2022-09-18
Ryssland är en av världens största leverantörer av olja och gas.
Ryssland, formellt Ryska federationen, är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien. Ryssland är världens till ytan största land. Landet har omkring 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 12 miljoner människor.
Den Ryska federationen sammansatt av 85 federala nationer. De har två delegater vardera i federationsrådet som är förbundsförsamlingens överhus. Nationerna har olika grad av autonomi.
President Vladimir Putin införde år 2000 åtta federala distrikt som leds av ett sändebud utsett av presidenten.
Export
Av de länder som Ryssland exporterar till har flertalet infört sanktioner. Det gäller15 av de 20 största exportländer som tillsammans importerade 235 miljarder dollar från Ryssland. Om man även räknar in mindre exportländer var värdet omkrint 300 miljarder doller.
Rysslands totala export 2021 var 490 miljarder dollar. Det betyder en förlust av 2/3 av exportmarknaden. 8 av världen 10 största ekonominer har infört sanktioner.
Ryssland levererar fn gas till Kina genom en pipeline med kapaciteten 8 miljoner kbm/år vilket kan jämföras med Rysslands leveranser till väst som var 100 kbm/år. Ryssland och Kina gör nu omfattande investeringar för att öka exporten av gas med en ny pipeline. Power of Siberia är en Gazprom-driven pipeline i östra Sibirien som transporterar naturgas från Yakutia till Primorsky Krai och Kina. Det är en del av den östra gasvägen från Sibirien till Kina. Den föreslagna västra gasvägen till Kina är känd som Power of Siberia 2.
Import
Ryssland har inte bara förlorat 2/3-delar av sina exportmarknaden. Det ser lika illa ut för importen.
Av de länder som Ryssland importerat mest ifrån så 2/3-delar infört sanktioner. Det gäller 15 av de 20 största importländerna. Rysslands totala import var 290 miljarder dollar 2021. Av denna import kom
45% eller 130 miljarder, från de 20 största importländerna. Om man tar med importen från alla länder som infört sanktioner så blir det 170 miljarder.
Förmodligen kommer också de största sanktionsländerna införa sekundära sanktioner mot länder som inte själva infört sanktioner. Dessa länder får veta att om de inte upphör att sälja till Ryssland får de inte heller sälja till länder som deltar i sanktionerna.
Under 2014 övergick Ryssland till att bruka militär makt och vapenvåld för att lösa sina konflikter med Ukraina, vilket har skapat oro, missnöje och protester från stora delar av världen. Ryssland har sedan dess ofta och i stigande grad kritiserats av framför allt västvärlden för sin militära aggression mot Ukraina.
Rysslands relationer till stora delar av omvärlden försämrades drastiskt av att Ryssland i februari 2022 beslutade att utöka sitt användande av militär makt gentemot Ukraina och inleda en storskalig invasion av landet. Detta ledde till en mängd internationella fördömanden och efterföljande sanktioner. Sveriges statsminister konstaterade till exempel att invasionen var oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Rysslands agerande kallades av Europeiska rådets ordförande Charles Michel för "geopolitisk terrorism".
Sanktionerna av Ryssland börjar nu få effekt även om 75% av Rysslands export påverkas inte av officiella sanktioner. Men det ökande blockaden av fartyg försvårar exporten. Därtill kommer att många företag väljer att sluta eller begränsa sina köp från Ryssland.
Rysslands näringsliv har sedan Sovjetunionens fall i hög grad integrerats med Väst. Det gäller investeringar och användning av teknologi från väst.
Många västföretag får eller vill inte längre leverera varor, de godkänner inte att levererade varor används genom att licensrättigheter sägs upp eller löper ut och att programvaror inte uppdateras. T.ex. har Microsoft stoppat möjligheten att ladda ner Windows.
Inom vissa områden kommer Ryssland efter en tid hitta ersättningsvaror och smitvägar, men i många fall kommer de inte vara möjliga att uppbringa. Det gör att många verksamheter inte till dels eller inte alls fungerar. Även möjligheterna att utveckla nya produkter begränsas av tillgången på insatsvaror, mm.
Mänga verksamheter i Ryssland har drivits nära samarbete med västföretag, joint ventures, där västföretaget svarat för finansiering, teknologi, expertis och ledning. Västs verksamhet i Ryssland har varit en utvidgning av verksamheten i väst och den ryska verksamheten har byggt på strukturerna i verksamheterna i väst. Det gäller inom olje- och gassektorn med även inom en rad andra områden som bilar, flyg, råvaror. livsmedel, maskiner, läkemedel.
