Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-04-05

Kol

Innehåll: Grundämne och bränsle NYTT | Fossilt kol | Kolmarknaden | Utvinning | Utfasning | Kolreserver | Förbrukning | Källor

Kol är namnet både på grundämnet och på bränsle vars vikt består av grundämnet kol till minst 70%.

 Grundämne och bränsle

2202-04-10

Kol är ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnet kol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På flera andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska.

Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin. Intresset för kol som energikälla har varierat i takt med priset på den mera värdefulla råoljan.

Förbränning av kol är en betydande orsak till koldioxidutsläpp. Trots det ökar användningen av kol och ökningen väntas fortsätta.

 Fossilt kol

2022-03-10

Fossila kol är ett antal naturligen förekommande bergarter som har bildats i ekosystem i träsk där växtdelar räddades av vatten och lera från oxidation och nedbrytning. Av djurdelar anses däremot främst råolja ha bildats. Torv, i sig också ett bränsle, är ett förstadium till kol. Kol delas in i följande serie enligt hur långt växtmaterialet har omvandlats till kol. I serien ökar kolhalten och värmevärdet med stigande ålder, medan andelen flyktiga beståndsdelar minskar.[2] Indelningen kan variera mellan olika länder.

Brunkol är ett yngre fossilt kol med lägre energivärde, som huvudsakligen har sitt ursprung från den geologiska perioden tertiär. Brunkol är en sedimentär bergart och används främst för energiproduktion.

Stenkol är ett äldre fossilt kol med högre energivärde, huvudsakligen med ursprung i den geologiska perioden karbon, som har fått sitt namn på grund av detta. Även stenkol är en sedimentär bergart och används förutom för energiproduktion även för tillverkning av koks.[1]

Antracit är ett ovanligt hårt fossilt kol med högt energivärde. Antracit kan anses vara en metamorf bergart då det har utsatts för högt tryck och temperatur.

 Kolmarknaden

2022-04-11

Kolkonsumtionen i världen sjönk 2020 med 4,2% (dess fjärde minskning på sex år), medan den globala kolproduktionen minskade med 5,2%.[2]

 Utvinning

2022-03-10

Beroende på kolådrornas placering och kolets kvalitet utnyttjas olika metoder för att bryta fossilt kol. Kol i djupa ådror bryts i underjordiska gruvor, medan ytliga ådror bryts i dagbrott. Kol kan även brytas genom att toppen av ett kolhaltigt berg sprängs bort, för att komma åt kolådror. Denna metod är dock mycket kontroversiell på grund av de enorma topografiska och ekologiska förändringar som den åstadkommer. Dessutom fylls ofta dalar igen med bortsprängd sten. Metoden har främst använts i Appalacherna.[3]

 Utfasning

2022-04-05

Kol är världens äldsta industriella energikälla. Det är fortfarande en dominerande energikälla över hela världen idag - särskilt för produktion av el.

Kol släpper ut mest koldioxid per energienhet och det har allvarliga effekter på hälsan genom luftföroreningar.

Många länder åtar sig därför att fasa ut kolkraften ur sin elmix. Dessa löften är inte juridiskt bindande; de är offentliga uttalanden om engagemang. Men de ger ändå allmänheten - och andra länder - tydliga mål som de kan hålla regeringar ansvariga inför.[4]

 Kolreserver

2022-04-05

Den kända brytbara mängden kol uppgår i världen till 1,07 biljoner ton. Av den finns 460 biljoner ton i Asien och Stilla havet. 250 biljoner ton finns i USA. I Ryssland finns 162 biljoner ton.[5]

Land Ton, billions
Världen 1070
United States 249
Russia 162
Australia 150
China 143
Tyskland 36
Ukraina 34
Polen 28

title

Kolreserver 2020, Our World In Data

 Förbrukning

2022-04-06

Världen förbrukade år 2020 42,062 TWh. Det är 5,396 kWh/personår. Kina konsumerade totalt 2020 22,853 TWh. Det innebär att världskonsumtionen har ökat med 53% sedan år 2000, Kina har under samma period ökat användningen med +178%.

[6]

Sverige importerade 2019 kol och koks motsvarande 19 TWh och använde 13 TWh. Användningen av kol och koks minskar inom industrisektorn, men är fortfarande omfattande, framför allt inom järn- och stålindustrin.[7]

 Källor

2022-05-19

Fotnoter

Etiketter med länkar

Kol
Ryssland (Artikel)
Största kolproducenterna i Europa (Nyhet)
Fossila bränslen (Artikel)
Kolcykeln (Artikel)
Svårt att datera kolutsläpp (Artikel)
Energi
Jordens strålningsbalans (Artikel)
Energi (Artikel)
Vattenkraft (Artikel)
Lyckat försök med fusion (Nyhet)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Den havsbaserade vindkraften i Sverige är död
Det mesta av ökningen av CO2 är sannolikt naturlig
Diesel
Ecocide
Ekoextremism
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EPA: Causes of Climate Change
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Förtroendet rasar för MP:s miljöpolitik – C knappa
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönland smälter fortare
Grönlandwebbar
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR4
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Ole Humlum: Klimatet juni 2022
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperaturwebbar
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.