Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

_ Klimatfakta.info

2022-04-05

Kol

Innehåll: Grundämne och bränsle NYTT | Fossilt kol | Kolmarknaden | Utvinning | Utfasning | Kolreserver | Förbrukning | Källor

Kol är namnet både på grundämnet och på bränsle vars vikt består av grundämnet kol till minst 70%.

 Grundämne och bränsle
2202-04-10

Kol är ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnet kol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På flera andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska.

Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin. Intresset för kol som energikälla har varierat i takt med priset på den mera värdefulla råoljan.

Förbränning av kol är en betydande orsak till koldioxidutsläpp. Trots det ökar användningen av kol och ökningen väntas fortsätta.

 Fossilt kol
2022-03-10

Fossila kol är ett antal naturligen förekommande bergarter som har bildats i ekosystem i träsk där växtdelar räddades av vatten och lera från oxidation och nedbrytning. Av djurdelar anses däremot främst råolja ha bildats. Torv, i sig också ett bränsle, är ett förstadium till kol. Kol delas in i följande serie enligt hur långt växtmaterialet har omvandlats till kol. I serien ökar kolhalten och värmevärdet med stigande ålder, medan andelen flyktiga beståndsdelar minskar.[2] Indelningen kan variera mellan olika länder.

Brunkol är ett yngre fossilt kol med lägre energivärde, som huvudsakligen har sitt ursprung från den geologiska perioden tertiär. Brunkol är en sedimentär bergart och används främst för energiproduktion.

Stenkol är ett äldre fossilt kol med högre energivärde, huvudsakligen med ursprung i den geologiska perioden karbon, som har fått sitt namn på grund av detta. Även stenkol är en sedimentär bergart och används förutom för energiproduktion även för tillverkning av koks.[1]

Antracit är ett ovanligt hårt fossilt kol med högt energivärde. Antracit kan anses vara en metamorf bergart då det har utsatts för högt tryck och temperatur.

 Kolmarknaden
2022-04-11

Kolkonsumtionen i världen sjönk 2020 med 4,2% (dess fjärde minskning på sex år), medan den globala kolproduktionen minskade med 5,2%.[2]

 Utvinning
2022-03-10

Beroende på kolådrornas placering och kolets kvalitet utnyttjas olika metoder för att bryta fossilt kol. Kol i djupa ådror bryts i underjordiska gruvor, medan ytliga ådror bryts i dagbrott. Kol kan även brytas genom att toppen av ett kolhaltigt berg sprängs bort, för att komma åt kolådror. Denna metod är dock mycket kontroversiell på grund av de enorma topografiska och ekologiska förändringar som den åstadkommer. Dessutom fylls ofta dalar igen med bortsprängd sten. Metoden har främst använts i Appalacherna.[3]

 Utfasning
2022-04-05

Kol är världens äldsta industriella energikälla. Det är fortfarande en dominerande energikälla över hela världen idag - särskilt för produktion av el.

Kol släpper ut mest koldioxid per energienhet och det har allvarliga effekter på hälsan genom luftföroreningar.

Många länder åtar sig därför att fasa ut kolkraften ur sin elmix. Dessa löften är inte juridiskt bindande; de är offentliga uttalanden om engagemang. Men de ger ändå allmänheten - och andra länder - tydliga mål som de kan hålla regeringar ansvariga inför.[4]

 Kolreserver
2022-04-05

Den kända brytbara mängden kol uppgår i världen till 1,07 biljoner ton. Av den finns 460 biljoner ton i Asien och Stilla havet. 250 biljoner ton finns i USA. I Ryssland finns 162 biljoner ton.[5]

Land Ton, billions
Världen 1070
United States 249
Russia 162
Australia 150
China 143
Tyskland 36
Ukraina 34
Polen 28

title Kolreserver 2020, Our World In Data

 Förbrukning
2022-04-06

Världen förbrukade år 8 561 852 178 ton kol per år från och med år 2016. Det är 1 147 083 kubikfot kol per capita varje år (baserat på 2016 års världsbefolkning på 7 464 022 personer per capita eller 30 feet per capita) per dag.[6]

title Användning av kol 2020, Our world in Data

Sverige importerade 2019 kol och koks motsvarande 19 TWh och använde 13 TWh. Användningen av kol och koks minskar inom industrisektorn, men är fortfarande omfattande, framför allt inom järn- och stålindustrin.[7]

 Källor
2022-04-06

Fotnoter

Etiketter med länkar

Kol
Ryssland (Artikel)
Största kolproducenterna i Europa (Nyhet)
Fossila bränslen (Artikel)
Kolcykeln (Artikel)
Energi
Jordens strålningsbalans (Artikel)
Energi (Artikel)
Vattenkraft (Artikel)
Lyckat försök med fusion (Nyhet)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

 

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.