Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2023-01-17

Klimatkänslighet

Innehåll: Uppskattningar | Olika mått | Återkopplingar | Källor

Det är oklart hur mycket koldioxid påverkar temperaturen. IPCC senaste bedömning är att påverkan kan vara mellan 2,5 och 4 grader inklusive olika återkopplingar som t.ex. molnbildning.

Klimatkänslighet är ett mått på hur mycket jordens medeltemperatur påverkas av förändringar i energiinflödet från solen och energiutflödet från jordytan. Begreppet används framför allt vid bedömningar av hur en förändring av växthuseffekten inverkar på jordens klimat.

Klimatkänsligheten definieras som den uppvärmning vi kan vänta om atmosfärens koldioxidhalt fördubblas i förhållande till sin förindustriella nivå. Vanligen avser man den temperaturhöjning som uppnåtts när haltförhöjningen har fått full effekt på klimatet, något som dröjer många sekler eftersom världshavets temperatur reagerar mycket långsamt på yttre förändringar.

Det gör att IPCC inte kan göra någon bedömning av hur stor en temperaturökning blir vid olika mängd koldioxid.

IPCC uppskattar att en fördubbling av koldioxidhalten på egen hand höja den globala medeltemperaturen med ca 1 °C genom sin inverkan på atmosfärens växthuseffekt. Varje temperaturförändring, oavsett vad den beror på, utlöser emellertid följdverkningar som kan förstärka eller försvaga förändringen.

Ett exempel på en sådan s.k. återkoppling är att atmosfärens innehåll av vattenånga ökar när det blir varmare. Eftersom vattenånga i likhet med koldioxid är en växthusgas leder detta till att det blir ännu varmare. Samtidigt leder ökad vattenånga förmodligen till ökad molnbildning och vissa moln sänker temperaturen.

Ett annat exempel är att mängden is och snö på jordytan minskar när temperaturen stiger. Då ökar jordens förmåga att absorbera solljus, och även detta höjer temperaturen ytterligare.

Ett tredje exempel är att mer koldioxid ökar växtligheten vilket sänker koldioxidnivån.

 Uppskattningar

2022-08-18

Enligt FN:s klimatpanel (IPCC AR 5 2013) låg klimatkänsligheten inklusive återkopplingar sannolikt någonstans mellan 1,5 och 4,5 °C. Uppskattningen bygger både på beräkningar med hjälp av klimatmodeller och på studier av faktiska klimatförändringar i det förgångna, främst uppvärmningen under 1900-talet samt övergångarna mellan istider och interglacialer. [1]

I den senaste rapporten från IPCC (AR 6, 2021) uppskattas klimatkänsligheten till mellan 2,5 och 4 grader. [2]

 Olika mått

2023-01-17

Klimatkänslighet hänvisar till mängden global ytuppvärmning som kommer att inträffa som svar på en fördubbling av atmosfäriska CO2-koncentrationer jämfört med förindustriella nivåer.

CO2 har ökat från sin förindustriella nivå på 280 ppm till cirka 408 ppm idag. Utan åtgärder för att minska utsläppen kommer koncentrationerna sannolikt att nå 560 ppm - dubbla förindustriella nivåer - runt år 2060.

Det finns tre huvudmått på klimatkänslighet som forskarna använder. Den första är jämviktsklimatkänslighet (ECS). Jordens klimat tar tid att anpassa sig till förändringar i CO2-koncentrationen. Till exempel kommer den extra värme som fångas av en fördubbling av CO2 att ta decennier att spridas ner genom djuphavet. ECS är mängden uppvärmning som kommer att inträffa när alla dessa processer har nått jämvikt.

Den andra är transient klimatrespons (TCR). Detta är mängden uppvärmning som kan inträffa vid den tidpunkt då CO2 fördubblas, efter att ha ökat gradvis med 1 % varje år. TCR överensstämmer mer med hur CO2-koncentrationen har förändrats tidigare. Det skiljer sig från ECS eftersom värmefördelningen mellan atmosfären och haven ännu inte har nått jämvikt.

