⇑ Onormalt väder

Publ 2022-05-24

Väder är extremt när det påtagligt avviker ifrån vad som är normalt väder. För att kunna bedöma om en väderhändelse är extrem måste man känna till hur vädret normalt är på den aktuella platsen.

Klimatet består inte enbart av medelvärden och säsongsmässiga variationer. Även mer sällsynta händelser med extremt väder hör till klimatet. Extremväder är ofta lokala även om t.ex. kraftiga stormar, värmeböljor och köldknäppar kan täcka stora arealer och även sträcka ut sig över tiden.

Det finns olika sorters väderextremer. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden

Sett var för sig behöver de enskilda dagarna vara extrema men den sammantagna effekten som blir extrem.[1]

⇑ Temperaturrekord i Europa

Publ 2022-12-19

Varmt!!!

När det är mycket varmt görs ofta jämförelser med tidigare värmerekord. Ibland anser man att temperaturen på en plats är högre än någonsin. Det är intressant att notera att många rekord är gamla. Det visar att sedan dessa rekord uppmättes så har inte än varmare värmeböljer inte drabbat dessa länder. Här är en lista över rekord som sattes under 1900-talet i Europa:[2]

***Fel macroid: 8

Temperaturrekord Europa.

Det är möjligt att några av temperaturrekorden passerats 2022, men statistiken visar ändå att det var varmt förr också.

⇑ Henrik Jönsson

Publ 2022-08-01

***Fel macroid: 7

Henrik Jönsson: "EXTREMVÄDER rapporteras drabba hela planeten på grund människans klimatpåverkan. Vad ÄR egentligen "extremväder"? Stämmer mediernas oroväckande klimatrapporter med forskningsläget? Och hur upprätthåller man ett rationellt förhållningssätt till komplexa ekologiska, ekonomiska och sociala frågor? Dessa frågor tar jag upp i veckans video om EXTREMVÄDER."

Citat i videon med referens till IPCCs rapport: Climate Change 2021 The Physical Science Basis.

11.7.4 Extrema vindar

Sammanfattningsvis blir den observerade intensiteten av extrema vindar mindre allvarlig på de lägre till medelstora breddgraderna, medan den blir svårare på högre breddgrader mot polen på 60 grader (låg tilltro). Prognostiserade förändringar i frekvensen och intensiteten av extrema vindar är förknippade med prognostiserade förändringar i frekvensen och intensiteten av TC och ETC (medeltilltro). TC = Tropical storn[3], ETC = Extratropical storm[4]

11.7.3.2 Observed trends

Sammanfattningsvis, eftersom definitionen av svåra konvektiva stormar[5] varierar beroende på litteratur och region, är det inte okomplicerat att göra en syntetisering av observerade trender i svåra konvektiva stormar i olika regioner. Speciellt observationstrender i tornados, hagel och blixtar i samband med svåra konvektiva stormar upptäcks inte robust på grund av otillräcklig täckning av de långtidsobservationer. Det finns medelstort tillit för att det genomsnittliga årliga antalet tornados i USA har förblivit relativt konstant, men deras variation i förekomsten har ökat sedan 1970-talet, särskilt under 2000-talet, med ett minskat antal dagar per år och en ökning av antalet tornados dessa dagar (hög tillit). Upptäckta tornados har också ökat i Europa, men trenden beror på tätheten av observationer.

11.7.1.2 Observed trends

Att identifiera tidigare trender i TC-mått är fortfarande en utmaning på grund av den heterogena karaktären hos de historiska instrumentella data, som är kända som "bästa spår"-data (Schreck et al., 2014). Det finns låg tilltro för de flesta rapporterade långsiktiga (fleråriga till hundraåriga) trender i TC-frekvens- eller intensitetsbaserade mätvärden på grund av förändringar i tekniken som används för att samla in bästa spårdata. Detta ska inte tolkas som att det inte finns några fysiska (verkliga) trender, utan snarare som att datakvaliteten eller tidslängden inte är tillräcklig för att ge robusta trenddetekteringspåståenden, särskilt i närvaro av multidekadal variabilitet.

11.7.2.1 Observed trends

I kapitel 2 (avsnitt 2.3.1.4.3) drogs slutsatsen att det överlag är låg tillit för de senaste förändringarna i det totala antalet ETC över båda halvkloten och att det finns medelstor tillit för en polförskjutning av stormspåren över båda halvkloten sedan 1980-talet. Sammantaget finns det också låg tilltro till trender från det senaste århundradet när det gäller antalet och intensiteten av de starkaste ETC:erna på grund av den stora variationen mellan år och dekade (Feser et al., 2015; Reboita et al., 2015; Wang et al., 2016 ; Varino et al., 2018) och på grund av tidsmässiga och rumsliga heterogeniteter i antalet och typen av assimilerade data i omanalyser, särskilt före satelliteran (Krueger et al., 2013; Tilinina et al., 2013; Befort et al. , 2016; Chang och Yau, 2016; Wang et al., 2016).