Rysslands näringsliv skadas svårt av sanktioner och det kommer i stigande utsträckning drabba befolkningen. Det tillsammans med motgångarna i Ukraina bäddar för en ny regim i Ryssland
USA har fyra sanktionsprogram riktade mot Ryssland
EU har infört ett antal restriktiva åtgärder mot Ryssland, inklusive individuella sanktioner, ekonomiska sanktioner och diplomatiska åtgärder.
Detta avsnitt återger situationen före 2014 då Ryssland angrep Ukraina.
Ryssland har enorma naturtillgångar där beroendet av råvaruproduktionen är väldigt stort. Naturgas, olja, oljeprodukter och kol står för cirka hälften av landets exportintäkter, år 2010 exporterade Ryssland 243 260 000 ton råolja.
Rysslands omfattande olje- och gasexport ger landet ett stort överskott i handeln med utlandet men det starka beroendet av denna sektor gör den ryska ekonomin extremt sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaden.
De viktigaste importvarorna består av maskiner, livsmedel och fordon. Rysslands viktigaste handelspartner är USA, Tyskland, Storbritannien, Kina och Italien. Ryssland har också ett partnerskaps- och samarbetsavtal gällande handel med EU som trädde i kraft år 1995.
Efter många år av förhandlingar blev Ryssland år 2011 medlem i världshandelsorganisationen WTO. Detta underlättade handeln betydligt för Ryssland som till större del öppnades upp för omvärlden.
En rad restriktioner för den ryska exporten till EU hade hävts och handeln med EU kom att stå för över hälften av den ryska utrikeshandeln. Varuexporten uppgick till 529 104 miljoner USA-dollar år 2012. Varuimporten uppgick till 335 830 miljoner USA-dollar samma år. År 2009 uppgick bytesbalansen till 49 433 miljoner USA-dollar och år 2011 uppgick handelsbalansen till 198 181 miljoner USA-dollar. Importen av varor och tjänster utgjorde 22 procent år 2010.
Under senare år har landets handel dock i tilltagande utsträckning drabbats av sanktioner från olika länder, främst som ett resultat av landets konflikt med Ukraina. Den började i februari 2014 och gällde en början Krims status och delar av Donbass, internationellt erkänd som en del av Ukraina.
De första åtta åren av konflikten omfattade den olagliga ryska annekteringen av Krim (2014) samt kriget i Donbass (2014-nuvarande) mellan Ukraina och ryskstödda separatister. Därtill tillkom bland annat cyberkrigföring och politiska spänningar.
Kommer sanktionerna påverka ryska utsläppen av växthusgaser? Det kommer inte märkas mot bakgrund av den snabba konsumtionsökningen i Kina. En annan fråga är om kriget i sig har någon inverkan på klimatet.
Konsumtion av fossilt bränsle, Our world in data
2016 hade Ryssland det sjätte största exporten av kol med 423,095,348 ton. Större export hade Kina med 3,708,155,408,000 ton, sedan följde Indien, USA, Australien och Indonesien.
EU-kommissionen har beslutat om förbud mot att köpa ryskt kol från augusti 2022 på grund av dess invasion av Ukraina. Europa har årligen köpt ryskt kol för cirka 8 miljarder euro.
Europa köper kol för cirka 20 miljoner euro (21,84 miljoner USD) dagligen från Ryssland, men spenderar ytterligare 850 miljoner euro (928 miljoner USD) per dag på rysk olja och gas.
EU har betalat Ryssland 35 miljarder euro (38 miljarder dollar) för energi sedan krigets början och har bara gett 1 miljard euro (1,09 miljarder dollar) för att finansiera Ukrainas försvar.
Även om det skulle finnas ett embargo i morgon, skulle Rysslands ekonomi inte påverkas omedelbart. Det skulle ta flera månader innan förbudet märks.
Tyskland
Ryskt kol utgör cirka 4,5 procent av Tysklands primära energitillförsel, rysk olja cirka 10,5 procent och rysk gas cirka 15 procent.
Ungefär hälften av landets stenkol (används för uppvärmning) och tre fjärdedelar av dess ångkol (används för kraftproduktion) kommer från Ryssland. År 2021 betalade Tyskland cirka 2,2 miljarder euro (2,4 miljarder USD) till Ryssland.
En undersökning bland tyska energiföretag visar att 79 procent säger att de skulle klara sig utan ryskt kol. Det mesta kommer nu att ersättas av försändelser från andra länder som Australien, Sydafrika och Indonesien. Det blir högre priser och logistiska krångel men kol från Ryssland kan ersättas inom några månader.
En undersökning från mars 2022 rapporterade att 44 procent av tyskarna ansåg att ett omedelbart förbud mot rysk energiimport var en bra idé. Den känslan har vuxit, allt eftersom fler upprörande bevis på ryska krigsförbrytelser dykt upp. På senare tid kände 50 procent så.
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com