Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-07-11

Hav

Innehåll: Jordens vatten | Havsvågor | Upptag och utsläpp av CO2 | Biologiska kolpumpen | Källor

En stor del (25-50%) av CO2 som släpps ut upptas av havet. Kommer det förändras när mängden CO2 i atmosfären ökar?

alt-text

Världshaven utgör 70% av jordens yta

 Jordens vatten

2022-01-04

Haven täcker 70 procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer vatten. Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter. Omkring 90% av haven utgörs av djuphav. Salthalten är 3,5%.

I oceanerna/haven finns 96,54% av allt vatten. I glaciärer, permanent snö finns 1,74% av vattnet. Dessutom finns färskt grundvatten 0,76% och grundvatten med salt 0,92%.

Till detta kommer vatten bundet i permafrost 0,02%, i sjöar 0,013%, i atmosfären 0,001%, träskmarker 0,0009% och i floder 0,0002%.[1]

Temperaturen i de ytliga havslagren varierar på olika breddgrader. I tropiska vatten ligger temperaturen i ytlagren vid 27-28 °C. Nära polerna är temperaturen nära fryspunkten sommar som vinter.[2]

I djuphavet är dock variationerna små. Under 1000 meter är temperaturen omkring 4 °C men i polartrakterna ligger bottentemperaturen mycket nära fryspunkten.

 Havsvågor

2021-12-11

Havsvågor fortplantar sig längs med havsytan. Inget vatten "följer" vågorna utan vågorna transporterar energi som frigörs när vågor når land. Vinden skapar vågor. Trycket och friktionen ger energi till vågorna. Gravitationen motverkar vågrörelserna.

Havsströmmar bildas på ytan av vinden. Corioliseffekten [3] [4] gör att strömmarna drivs medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet.

På djupet drivs strömmar av densitetsskillnaden mellan olika havsregioner.

 Upptag och utsläpp av CO2

2021-12-11

Haven har tagit upp en tredjedel av de mänskliga utsläppen av koldioxid. Upptag har nästan fördubblats sedan 1980-talet, vilket har minskat koncentrationen i atmosfären.

Upptaget av CO2 styrs bl.a. av havets temperatur, salthalt och kemiska sammansättning, vind och strömmar, mängden växtplankton, skillnaden i mängden CO2 i luften resp vattenytan och koldioxidens spridning.

Dessa faktorer har samverkat till att havets relativa upptag av koldioxidutsläpp inte har förändrats nämnvärt under de senaste decennierna.

Havet upptar koldioxid mellan 0 och 30 breddgrader nord och syd. Atmosfären upptar koldioxid från havet mellan 40 och 50 breddgraden. [5]

Koldioxiden lämnar kretsloppet

När koldioxiden bundits till organiskt material i havsytan sjunker det till botten. Efterhand täcks det av sediment som begränsar syretillgången. Bakterier som äter kolet kan inte utsöndra kolet, utan det omvandlas till kolsyra, som därefter blir till vätekarbonat, och till sist karbonatjoner som kan falla ut som kalciumkarbonat. Därmed försvinner det ur kretsloppet. [6] [7]

 Biologiska kolpumpen

2022-07-11

Forskare har visat att häften av den koldioxid som vi släpper ut stannar inte i atmosfären utan tas upp av havet och vegetationen på land. Det framgår av databasen Surface Ocean Carbon Atlas - SOCAT med mätningar av ytnära koldioxid. Norska forskare anger att upptaget är 25% (se nedan). [8]

Södra oceanen är verkligen en betydande kolsänka - absorberar en stor mängd av överskottet av koldioxid som släpps ut i atmosfären - enligt en ny studie. Det visar sig att södra oceanen tar upp betydligt mer kol på sommaren än det förlorar under vintern, och absorberar hela 2 miljarder ton CO2 under ett år. På sommaren spelar blomningar av fotosyntetiska alger, eller växtplankton, en nyckelroll för att driva upp CO2-upptaget i havet. [9]

Den biologiska kolpumpen (BCP) omfattar processer som bestämmer koltillförsel, konsumtion och lagring i haven genom sjunkande fysioplankton, oceaniska växter och djur. Det blir alltmer uppenbart att små förändringar i effektiviteten hos BCP avsevärt kan förändra havets kolbindning och därmed atmosfärens CO2 och klimatet.