Ett tredje sätt att se på klimatkänslighet, Earth System sensitivity (ESS), inkluderar mycket långvariga jordsystemsåterkopplingar, såsom förändringar i inlandsisar eller förändringar i fördelningen av vegetativ täckning.

TCR tenderar att vara betydligt lägre än ECS. Den femte utvärderingsrapporten från IPCC, färdig 2014, gav ett troligt ECS-intervall på 1,5 C till 4,5 C för uppvärmning för en fördubbling av atmosfäriska CO2-koncentrationer, men en trolig TCR på endast 1 C till 2,5 C.

 Återkopplingar

2023-01-17

Det stora utbudet av uppskattningar av klimatkänslighet drivs av osäkerheter i klimatåterkopplingar, inklusive hur vattenånga, moln, markreflektion och andra faktorer kommer att förändras när jorden värms upp.

Klimatåterkopplingar är processer som kan förstärka (positiva återkopplingar) eller minska (negativa återkopplingar) effekten av uppvärmning från ökade CO2-koncentrationer eller andra klimatpåverkan - faktorer som initialt driver förändringar i klimatet.

Enkel fysik visar att världen kommer att värmas upp med lite mer än 1C när CO2 fördubblas, om man inte tar hänsyn till återkopplingar.

Vattenånga - i sig en kraftfull växthusgas - är den enskilt största och en av de mest förstådda klimatåterkopplingarna. När världen värms upp förväntas mängden vattenånga i atmosfären öka och därför kommer även växthuseffekten att öka.

Mätningar från satelliter bekräftar att koncentrationerna av vattenånga har ökat i takt med temperaturen i atmosfären under de senaste decennierna.

En varmare och blötare atmosfär kommer också att påverka molntäcket. Det är dock mycket mer osäkert hur förändringar i molntäcket kommer att påverka klimatkänsligheten.

En ökning av låghöjdsmoln skulle tendera att kompensera en viss uppvärmning genom att reflektera mer solljus tillbaka till rymden, medan en ökning av höjden på höghöjdsmoln skulle fånga extra värme. Under tiden skulle en förskjutning av solblockerande moln från tropikerna mot polerna, där det inkommande solljuset är mindre intensivt, minska deras förmåga att blockera solljus.

Förändringar i molns sammansättning har också betydelse: moln som innehåller fler vattendroppar är "optiskt tjockare" och mer effektiva på att blockera solljus än de som huvudsakligen består av iskristaller. Allt detta betyder att den globala nettoeffekten av molnåterkopplingar är komplex och svår för forskare att modellera exakt.

En värmande värld kommer också att ha mindre is och snötäcke. Med mindre is och snö som reflekterar solens strålar kommer smältning att minska jordens albedo och förstärka uppvärmningen.

Kombinationen av dessa och andra återkopplingar omvandlar ~1C-uppvärmningen från enbart fördubblad CO2 till ett osäkert intervall av möjlig uppvärmning, från cirka 1,5C till 4,5C.

 Källor

2023-01-17

Fotnoter

Mer att läsa

Återkoppling
Inga länkar
TCR
Inga länkar
Klimatkänslighet
IPCC AR5
IPCC
Biologisk mångfald
Koldioxidlagring - CCS
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mallen Baker om IPCC AR6
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
COP 26 Glasgow
UNEP
Global temperatur 1750-1900
IPCC AR6 WG2
Vetenskap och klimatet
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC
Biologisk mångfald
Koldioxidlagring - CCS
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mallen Baker om IPCC AR6
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
COP 26 Glasgow
UNEP
Global temperatur 1750-1900
IPCC AR6 WG2
Vetenskap och klimatet
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC AR5
IPCC AR6
Feedback
Inga länkar
ESS
Inga länkar
ECS
Inga länkar
Climate sensitivity
Inga länkar
AR5
IPCC AR6

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm