Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-01-16

Energi

Innehåll: Energitillförsel i världen 2020 | Europa | Sverige - fjärrvärme | Sverige - energiskatter | Källor

Energi är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.

Energi förväxlas med exergi, som är arbete eller förmåga till arbete. Sambandet mellan energi och exergi framgår av termodynamikens andra huvudsats. Energi kan vara lagrad (till exempel som lägesenergi) eller något som överförs.

Grundenheten för energi är joule (J), men även enheterna kalori (cal), voltamperesekund (V · A · s), wattimme (W · h) och elektronvolt (eV). I SI (internationella måttenhetssystemet) används definitionen av energi och effekt tillsammans med grundenheten strömstyrka för att definiera övriga elektriska enheter.

Energin har olika former, t.ex elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi, värmeenergi, elastisk energi, elektromagnetisk strålning, kinetisk energi, kärnenergi, magnetisk energi och mekanisk energi.

 Energitillförsel i världen 2020

Oljan utgjorde 31 procent av den totala tillförseln i världen 2020. Förenklat kan olja delas upp i två delar, drivmedel och eldningsoljor. Historiskt har trenden varit sådan att efterfrågan på drivmedel, som till exempel diesel och bensin, ökat snabbare än de tunga eldningsoljorna.

Kolet utgjorde 27 procent av den tillförda energin i världen under 2020. Mellan 2019 och 2020 minskade kolanvändningen med 3,9 procent. Samtidigt minskade den totala tillförda energin med 4,3 procent vilket medförde att andelen kol i energimixen ökade.

Naturgasens andel av energitillförseln uppgick 2020 till 25 procent av den totala energitillförseln. Vattenkraften stod för 7 procent och de förnybara källorna utgjorde 6 procent. Slutligen stod kärnkraften för resterande 4 procent. [1]

title

World total energy supply by source, 1971-2019, IEA (gul=vattenkraft, orange=övrigt)

 Europa

The EU?s Energy Crisis Explained - TLDR News (2021-10-08)

EU har en mekanism kallad Singel Day Coupling C för att alla medlemsländerna ska ha ett gemensamt elsystem och harmonisera elpriser enligt en algoritm. Det innebär att de svenska priserna som tidigare varit jämförelsevis låga höjs till europeisk nivå.

 Sverige - fjärrvärme
2022-01-16

Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion och distribution av värme. Värmen produceras i en central produktionsanläggning och fördelas genom ett rörsystem till konsumenterna, flerbostadshus, lokaler eller småhus, där den används för uppvärmning genom radiatorer och/eller för tappvarmvattenproduktion. Fjärrvärme bygger på skalekonomi, det vill säga att ett stort system levererar till många användare inom ett visst geografiskt område (till exempel tätort).

Jämfört med småskaligare alternativ är värmeproduktion i ett fjärrvärmeverk mer effektivt och förbrukar därför en mindre mängd bränsle, vilket innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Den tillåter dessutom samtidig elproduktion och mer avancerad rökgasrening. För konsumenten är det en enkel uppvärmningsform som kräver liten arbetsinsats.

Ibland används också begreppet närvärme, om småskaliga fjärrvärmenät med ett mindre antal småhus anslutna.[2]

 Sverige - energiskatter
2022-01-09

Jan Ericson, riksdagsledamot för M, har skrivit ett inlägg på Facebook om energiskatter i Sverige: [3]

Höga energikostnader beror till största delen på politiska beslut

Sverige har idag extremt höga elpriser, och vi har nästan världens högsta priser på bensin och världens absolut högsta på diesel. Detta är inte något som beror på omvärlden eller slumpen, utan det beror till största delen på politiska beslut, inte minst vad gäller energiskatter och moms på både marknadspris och energiskatt.

Stigande elpriser och drivmedelspriser är en riktig kassako för staten. För varje krona som priset på el, diesel, bensin eller biodrivmedel ökar så tar staten in 25 öre ytterligare i moms. Staten har tjänat en massa miljarder i moms på de höga energipriserna under hösten och vintern. Detta betyder också att staten kan sänka kostnaderna för konsumenten genom att lindra skatten när priset ökar - utan att det kostar statskassan något. Det är bara de extra oväntade skatteintäkterna som betalas tillbaka till medborgarna.