Modeller, inklusive de som används av FN:s IPCC, bedömer oftast POC-flödet (partikelformigt organiskt kol) på ett fast referensdjup. Extrapoleringen av dessa flöden till andra djup, som definierar BCP-effektiviteten, utförs ofta med hjälp av ett idealiserat och empiriskt baserat förhållande mellan flöde och djup, ofta kallad "Martin-kurvan".

Forskare har använt en ny sammanställning av POC-flöden som visar mycket olika BCP-effektivitet om flödena bedöms vid ett fast referensdjup eller om hänsyn tas till solens belysning. Denna justering ändrar regionala bedömningar av BCP-effektivitet såväl som globala koldioxidbudgetar och tolkningen av tidigare BCP-studier.

Södra oceanen spelar en viktig roll i den globala kolcykeln och är ansvarig för nästan hälften av den årliga överföringen av kol från ytvatten ned i havet. [10] [11]

Norska debatten

Tidningen Geoforskning[12] har en debatt om CO2-upptaget.

Professor emeritus i geologi, Universitetet i Stavanger Per Arne Björkum skriver bl.a.

IPCC anser att havet kommer att uppta mindre CO2 i framtiden då den kemiska processen förändras. Det stämmer inte enligt en norska forskare.

Hittills har havet tagit upp cirka 25 % av den CO2-gas som tillförts luften genom att förbränna fossila energikällor. Som jämförelse stod EU 2020 för 7 % av de globala utsläppen.

Havets upptag av CO2 tycks hittills följa Henrys lag, utan att detta nämns av IPCC i deras senaste huvudrapport AR6.

Henrys lag säger att upptaget av en gas i vatten utan att reagera med vattnet ökar i proportion till andelen gas i luften. IPCC antar dock att det relativa upptaget av CO2 kommer att minska under loppet av detta sekel.

IPCC bygger sin förutsägelse på en teori som lanserades 1967 av oceanografen Roger Revelle (1909-1991). Den var tänkt att beskriva hur havets karbonatkemi hjälper till att minska CO2-upptaget från luften.

Teorin om minskat upptag av CO2 bygger på att havet blir surare (mindre alkaliska) för att karbonatmineraler i havet löses upp då kommer havet att tillföras karbonatjon CO32- och vätekarbonat (HCO3-) "underifrån" vilket kommer att trycka ut en del av CO2-gasen ur havet.

Det antagandet ifrågasätts dock av kemister som arbetade med ämnet på 1970-talet (då var klimatforskarna oroliga för att vi var på full fart in i en ny istid). I en av artiklarna kom man fram till att upptaget av CO2 följer Henrys lag upp till 1 200 ppm (miljondelar, 3 gånger nuvarande nivå) - varpå upptaget avtar relativt sett. [13]

Andra inlägg:

Surface Ocean Carbon Atlas - SOCAT

Surface Ocean CO2 Atlas (SOCAT) är fCO2-observationer (fugacity[14] of carbondioxide) gjorda av forskare av kol i haven.

SOCAT-data är allmänt tillgänglig, upptäckbar och citerbar. SOCAT möjliggör kvantifiering av havets kolsänka och havets försurning och utvärdering av havets biogeokemiska modeller.

 Källor

2022-07-11

Fotnoter

Mer att läsa

Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Cementa vill ta hand om sin koldioxid
Mycket koldioxid från uppodling av torvmark
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Växthuseffekten
Fotosyntes
Klimatskatter
Lagring av koldioxid
Svårt att datera kolutsläpp
The Great Global Warming Swindle
Klimatekonomi
Växthusgaser
EU: Minska utsläppen med 55% 2050
Mätning av växthusgaser
Climate4you: Oktober 2022
Koldioxid
Grönt stål
Havsströmmar
Inga länkar
Atmosfären
Vattenånga
Judith Curry
GISS NASA
CO2
Inga länkar
Havsdjup
Inga länkar
Oceaner
Inga länkar
Hav
Klimatförändring
Försurning
Climate4you: Oktober 2022

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.