11.7.3.2 Observed trends

Sammanfattningsvis, eftersom definitionen av svåra konvektiva stormar varierar beroende på litteratur och region, är det inte okomplicerat att göra en syntetisering av observerade trender i svåra konvektiva stormar i olika regioner. Speciellt observationstrender i tornados, hagel och blixtar associerade med svåra konvektiva stormar detekteras inte robust på grund av otillräcklig täckning av de långvariga m observationerna. Det finns medelstora förtroende för att det genomsnittliga årliga antalet tornados i USA har förblivit relativt konstant, men deras variation i förekomsten har ökat sedan 1970-talet, särskilt under 2000-talet, med ett minskat antal dagar per år och en ökning av antalet tornados dessa dagar (högt förtroende). Upptäckta tornados har också ökat i Europa, men trenden beror på tätheten av observationer.

11.5.2 Observed trends

Sammanfattningsvis har översvämningarnas säsongsvariation förändrats i kalla regioner där snösmältningen dominerar flödesregimen som svar på uppvärmningen (högt förtroende). Förtroendet för toppflödestrender under de senaste decennierna på global skala är lågt, men det finns regioner som upplever ökningar, inklusive delar av Asien, södra Sydamerika, nordöstra USA, nordvästra Europa och Amazonas, och regioner som upplever minskningar, inklusive delar av Medelhavet, Australien, Afrika och sydvästra USA.

11.5.4 Attribution[6]

Sammanfattningsvis finns här låg tilltro till människans inflytande på förändringarna i höga flodflöden på global skala. Förtroendet är i allmänhet lågt när det gäller att tillskriva förändringar i sannolikheten eller omfattningen av översvämningshändelser mänsklig påverkan på grund av ett begränsat antal studier och skillnader i resultaten av dessa studier och stora osäkerheter i modelleringen.

⇑ IPCC AR6

IPCC AR6

I IPCC-rapporten AR6 redovisas i vilken mån olika typer av extremväder blivit mer vanliga eller allvarligare på grund av förändringar i klimatet. Analys sker dels av detection och dels av attribution. Detection innebär att man anser sig kunna konstatera att det skett en förändring. Attribution innebär att man även kan säga vad som påverkat extremväder och med vilken sannolikhet.

IPCC anser att följande typer av väder blivit vanligare och/eller allvarligare: heat waves (värmeböljor), heavy precipitation (kraftig nederbörd), ecological drought (torkad ekologisk brukad mark), agricultural drought (torkad jordbruksmark) och fire weather (skogsbränder). IPCC uttrycker dock tveksamhet vad gäller ecological drought, agricultural drought och skogsbränder.

Däremot har IPCC inte kunnat se att följande väder blivit vanligare eller allvarligare: flooding (översvämningar), meteorological drought (), hydrological drought (), tropical cyclones (), winter storms (vinterstormar), thunder storms (åskväder), tornadoes (tromber), hail (hagel), lightning (blixtar) eller extreme winds (kraftig vind).

⇑ IPCC AR5

I IPCCs rapport AR5 görs en kommentarer till frågan om klimatförändringarna leder till mer extremt väder. Man noterar en ökning, men gör ingen direkt koppling till temperaturutvecklingen.[7] [8]

IPCC säger att man har observerat många förändringar av typen extremt väder och klimathändelser sedan ungefär 1950. Man anser det mycket troligt att antalet kalla dygn har minskat och varma dygn har ökat globalt. I några regioner är det troligt att att antalet värmeböljor har ökat inom stora områden i Europa, Asien och Australien. Det är troligt att fler regioner på land med kraftig nederbörd har ökat. Antalet eller intensiteten kraftigt regn har troligen ökat i Nordamerika, men motsvarande ökning har inte konstaterats inom andra områden. [9] [10]

2012 utgav IPCC en speciell rapport om extrema väderhändelser. Till denna kategori hör såväl ovanligt väder som vanligt väder med allvarliga störning av samhällsfunktioner.

• Antalet kalla dygn har minskat och antalet varma dygn har ökat i flertalet områden med tillräckligt dataunderlag. Underlaget är mer oklart vad gäller Nordamerika, Europa och Australien. Och det är en sämre vad gäller Asien, Afrika och Sydamerika.
• Förekomsten av kraftiga regn har ökat på fler platser än platser där sådana regn har minskat. Det är oklart om antalet tropiska stormar har ökat. Det är också oklart om antalet tornados och hagel har ändrats.
• Det finns visst stöd för förekomsten av längre torkperioder har ökat i södra Europa och Västafrika, men förekomsten har minskat i andra områden, t.ex. Nordamerika och nordvästra Australien.
• Det finns begränsat underlag för att bedöma om antalet översvämningar har ändrats bl.a. beroende på fler ändringar i markanvändning. Det är troligt att antalet översvämningar av kustområden har ökat.

⇑ Katastrofer

Organisationen EM-DAT sammanställer uppgifter om större katastrofer som uppfyller följande kriterier:

• minst 10 personer avlidit
• minst 100 påverkats
• landet har utfärdat katastroftillstånd
• landet har begärt internationellt katastrofbistånd.

