2022-04-05
Kol är ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnet kol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På flera andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska.
Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin. Intresset för kol som energikälla har varierat i takt med priset på den mera värdefulla råoljan.
Förbränning av kol är en betydande orsak till koldioxidutsläpp. Trots det ökar användningen av kol och ökningen väntas fortsätta.
Fossila kol är ett antal naturligen förekommande bergarter som har bildats i ekosystem i träsk där växtdelar räddades av vatten och lera från oxidation och nedbrytning. Av djurdelar anses däremot främst råolja ha bildats. Torv, i sig också ett bränsle, är ett förstadium till kol. Kol delas in i följande serie enligt hur långt växtmaterialet har omvandlats till kol. I serien ökar kolhalten och värmevärdet med stigande ålder, medan andelen flyktiga beståndsdelar minskar.[2] Indelningen kan variera mellan olika länder.
Brunkol är ett yngre fossilt kol med lägre energivärde, som huvudsakligen har sitt ursprung från den geologiska perioden tertiär. Brunkol är en sedimentär bergart och används främst för energiproduktion.
Stenkol är ett äldre fossilt kol med högre energivärde, huvudsakligen med ursprung i den geologiska perioden karbon, som har fått sitt namn på grund av detta. Även stenkol är en sedimentär bergart och används förutom för energiproduktion även för tillverkning av koks.
Antracit är ett ovanligt hårt fossilt kol med högt energivärde. Antracit kan anses vara en metamorf bergart då det har utsatts för högt tryck och temperatur.
Kolkonsumtionen i världen sjönk 2020 med 4,2% (dess fjärde minskning på sex år), medan den globala kolproduktionen minskade med 5,2%.
Beroende på kolådrornas placering och kolets kvalitet utnyttjas olika metoder för att bryta fossilt kol. Kol i djupa ådror bryts i underjordiska gruvor, medan ytliga ådror bryts i dagbrott. Kol kan även brytas genom att toppen av ett kolhaltigt berg sprängs bort, för att komma åt kolådror. Denna metod är dock mycket kontroversiell på grund av de enorma topografiska och ekologiska förändringar som den åstadkommer. Dessutom fylls ofta dalar igen med bortsprängd sten. Metoden har främst använts i Appalacherna.
Kol är världens äldsta industriella energikälla. Det är fortfarande en dominerande energikälla över hela världen idag - särskilt för produktion av el.
Kol släpper ut mest koldioxid per energienhet och det har allvarliga effekter på hälsan genom luftföroreningar.
Många länder åtar sig därför att fasa ut kolkraften ur sin elmix. Dessa löften är inte juridiskt bindande; de är offentliga uttalanden om engagemang. Men de ger ändå allmänheten - och andra länder - tydliga mål som de kan hålla regeringar ansvariga inför.
Den kända brytbara mängden kol uppgår i världen till 1,07 biljoner ton. Av den finns 460 biljoner ton i Asien och Stilla havet. 250 biljoner ton finns i USA. I Ryssland finns 162 biljoner ton.
Land | Ton, billions |
---|---|
Världen | 1070 |
United States | 249 |
Russia | 162 |
Australia | 150 |
China | 143 |
Tyskland | 36 |
Ukraina | 34 |
Polen | 28 |
Kolreserver 2020, Our World In Data
Världen förbrukade år 2020 42,062 TWh. Det är 5,396 kWh/personår. Kina konsumerade totalt 2020 22,853 TWh. Det innebär att världskonsumtionen har ökat med 53% sedan år 2000, Kina har under samma period ökat användningen med +178%.
Användning av kol 2020, Our world in Data
Sverige importerade 2019 kol och koks motsvarande 19 TWh och använde 13 TWh. Användningen av kol och koks minskar inom industrisektorn, men är fortfarande omfattande, framför allt inom järn- och stålindustrin.
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com