Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

_ Klimatfakta.info

2021-11-21

Klimatskatter

Innehåll: Koldioxidskatt | Utsläppsrätter | Energi- och miljöskatter | Elskatt | Bensinskatt | Övriga miljöskatter | Källor

De svenska miljöskatterna uppgår till ca 100 miljarder. Det är ca 5 % av skatteintäkterna. Reduktionsplikten för bensin ska höjas till 28 procent och för diesel 66 procent.

 Koldioxidskatt

Koldioxidskatt är en skatt som tas ut på icke hållbara bränslen utifrån deras innehåll av kol, som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. De skandinaviska länderna, Storbritannien och Nederländerna är några av de länder som har koldioxidskatt. Enligt OECD så är koldioxidskatt och handelssystem för utsläpp de billigaste sätten att minska koldioxidutsläpp.

Koldioxidskatten används i Sverige som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi och fossila utsläpp. Skatten är en punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Sverige har dock haft koldioxidavgift sedan 1991.

Koldioxidskatten var under 2015 1,12 kr per kg CO2. Energi- och koldioxidskatterna räknas varje år upp med hänsyn till prisutvecklingen.

Det finns flera uppskattningar av hur mycket utsläppen av växthusgaser kostar samhället och hur dessa ska beräknas. Det är avgörande för att bestämma nivån på koldioxidskatten om man vill att skatten ska motsvara de skador som uppstår av utsläppen.[1]

 Utsläppsrätter

European Union Emission Trading Scheme, EU ETS, är EUs handel med utsläppsrätter är ett marknadssystem för att sätta ett pris på utsläpp inom visa sektorer inom EU. [2]

Under oktober 2021 kostade ett elcertifikat i snitt 10,34 kronor. Det var 49 procent mindre jämfört med samma månad föregående år.

Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 med syftet att öka elproduktion från förnyelsebara energikällor och torv i Sverige. Sedan 2012 är marknaden gemensam för Sverige och Norge. Målsättningen är att gemensamt med Norge öka produktionen av förnybar el med 46,4 TWh före 2030.

Elcertifikatsystemet innebär att producenterna av förnyelsebar el får elcertifikat av staten, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga. En megawattimme el från förnyelsebara energikällor motsvarar ett elcertifikat.

Enligt lagen utgörs kvotpliktiga av:

  • Elleverantörer som levererar el till elanvändare
  • Elanvändare i den utsträckning som de använt el som de själva har producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen
  • Elintensiva företag[3]

 Energi- och miljöskatter

Under 2020 uppgick miljöskatterna preliminärt till 99 miljarder kronor. Det var en minskning med 2 miljarder jämfört med föregående år. Miljöskatterna utgjorde 4,7 procent av de totala skatteintäkterna under 2020. [4]

Skatteverket anger att energi- och miljöskatterna 3030 uppgick till 71 miljarder. [5]

Miljöskatterna utgörs av skatter på energi, transporter, föroreningar och naturresurser. Kategorierna ska dock tas med en nypa salt. Inom skatterna på energi ryms till exempel energiskatt på bensin och diesel vilka man skulle kunna tro borde hamna under skatter på transport. Mellan 2019 och 2020 minskade miljöskatterna med 1,9 miljarder kronor. Miljöskatternas andel av de totala skatterna uppgick till 4,7 procent.

I statistik över miljöskatter tas ingen hänsyn till om skatten är utformad med en miljöpolitisk ambition eller inte. Alla skatter på produkter som bedöms ha en särskild miljörelevans räknas in, oavsett av vilken anledning skatten introducerats. Koldioxidskatten är ett exempel på en skatt som introducerades 1991 med en tydlig ambition att just sänka koldioxidutsläppen. Energiskatten däremot infördes som ett sätt att öka skatteintäkterna.[6]

 Elskatt

Konsumentpriset på el består av en rad olika komponenter. Priset varierar mellan olika kundkategorier samt mellan stad och landsbygd. Det beror till exempel på olika distributionskostnader, subventioner och elmarknadens struktur. Elskatten för hushåll har haft en stigande utveckling sedan elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996. [7]

 Bensinskatt

Bensinskatt är ett samlingsbegrepp för koldioxidskatt, energiskatt och moms.

2020 kostade bensinen ca 18 kronor litern. Av det var 2,80 kr moms, 6,70 kr skatt, 2,80 kr produktionskostnad och 1,80 kr bruttomarginal. [8] Ungefär 60 % av priset utgörs av skatter. Momsen på bensin, som infördes i mars 1990, betalas på hela priset inklusive koldioxid- och energiskatt. Det betyder att man betalar skatt på skatten.

Reduktionsplikten som infördes 1 juli 2018 ökar priset. Det är ingen skatt men ett styrmedel som tvingar svenska drivmedelsleverantörer att blanda in biodrivmedel i diesel. Inblandning av biodrivmedel medför inte att koldioxidutsläppen från fordonets avgasrör minskar. Istället handlar det om att koldioxidutsläppen från transportsektorn binds genom återväxten av grödor som skördas för tillverkningen av biodrivmedel.

Den 1 augusti 2021 höjdes reduktionsplikten för bensin från 4,2 procent till 6 procent och för diesel från 21 till 26 procent. Från januari 2022 höjs avgiften till 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Sedan fortsätter det med årliga stegvisa höjningar till 2030, då reduktionsplikten för bensin ska vara 28 procent och för diesel 66 procent.[9]

Biobränslet ska vara ett nollsummespel beträffande koldioxid. Produktionskostnaden för biodrivmedel är högre än dess fossila motsvarighet, vilket medför att reduktionsplikten har en prishöjande effekt. Den effekten redovisas inte som en skatt utan ingår i produktionskostnaden.

Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och motiven har varierat. Numera handlar det om klimathotet, men historiskt har det varit till andra politiska åtgärder.[10]

 Övriga miljöskatter

Gödsel och bekämpningsmedel, naturgrus, kemikalieinspektionen, kemikalier, avfall, avfallsförbränning, bärkassar, försurning, flyg.[11]

 Källor

Fotnoter

Etiketter med länkar

Miljöskatter
Inga länkar
Skatter
Inga länkar
Koldioxid
Grönt stål (Artikel)
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Hav (Artikel)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
Koldioxid (Artikel)
Cementa vill ta hand om sin koldioxid (Nyhet)
Mycket koldioxid från uppodling av torvmark (Nyhet)
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan (Nyhet)
Växthuseffekten (Artikel)
Fotosyntes (Artikel)
Bensin
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

 

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.