Antalet personer som avlidit på grund av katastrofer har minskat avsevärt sedan förra seklets första hälft. 1965 är det senaste året med mer än 1 miljon dödade. Torkan i Indien dödade 1,5 miljoner. Förmodligen inkluderar uppgiften även de som dog 1966 och 1967.[11]

United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR) samlar regeringar, partners och samhällen för att minska risker och förluster vid katastrofer. [12]

⇑ Guterres bluffar

Publ 2022-12-19

I september gjorde FN:s generalsekreterare António Guterres följande påståenden när en rapport släpptes - med titeln ironiskt nog - United in Science:

"Översvämningar, torka, värmeböljor, extrema stormar och skogsbränder går från ont till värre och slår rekord med ständigt alarmerande frekvens. Värmeböljor i Europa. Kolossala översvämningar i Pakistan. Långvariga och svåra torka i Kina, Afrikas horn och USA.

Det finns inget naturligt med den nya omfattningen av dessa katastrofer. De är priset för mänsklighetens beroende av fossila bränslen. Antalet väder-, klimat- och vattenrelaterade katastrofer har ökat med en faktor fem under de senaste 50 åren."

Roger Pielke Jr, en erkänd forskare av klimatskador, säger att Guterres påstående om en 500-procentig ökning av katastrofer ren desinformation. Guterres påstående är ett uppenbart och grymt påstående i offentliga diskussioner från en viktigare institution. Den falska föreställningen om en massiv ökning av katastrofer legitimeras av WMO Världsmeteorologiska organisationen, en av grundarna av IPCC.

Klimatet och vädret har orsakat katastrofer under detta år
* översvämningar i Pakistan, Sydafrika, Nigeria, Indien, USA och Brasilien
* torka i Europa, Östafrika och Kina
* orkanen Ian i Florida

Ungefär 11 000 människor har dött i världen i väder- och klimatrelaterade katastrofer 2022, Det är ungefär som genomsnittet under föregående årtionde enligt data från Center for Research on the Epidemiology of Disasters. Dödligheten 2022 för väder- och klimatkatastrofer var cirka 0,14 personer per miljon, vilket representerar en av de 5 lägsta årliga dödstalen sedan data finns tillgänglig.

Guterres gör ständigt nya dramatiska uttalanden om klimatets effekter för att dölja hur svagt underlag med fakta han har. Snart ska Guterres avgå. Måtte han ersättas med en mer trovärdig företrädare för FN.

⇑ Normalt väder

Publ 2022-06-24

För att kunna bedöma om en väderhändelse är extrem måste man känna till hur vädret normalt är på den aktuella platsen. Det finns flera webbar som informerar om normalväder.

Mittresväder har aktuell informationen om världens väder och klimat med historiska klimatdata med temperaturer, nederbördsdagar, soltimmar och vattentemperaturer.

Flera webbar informerar om aktuellt väder jorden runt. Ett exempel är Windy som ger mycket information om temperatur, vind, bränder, mm.

⇑ Källor

Publ 2022-11-04

• Extremt väder, SMHI (2010-04-17)
• Working group 1, AR5, IPCC (2013)
• Center for Research on the Epidemiology of Disasters - CRED
• The Global Risks Report 2021, World Economic Forum
• The Places Most Prone to Disaster, Statista
• World Disasters Report 2020, The International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies (IFRC)
• Disaster Risk Management, World Bank
• New Talk: What does IPCC AR6 say on Scenarios and Extreme Weather?, Roger Pielke Jr, pdf (2021-10-28)
• New Talk: What does IPCC AR6 say on Scenarios and Extreme Weather?, Roger Pielke Jr, OH. (2021-10-28)
• Human costs of disasters, An overview of the last 20 years 2000-2019, CRED, EM-DAT, UNDRR
• Natural disaster, Wikioedia
• List of environmental disasters, Wikipedia
• Billion-Dollar Weather and Climate Disasters, NOAA National Centers for Environmental Information (NCEI)
• List of natural disasters by death toll, Wikipedia
• The Disaster Center
• Lists of disasters, Wikipedia
• United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNDRR
• Är extremvädret här? Lennart Bengtsson, Kvartal (2022-07-01)
• Har vi fått mer värmeböljor i Sverige? Magnus Cederlof, Klimatupplysningen (2022-08-03)
• Weather-related disasters increase over past 50 years, causing more damage but fewer deaths, WMO (2021-08-31)
• Natural Disasters, Our World in Data
• The international disaster database, EM-dat
• Blir naturkatastroferna fler på grund av klimatförändringarna? Maths Nilsson (2022-05-24)
• Bolling om klimatjournalistiken: Vad hände med konsekvensneutraliteten? Anders Bolling Näringslivets mediainstitut (2021-09-22)
• Katastrofer - en dödlig lek med siffror, Maths Nilsson, (2023-03-09)