Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2021-11-21

Klimatskatter

Innehåll: Koldioxidskatt | Utsläppsrätter | Energi- och miljöskatter | Elskatt | Bensinskatt | Övriga miljöskatter | Källor

De svenska miljöskatterna uppgår till ca 100 miljarder. Det är ca 5 % av skatteintäkterna. Reduktionsplikten för bensin ska höjas till 28 procent och för diesel 66 procent.

 Koldioxidskatt

ändringsdatum

Koldioxidskatt är en skatt som tas ut på icke hållbara bränslen utifrån deras innehåll av kol, som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. De skandinaviska länderna, Storbritannien och Nederländerna är några av de länder som har koldioxidskatt. Enligt OECD så är koldioxidskatt och handelssystem för utsläpp de billigaste sätten att minska koldioxidutsläpp.

Koldioxidskatten används i Sverige som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi och fossila utsläpp. Skatten är en punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Sverige har dock haft koldioxidavgift sedan 1991.

Koldioxidskatten var under 2015 1,12 kr per kg CO2. Energi- och koldioxidskatterna räknas varje år upp med hänsyn till prisutvecklingen.

Det finns flera uppskattningar av hur mycket utsläppen av växthusgaser kostar samhället och hur dessa ska beräknas. Det är avgörande för att bestämma nivån på koldioxidskatten om man vill att skatten ska motsvara de skador som uppstår av utsläppen.[1]

 Utsläppsrätter

ändringsdatum

European Union Emission Trading Scheme, EU ETS, är EUs handel med utsläppsrätter är ett marknadssystem för att sätta ett pris på utsläpp inom visa sektorer inom EU. [2]

Under oktober 2021 kostade ett elcertifikat i snitt 10,34 kronor. Det var 49 procent mindre jämfört med samma månad föregående år.

Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 med syftet att öka elproduktion från förnyelsebara energikällor och torv i Sverige. Sedan 2012 är marknaden gemensam för Sverige och Norge. Målsättningen är att gemensamt med Norge öka produktionen av förnybar el med 46,4 TWh före 2030.

Elcertifikatsystemet innebär att producenterna av förnyelsebar el får elcertifikat av staten, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga. En megawattimme el från förnyelsebara energikällor motsvarar ett elcertifikat.

Enligt lagen utgörs kvotpliktiga av:

  • Elleverantörer som levererar el till elanvändare
  • Elanvändare i den utsträckning som de använt el som de själva har producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen
  • Elintensiva företag[3]

 Energi- och miljöskatter

ändringsdatum

Under 2020 uppgick miljöskatterna preliminärt till 99 miljarder kronor. Det var en minskning med 2 miljarder jämfört med föregående år. Miljöskatterna utgjorde 4,7 procent av de totala skatteintäkterna under 2020. [4]

Skatteverket anger att energi- och miljöskatterna 3030 uppgick till 71 miljarder. [5]

Miljöskatterna utgörs av skatter på energi, transporter, föroreningar och naturresurser. Kategorierna ska dock tas med en nypa salt. Inom skatterna på energi ryms till exempel energiskatt på bensin och diesel vilka man skulle kunna tro borde hamna under skatter på transport. Mellan 2019 och 2020 minskade miljöskatterna med 1,9 miljarder kronor. Miljöskatternas andel av de totala skatterna uppgick till 4,7 procent.

I statistik över miljöskatter tas ingen hänsyn till om skatten är utformad med en miljöpolitisk ambition eller inte. Alla skatter på produkter som bedöms ha en särskild miljörelevans räknas in, oavsett av vilken anledning skatten introducerats. Koldioxidskatten är ett exempel på en skatt som introducerades 1991 med en tydlig ambition att just sänka koldioxidutsläppen. Energiskatten däremot infördes som ett sätt att öka skatteintäkterna.[6]

 Elskatt

ändringsdatum

Konsumentpriset på el består av en rad olika komponenter. Priset varierar mellan olika kundkategorier samt mellan stad och landsbygd. Det beror till exempel på olika distributionskostnader, subventioner och elmarknadens struktur. Elskatten för hushåll har haft en stigande utveckling sedan elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996. [7]

 Bensinskatt

ändringsdatum

Bensinskatt är ett samlingsbegrepp för koldioxidskatt, energiskatt och moms.

2020 kostade bensinen ca 18 kronor litern. Av det var 2,80 kr moms, 6,70 kr skatt, 2,80 kr produktionskostnad och 1,80 kr bruttomarginal. [8] Ungefär 60 % av priset utgörs av skatter. Momsen på bensin, som infördes i mars 1990, betalas på hela priset inklusive koldioxid- och energiskatt. Det betyder att man betalar skatt på skatten.

Reduktionsplikten som infördes 1 juli 2018 ökar priset. Det är ingen skatt men ett styrmedel som tvingar svenska drivmedelsleverantörer att blanda in biodrivmedel i diesel. Inblandning av biodrivmedel medför inte att koldioxidutsläppen från fordonets avgasrör minskar. Istället handlar det om att koldioxidutsläppen från transportsektorn binds genom återväxten av grödor som skördas för tillverkningen av biodrivmedel.

Den 1 augusti 2021 höjdes reduktionsplikten för bensin från 4,2 procent till 6 procent och för diesel från 21 till 26 procent. Från januari 2022 höjs avgiften till 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Sedan fortsätter det med årliga stegvisa höjningar till 2030, då reduktionsplikten för bensin ska vara 28 procent och för diesel 66 procent.[9]

Biobränslet ska vara ett nollsummespel beträffande koldioxid. Produktionskostnaden för biodrivmedel är högre än dess fossila motsvarighet, vilket medför att reduktionsplikten har en prishöjande effekt. Den effekten redovisas inte som en skatt utan ingår i produktionskostnaden.

Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och motiven har varierat. Numera handlar det om klimathotet, men historiskt har det varit till andra politiska åtgärder.[10]

 Övriga miljöskatter

ändringsdatum

Gödsel och bekämpningsmedel, naturgrus, kemikalieinspektionen, kemikalier, avfall, avfallsförbränning, bärkassar, försurning, flyg.[11]

 Källor

ändringsdatum

Fotnoter

Mer att läsa

Miljöskatter
Inga länkar
Skatter
Inga länkar
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Cementa vill ta hand om sin koldioxid
Hav
Mycket koldioxid från uppodling av torvmark
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Växthuseffekten
Fotosyntes
Lagring av koldioxid
Svårt att datera kolutsläpp
The Great Global Warming Swindle
Klimatekonomi
Växthusgaser
EU: Minska utsläppen med 55% 2050
Mätning av växthusgaser
Climate4you: Oktober 2022
Koldioxid
Grönt stål
Bensin
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.