| Klimatfakta.info Artikel |
2024-11-16
Innehåll: Förberedelser | Kritik | Agendan | Punkter på agendan | Klimatfinansiering | Energi | Deltagande | Sverige | Källor
COP29 är FN:s 29:e klimatkonferens. COP29 hålls i Baku, Azerbajdzjan, från 11 till 22 november 2024. Mukhtar Babayev är ordförande för COP29, medan Samir Nuriyev leder organisationskommittén.
Vid en förberedande konferensen i Bonn i juni 2024 gjordes framsteg när det gäller New Collective Quantified Goal (NCQG) och anpassningsindikatorer för COP29. Men begränsade framsteg gjordes med artikel 6 i Parisavtalet, med olösta frågor kring koldioxidkreditsystem och undvikande av utsläpp.
Grunden för att genomföra artikel 6 lades, med COP29:s ledande förhandlare Yalchin Rafiyev som betonade dess betydelse för de kommande förhandlingarna i Baku.
I juli 2024 introducerade Azerbajdzjan Climate Finance Action Fund (CFAF) i Baku, och sökte 1 miljard USD i årliga bidrag från fossilbränsleproducerande länder och företag. Fonden kommer att investera i förnybar energi och stödja klimatprojekt i utvecklingsländer, med hälften av resurserna inriktade på att möta medlemmarnas NDC för målet 1,5 grader Celsius. Tjugo procent av intäkterna kommer att gå till en snabbinsatsfinansieringsfacilitet (2R2F) för katastrofstöd. Vinster kommer att återinvesteras, exklusive vinsttagande från privata investerare eller regeringar.
Den 10 och 11 oktober var Azerbajdzjan värd för det årliga Pre-COP-mötet för att inleda diskussioner inför COP29. Konferensen hade temat "Strengthening Ambitions and Securing Action".
Bland prioriteringarna var att sätta ett nytt klimatfinansieringsmål för att ersätta det tidigare målet på 100 miljarder dollar, att fullt ut aktivera fonden för Loss and Damage och stödja utsatta samhällen. Diskussioner omfattade också uppdaterade nationellt bestämda bidrag (NDC) från länder och slutförande av riktlinjer för koldioxidmarknader enligt artikel 6. Ledarna betonade behovet av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C, eftersom aktuella data från FN:s miljöprogram tyder på att befintliga klimatlöften kan tillåta för en ökning med 2,9°C.
EU-diplomater kritiserade Azerbajdzjan för att inte sätta utfasningar av fossila bränslen på agendan för konferensen, där Azerbajdzjan enbart talade om begränsning.
Utrikesminister Justin Tkatchenko meddelade i oktober 2024 att Papua Nya Guinea skulle bojkotta toppmötet och kallade det och tidigare COP-toppmöten för ett "totalt slöseri med tid".
COP29 syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C, genom investeringar i klimatåtgärder. Ambitionerna höjs genom nationella planer och transparens samtidigt som man driver åtgärder med effektiv finansiering för att minska utsläppen och ta itu med klimatpåverkan.
COP29-ordförandeskapet betonar vikten av att operationalisera Förlust- och Skadefonden för att stödja utsatta samhällen, särskilt i små östater (SIDS) och de minst utvecklade länderna (LDC).
Ordförandeskapet efterlyser förbättrade nationellt bestämda bidrag (NDC) i linje med 1,5°C-målen och uppmanar till inlämnande av NDC:s senast 2025, med fokus på att fasa ut fossila bränslen, öka förnybar energi och ta itu med utsläpp av icke-koldioxid, såsom metan.
När det gäller anpassning kräver ordförandeskapet att alla länder ska ha nationella anpassningsplaner (NAP) senast 2025 och betonar behovet av att skala upp anpassningsfinansieringen.
Dessutom uppmuntrar COP29 globala finansinstitutioner och den privata sektorn att öka klimatfinansieringen och främja investeringar i grön innovation.
Toppmötet syftar till att tillhandahålla plattformar för att mobilisera företags deltagande och öka transparensen i investeringsbeslut för att stödja klimatåtgärder.
11/11 Utse ordförandeskap och fastställa konferensens mål
12-13/11 Parisavtalet, toppmöte om metanminskning som USA och Kina är värdar för.
14/11 Finans och handel, Lansering av Baku Initiative for Climate Finance för att stödja globala investeringar i klimattålighet.
15/11 Energi och fred, kopplingarna mellan energianvändning, konflikter och mänsklig säkerhet.
16/11 Digitala metoder under den första digitaliseringsdagen. 17/11 Paus.
18/11 Diskussionerna om digitaliering återupptas med Human Development Day, som kommer att belysa ungdomars, hälsans och utbildningens roll i klimattålighet.
19/11 Livsmedels- och vattensäkerhet, med fokus på utmaningar relaterade till jordbruk och vattenresurser.
20/11 Urbanisering, transport och turism att diskuteras som viktiga aspekter av klimatlösningar, inklusive COP:s första turismdag för att främja hållbara metoder.
21/11 Ursprungsbefolkningens kunskap, jämställdhet och biologisk mångfald. Olika samhällens bidrag till klimatåtgärder.
22/11 Slutföra åtaganden för COP29.
