Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-10-13

Bilism

Innehåll: Försäljning av bilar Sverige | Försäljning av bilar Ryssland | Miljöpåverkan | Bensin | Diesel | Vätgas | El | Elbrist | Källor

Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar enligt Nationalencyklopedin.

Bilindustrin omfattar ett brett spektrum av företag och organisationer som är involverade i design, utveckling, tillverkning, marknadsföring och försäljning av motorfordon. Det är en av världens största industrier sett till intäkter.

År 2007 fanns det cirka 806 miljoner bilar och lätta lastbilar på vägarna, som förbrukade över 980 miljarder liter bensin och diesel per år.[1] 2015 var antalet personbilar i bruk 950 miljoner. [2]

År 2021 tillverkades 79,1 miljoner motorfordon runt om i världen, en ökning med 1,3 % jämfört med 2020. I denna infografik hittar du antalet motorfordon som producerats 2020 och 2021, per världsregion. [3]

 Försäljning av bilar Sverige

2022-10-12

Försäljning av bilar i Sverige faller dramatiskt till följd av drivmedelspriser, Rysslands anfall på Ukraina, inflation och höga räntar.

 Försäljning av bilar Ryssland

2022-10-12

Försäljning av bilar i Ryssland minskade kraftig direkt efter anfallet på Ukraina. Någon motsvarande nedgång har inte skett i t.ex. Tyskland.

 Miljöpåverkan

2022-10-10

Kraven har succesivt skärpts när det gäller utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser (emissioner). Moderna bilar är därför försedda med avgasrening.

 Bensin

2022-10-10

För bensindrivna motorer består avgaserna huvudsakligen av:

  • Kolmonoxid (CO)
  • Kväveoxider (NOX)
  • Kolväten (HC)
  • Koldioxid (CO2)

Genom att utnyttja katalysatorer i avgassystemet, samt reglera bränsleblandningen i motorn så att förbränningen blir optimal (lambda=1) kan halterna av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider reduceras avsevärt. Införandet av denna teknik har, jämte övergång till blyfri bensin, inneburit ett stort utvecklingssteg ur miljösynpunkt.

De kvarstående problemen är huvudsakligen utsläpp av koldioxid, vid utnyttjande av fossila bränslen och biobränslen, men även kallstartegenskaper (den tid som behövs innan katalysatorn uppnått driftstemperatur och därmed renar avgaserna) samt utsläpp av partiklar och ozon.

Genom att utnyttja biobränslen kan nettotillskottet av koldioxid till atmosfären teoretiskt sett bli reducerat. Huruvida biobränslen verkligen ger en minskning av växthusgaser är dock omstritt. Till exempel innebär omvandling av tidigare ej uppodlad mark för att odla biobränslen stora utsläpp av växthusgaser under lång tid. Det är även stor skillnad mellan olika typer av biobränslen.

 Diesel

2022-10-10

Dieselmotorer har bättre verkningsgrad jämfört med otto-motorer (särskilt vid låg last) vilket gör att bränsleförbrukningen, och därmed koldioxidutsläppen, är lägre - typiskt 20 procent lägre jämfört med motsvarande bensinmotor. Även utsläpp av kolväten och kolmonoxid blir låga, men de mest svårbemästrade komponenterna i avgaserna är:

  • Kväveoxider (NOX)
  • Partiklar

Med katalysatorer, förfinad bränsleinsprutning (med högt tryck) och avancerade styrsystem för sekvensstyrning av bränsleinsprutningen kan emissionerna reduceras. Partikelfilter används för att komma ned till acceptabla nivåer av partikelutsläpp.

 Vätgas

2022-10-10

Vätgasen har under 2012 ersatt bensin och diesel, vilket motsvarar en minskning av utsläpp med ca 260 000 ton mindre koldioxid. Dessutom minskar utsläpp av kväveoxider och partiklar. I slutet av 2012 fanns det drygt 44 000 gasfordon i Sverige. Av dessa var drygt 1800 bussar, drygt 600 tunga lastbilar och resten personbilar och skåpbilar. Jämfört med slutet av 2011 har antalet gasfordon ökat med drygt 14 procent.

Motorer som drivs med vätgas släpper enbart ut vattenånga. Mängden miljöfarliga utsläpp beror då istället på hur vätgasen produceras. För närvarande återstår en del problem att lösa för att tekniken skall bli praktiskt användbar och ekonomisk, inte minst när det gäller produktion och distribution av vätgas. [4]

 El

2022-10-13

Under 12 månader fram till 2022-10-01 såldes det 183 199 elpersonbilar. Det utgör 28% av samtliga personbilar.[5]

Utvecklingen drivs på av staten, som nu ger hela 70.000 kronor i klimatbonus till rena elbilar.

 Elbrist

2022-10-13

I genomsnitt är elbilarnas batterikapacitet 48 kWh. Tillsammans ger det cirka 7?200 MWh. Om även laddhybrider inkluderas är det över 9?000 MWh. Det är mer än de sex kvarvarande kärnkraftverken ger per timme under full drift.

Moderna snabbladdare brukar ha en högsta laddeffekt på 150 kW, men de flesta befintliga laddstationer ligger på 50 kW. De siffrorna ska jämföras med laddboxar hemma, som ligger på upp till 22 kW. Det är som att köra 10 stora dammsugare samtidigt.

Om alla elbilar laddas samtidigt med i genomsnitt 10 kW drar det en effekt av 2 000 MW. Det är lika mycket som två kärnkraftverk ger. Vi ligger på lägre siffror i praktiken idag, alla elbilar laddas inte samtidigt, men antalet elbilar växer snabbt samtidigt som elproduktionen görs alltmer beroende av väder och nyckfulla vindar. Ekvationen håller inte ihop, elbristen är ett faktum redan idag. [6]

 Källor

2022-10-10

Fotnoter

Mer att läsa

Fordon
Fordon
Bilism
Fordon
Försurning
Reduktionsplikten
Etanol
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten
Fordon

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.