Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

_ Klimatfakta.info

2022-04-11

Ryssland

Innehåll: Angreppsgkriget mot Ukraina | Klimatet | Kol | Källor

Rysslands anfall på Ukraina inverkar starkt på användningen av fossila bränslen. Leveranserna av kol till EU upphör i augusti 2022. Det är oklar om och när motsvarande sker för olja och gas.

Ryssland, formellt Ryska federationen, är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien. Ryssland är världens till ytan största land. Landet har omkring 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 12 miljoner människor.[1]

 Angreppsgkriget mot Ukraina
2022-04-11

Under 2014 övergick Ryssland till att bruka militär makt och vapenvåld för att lösa sina konflikter med Ukraina, vilket har skapat oro, missnöje och protester från stora delar av världen. Ryssland har sedan dess ofta och i stigande grad kritiserats av framför allt västvärlden för sin militära aggression mot Ukraina.

Rysslands relationer till stora delar av omvärlden försämrades drastiskt av att Ryssland i februari 2022 beslutade att utöka sitt användande av militär makt gentemot Ukraina och inleda en storskalig invasion av landet. Detta ledde till en mängd internationella fördömanden och efterföljande sanktioner. Sveriges statsminister konstaterade till exempel att invasionen var oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Rysslands agerande kallades av Europeiska rådets ordförande Charles Michel för "geopolitisk terrorism".[2]

 Klimatet
2022-04-11

Före 2014

Detta avsnitt återger situationen före 2014 då Ryssland angrep Ukraina.

Ryssland har enorma naturtillgångar där beroendet av råvaruproduktionen är väldigt stort. Naturgas, olja, oljeprodukter och kol står för cirka hälften av landets exportintäkter, år 2010 exporterade Ryssland 243 260 000 ton råolja.

Rysslands omfattande olje- och gasexport ger landet ett stort överskott i handeln med utlandet men det starka beroendet av denna sektor gör den ryska ekonomin extremt sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaden.

De viktigaste importvarorna består av maskiner, livsmedel och fordon. Rysslands viktigaste handelspartner är USA, Tyskland, Storbritannien, Kina och Italien. Ryssland har också ett partnerskaps- och samarbetsavtal gällande handel med EU som trädde i kraft år 1995.

Efter många år av förhandlingar blev Ryssland år 2011 medlem i världshandelsorganisationen WTO. Detta underlättade handeln betydligt för Ryssland som till större del öppnades upp för omvärlden.

En rad restriktioner för den ryska exporten till EU hade hävts och handeln med EU kom att stå för över hälften av den ryska utrikeshandeln. Varuexporten uppgick till 529 104 miljoner USA-dollar år 2012. Varuimporten uppgick till 335 830 miljoner USA-dollar samma år. År 2009 uppgick bytesbalansen till 49 433 miljoner USA-dollar och år 2011 uppgick handelsbalansen till 198 181 miljoner USA-dollar. Importen av varor och tjänster utgjorde 22 procent år 2010.

Efter 2014

Under senare år har landets handel dock i tilltagande utsträckning drabbats av sanktioner från olika länder, främst som ett resultat av landets konflikt med Ukraina. Den började i februari 2014 och gällde en början Krims status och delar av Donbass, internationellt erkänd som en del av Ukraina.

De första åtta åren av konflikten omfattade den olagliga ryska annekteringen av Krim (2014) samt kriget i Donbass (2014-nuvarande) mellan Ukraina och ryskstödda separatister. Därtill tillkom bland annat cyberkrigföring och politiska spänningar. [3]

 Kol
2022-04-11

2016 hade Ryssland det sjätte största exporten av kol med 423,095,348 ton. Större export hade Kina med 3,708,155,408,000 ton, sedan följde Indien, USA, Australien och Indonesien. [4]

EU-kommissionen har beslutat om förbud mot att köpa ryskt kol från augusti 2022 på grund av dess invasion av Ukraina. Europa har årligen köpt ryskt kol för cirka 8 miljarder euro.[5]

Europa köper kol för cirka 20 miljoner euro (21,84 miljoner USD) dagligen från Ryssland, men spenderar ytterligare 850 miljoner euro (928 miljoner USD) per dag på rysk olja och gas.

EU har betalat Ryssland 35 miljarder euro (38 miljarder dollar) för energi sedan krigets början och har bara gett 1 miljard euro (1,09 miljarder dollar) för att finansiera Ukrainas försvar.

Även om det skulle finnas ett embargo i morgon, skulle Rysslands ekonomi inte påverkas omedelbart. Det skulle ta flera månader innan förbudet märks.

Tyskland

Ryskt kol utgör cirka 4,5 procent av Tysklands primära energitillförsel, rysk olja cirka 10,5 procent och rysk gas cirka 15 procent.

Ungefär hälften av landets stenkol (används för uppvärmning) och tre fjärdedelar av dess ångkol (används för kraftproduktion) kommer från Ryssland. År 2021 betalade Tyskland cirka 2,2 miljarder euro (2,4 miljarder USD) till Ryssland.

En undersökning bland tyska energiföretag visar att 79 procent säger att de skulle klara sig utan ryskt kol. Det mesta kommer nu att ersättas av försändelser från andra länder som Australien, Sydafrika och Indonesien. Det blir högre priser och logistiska krångel men kol från Ryssland kan ersättas inom några månader.

En undersökning från mars 2022 rapporterade att 44 procent av tyskarna ansåg att ett omedelbart förbud mot rysk energiimport var en bra idé. Den känslan har vuxit, allt eftersom fler upprörande bevis på ryska krigsförbrytelser dykt upp. På senare tid kände 50 procent så.[6]

 Källor
2022-04-11

Fotnoter

Etiketter med länkar

Ryssland
Kriget i Ukraina (Artikel)
Kol
Största kolproducenterna i Europa (Nyhet)
Fossila bränslen (Artikel)
Kol (Artikel)
Kolcykeln (Artikel)
Ukraina
Kriget i Ukraina (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

 

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.