Klimatfinansiering är det centrala ämnet, med fokus på att skala upp resurser för utvecklingsländer för att hantera klimatpåverkan och övergången till lågkoldioxidekonomier.
En viktig punkt på agendan är förhandlingarna om det nya kollektiva kvantifierade målet (NCQG) om klimatfinansiering, som kommer att sätta ett nytt finansiellt mål för att stödja utvecklingsländer efter 2025, som bygger på det tidigare årliga åtagandet på 100 miljarder dollar.
NCQG-förhandlingarna syftar till att ta itu med ihållande klyftor i klimatfinansiering genom att tillhandahålla en mer ambitiös och realistisk finansiell ram. Diskussionerna kommer att täcka spektrumet av finansiering, balansering av finansiering för begränsning, anpassning och förlust och skada, samt vilka länder som bör bidra och vilka finansiella instrument som bör användas.
Operationalisering av förlust- och skadefonden, som inrättades vid COP27, är fortfarande en prioritet. Denna mekanism är avsedd att ge ekonomiskt stöd till nationer som drabbats oproportionerligt mycket av klimatförändringarna. Ökad transparens i klimatfinansieringsflöden kommer också att betonas för att säkerställa ansvarsskyldighet och bygga upp förtroende mellan länder, särskilt som tidigare löften inte har uppfyllts fullt ut.
Behovet av mer ambitiösa mål och att undersöka nya finansiella mekanismer för att överträffa det årliga målet på 100 miljarder dollar som fastställdes 2009. Föreslagna lösningar inkluderar blandad finansiering, som kombinerar offentliga och privata investeringar för att förstärka finansieringen av klimatinitiativ, och skuld-för-natur swappar,(debt-for-nature swaps) vilket gör det möjligt för länder att omfördela skuldåterbetalningar till miljö- och klimatprojekt.
Dessa tillvägagångssätt syftar till att tillhandahålla innovativa finansieringsvägar som stöder klimattålighet utan att öka de ekonomiska bördorna för utsatta länder.
Engagemang från den privata sektorn och multilaterala utvecklingsbanker förväntas också spela en avgörande roll för att uppfylla dessa utökade finansmål. COP29 syftar till att främja partnerskap som drar nytta av privat kapital för hållbar utveckling, med fokus på skalbara projekt som kan påskynda klimatanpassning och klimatbegränsning globalt.
Sådana partnerskap ses som väsentliga för att uppnå en rättvis övergång, för att säkerställa att finansiella resurser når dem som behöver dem mest samtidigt som de stödjer långsiktig ekonomisk stabilitet.
Det fanns en överenskommelse om samarbetsmekanismer enligt artikel 6 i Parisavtalet.
Efter COP28 i Dubai kommer COP29 att fokusera på att främja energiomställningsagendan, med särskild tonvikt på att minska globalt beroende av fossila bränslen och skala upp användningen av förnybar energi.
Viktiga mål inkluderar att fastställa specifika tidslinjer för att fasa ut kol och utveckla gröna vätemarknader, vilka båda är avgörande för att uppnå Parisavtalets mål. COP29 kommer också att ta itu med energisäkerhetsproblem, särskilt för ekonomier som är starkt beroende av fossila bränslen, och kommer att stödja politik som säkerställer en rättvis och rättvis övergång för drabbade samhällen.
För att underlätta dessa förändringar förväntas COP29 främja samarbetsramverk som gör det möjligt för länder att dela teknik, expertis och resurser. Detta inkluderar regional integration av förnybara energinät, vilket kan förbättra energitillgången samtidigt som utsläppen minskar. Genom att främja dessa initiativ försöker COP29 skapa hållbara, motståndskraftiga energisystem som är i linje med långsiktiga klimatmål.
Över 200 länder samt ett mycket stort antal företag och andra organisationer kommer att delta i COP29.
Men det lilla landet Papua Nya Guineas har beslutat att inte delta i klimattoppmöte på grund av frustration över "tomma löften och passivitet". De ser det som en protest mot de stora nationerna på grund av bristen på "snabbt stöd till offer för klimatförändringar". Landet utrikesminister beskrev mötet som "ett totalt slöseri med tid".
Även länder som Mexiko, Australien, Kina och Japan finns inte med i FN:s senaste agenda för tal av ledare under klimatförhandlingarna.
Några ledare från viktiga "nyckelländer" kommer inte heller närvara. Exempelvis USA:s president Joe Biden, Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva och Frankrikes president Emmanuel Macron.
Inte heller Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande, kommer närvara vid toppmötet eftersom hon förbereder sig för en andra mandatperiod, rapporterar The Guardian. I stället kommer ett team av förhandlare att representera kommissionen vid samtalen. [1]
Regeringen vill betala totalt åtta miljarder till den Gröna klimatfonden under de närmaste fyra åren 2024-27.
- Det gör Sverige till den största givaren per capita bland de stora givarna, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
Det är en förlängning av vad som ges idag till fonden GCF. Regeringens totala klimatbistånd ökar inte. [2]
Mer att läsa
COP29
1) 5 punkter om: COP29, Aftonbladet
2) Senaste nytt om FN:s klimattoppmöte COP29 i Baku, SVT
Klimatfakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012