När det gäller elkostnaderna drabbas många hushåll just nu extremt hårt, särskilt i södra Sverige. De som har rörligt elpris har fått elräkningar nu i januari som är helt extrema. Moderaternas förslag är att lindra hushållens elkostnad genom att slopa elskatten under januari och februari i år. Det motsvarar runt 1.500-2.000 kronor per månad för en normalvilla, och täcker en stor del av extrakostnaden för många hushåll.

När det gäller drivmedelspriserna är det inte bara marknadspriserna som drivet upp priset vid pumpen. Även reduktionsplikten, alltså att bensinbolagen tvingas blanda in biodrivmedel i bensinen driver upp priset. Dels för att biodrivmedlen är dyrare än bensin och diesel, dels för att de har sämre verkningsgrad, vilket gör att bilen drar mer bränsle. Årets ökade inblandning är ganska liten, men har ändå påverkat priset en del. För framtiden väntar större och större inblandning år för år, vilket kommer att driva upp priset kraftigt. Om vi inte sätter stopp för ökad reduktionsplikt (alltså inblandning av biodrivmedel) kommer diesel och bensin snart att kosta 30 kronor/liter.

För dieseln är situationen extra allvarlig och inte ens miljövänlig. Drygt 25% av allt biodrivmedel till diesel kommer från palmolja som skövlar regnskog. Koldioxidutsläppen från denna palmolja är tre gånger så stor (!) som från dieseln. Samtidigt driver inblandningen alltså upp priset för konsumenten - vilket sedan kryddas av staten med moms på alltihop.

Diesel används i många arbetsfordon, traktorer, lastbilar och andra fordon. Stigande dieselpriser kommer att slå direkt mot exempelvis jordbruket, men också driva upp konsumentpriserna på en mängd andra varor och tjänster när transporterna blir dyrare. Så utöver stigande kostnader för drivmedel vid pumpen kommer det också en extra nota i samband med köp av olika konsumentprodukter och tjänster.

Och nu kommer ytterligare ett hot. Regeringen vill att de idag koldioxidskattebefriade E85 och HVO-diesel beläggs med full skatt, vilket skulle höja priset på E85 med 8,50/liter och HVO100 med 6 kronor per liter. Det skulle också fördyra inblandning i bensin och diesel ytterligare. Staten beräknas dra in 1,8 miljarder på den nya skatten. Orsaken till förslaget är att regeringen "befarar" att det svenska undantaget från EU för beskattning av dessa biobränslen kommer att tas bort. Därför föreslår man den nya skatten från den 1/1 2023.

Min undran är varför man inte väntar och ser vad EU kräver? Och argumenterar och tar strid för skattebefrielsen? Det är inte heller särskilt bråttom att följa EU heller, och finns definitivt ingen anledning att föregå ett EU-beslut som inte ens har kommit. Det mesta tyder på att man helt enkelt vill plocka in mer skattepengar så snart som möjligt, och skyller detta på EU.

Moderaterna är idag det parti som sänker skatterna på el och drivmedel mest av alla partier. Idag har vi ju förslaget om tillfälligt slopad energiskatt på el under januari och februari, och vi har ett förslag om sänkt skatt på drivmedel med 1 krona per liter i vårt budgetmotion. Hittills har vi fått riksdagen att rösta för i vart fall hälften av detta.

Jag och ett antal andra moderater i riksdagen ser samtidigt behov av en ännu vassare moderat linje i dessa frågor, exempelvis stopp för ytterligare skattehöjning på drivmedel genom slopad reduktionsplikt.

För egen del tycker jag också att statens beskattning av energi generellt borde minska, och att de extra skattepengar som kommer in till staten i form av moms på stigande marknadspriser på energi borde gå tillbaka till konsumenterna. Energisektorn ska inte vara en kassako för staten. Energi till rimligt pris är själva grunden för svensk välstånd, svenska företag och svenska jobb, och för att hela Sverige ska kunna fungera.

 Källor
2022-01-16

Fotnoter

Etiketter med länkar

Energi
Jordens strålningsbalans (Artikel)
Vattenkraft (Artikel)
Lyckat försök med fusion (Nyhet)
Kol (Artikel)
Exergi
Inga länkar
Termodynamiken
Inga länkar
Joule
Inga länkar
Kalori
Inga länkar
Coltamperesekund
Inga länkar
Wattimme
Inga länkar
Elektronvolt
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.