga regler och tullnivåer för import av varor från omvärlden. EU har exempelvis gemensamma tullar mot länder som inte är med i EU. Samma tull ska betalas för en vara som importeras från ett land utanför EU, oavsett vilket EU-land som importerar den. Däremot skiljer sig tullsatserna åt mellan olika varor.

EU upprättar också så kallade frihandelsavtal med enstaka eller grupper av länder utanför EU och med handelsorganisationer.

⇑ Euro

Publ 2023-01-26

Sverige har inget juridiskt undantag men tackade nej till euron efter att en folkomröstning 2003 tydligt avvisade ett valutabyte. Det har i praktiken accepterats av övriga EU-länder som ett informellt politiskt undantag.

⇑ EU-representation i Bryssel

Publ 2023-01-26

Representationen är Regeringskansliets förlängda arm i Bryssel. Där arbetar tjänstemän från Regeringskansliets alla departement med att få största möjliga genomslag för svenska intressen i EU-samarbetet. Med sina cirka 120 medarbetare är representationen Sveriges största utlandsmyndighet.

⇑ Källor

Publ 2023-04-09

• EU i riksdagen
• EU om Sverige
• Representationen i Sverige, EU
• EU-parlamentet på svenska, EU