2023-03-29
Publ 2023-03-10
Trots EUs beslut att endast tillåta elbilar så kommer den globala försäljningen 2030 endast vara 30% enligt IEA (International Energy Agency). Det innebär att biltillverkarna kommer att fortsätta att satsa på förbränningsmotorer år 2035.
Publ 2023-03-10
Förslag om sänkt reduktionsplikt skickas på remiss - men ännu är det inte klart hur mycket regeringen föreslår att kravet på inblandning av biodrivmedel ska sänkas. Löftet var att lägga sig på EU:s lägstanivå. I valrörelsen lovade regeringspartierna och SD sänkningar till EU:s miniminivå, som nu ser ut att höjas.
Publ 2022-10-12
Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar.
Bilindustrin omfattar ett brett spektrum av företag och organisationer som är involverade i design, utveckling, tillverkning, marknadsföring och försäljning av motorfordon. Det är en av världens största industrier sett till intäkter.
År 2007 fanns det cirka 806 miljoner bilar och lätta lastbilar på vägarna, som förbrukade över 980 miljarder liter bensin och diesel per år.[1] 2015 var antalet personbilar i bruk 950 miljoner. [2]
År 2021 tillverkades 79,1 miljoner motorfordon runt om i världen, en ökning med 1,3 % jämfört med 2020. I denna infografik hittar du antalet motorfordon som producerats 2020 och 2021, per världsregion. [3]
Publ 2022-12-15
EU har beslutat att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035.
*EU:s nya koldioxidutsläppsmål för personbilar och lätta nyttofordon syftar till att påskynda övergången till noll- och lågutsläppsmobilitet. Personbilar och skåpbilar står för omkring 15 % av EU:s totala utsläpp av CO2, den viktigaste växthusgasen.
Den föreslagna förordningen höjer målen för minskning av CO2-utsläppen till 2030 och sätter ett nytt mål på 100 % till 2035. Det innebär att alla nya bilar eller skåpbilar som släpps ut på marknaden i EU från 2035 bör vara nollutsläppsfordon.
Beräknade minskningar av CO2-utsläppen för nya bilar och skåpbilar:
2021 - gräns på 95 g/km för bilar och 147 g/km för skåpbilar
2030 - 55 % minskning för bilar och 50 % för skåpbilar (jämfört med 2021 års mål)
2035 - 100% reduktion för person- och skåpbilar[4]
Publ 2023-11-03
Antalet bilar registrerade bilar i Sverige var 7 250 446 st i oktober 2023. Under perioden dec 22 - nov 23 308994. Sedan januari 2022 ligger den månatliga nyregistrering på
Publ 2022-12-15
Kraven har succesivt skärpts när det gäller utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser (emissioner). Moderna bilar är därför försedda med avgasrening.
Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023.[6]
Statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, debattartikel, Dagens industri, den 8 november 2022.;
Med reduktionsplikten gick Sverige istället fram ensamt med allra högst krav i EU, samtidigt som det rådde brist på just hållbara biobränslen. Det har lett till att Sverige använder en stor del av hela världens produktion av förnybar diesel (HVO) som inte produceras av palmolja. Det har också lett till att många svenska familjer och företag hamnat i en svårare ekonomisk situation. Den 1 januari 2024 sänks därför reduktionsplikten för resten av mandatperioden i linje med EU:s krav.[7]
Publ 2022-12-12
För bensindrivna motorer består avgaserna huvudsakligen av:
Genom att utnyttja katalysatorer i avgassystemet, samt reglera bränsleblandningen i motorn så att förbränningen blir optimal (lambda=1) reduceras halterna av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider avsevärt.
Vid användning av fossila bränslen och biobränslen sker även utsläpp av koldioxid. Vid kallstartegenskaper (den tid som behövs innan katalysatorn uppnått driftstemperatur och därmed renar avgaserna) samt utsläpp av partiklar och ozon.
Genom att använda biobränslen kan nettotillskottet av koldioxid till atmosfären teoretiskt sett bli reducerat. Huruvida biobränslen verkligen ger en minskning av växthusgaser är dock omstritt. Till exempel innebär omvandling av tidigare ej uppodlad mark för att odla biobränslen stora utsläpp av växthusgaser under lång tid. Det är även stor skillnad mellan olika typer av biobränslen. [8]
Europeiska kommissionen har godkänt Sveriges statsstödsansökan om fortsatt skattebefrielse av rena och höginblandade biodrivmedel i ytterligare fyra år.[9]
Publ 2022-10-10
Dieselmotorer har bättre verkningsgrad jämfört med bensinmotorer (särskilt vid låg last) vilket gör att bränsleförbrukningen, och därmed koldioxidutsläppen, är lägre - typiskt 20 procent lägre jämfört med motsvarande bensinmotor. Även utsläpp av kolväten och kolmonoxid blir låga, men de mest svårbemästrade komponenterna i avgaserna är:
Med katalysatorer, förfinad bränsleinsprutning (med högt tryck) och avancerade styrsystem för sekvensstyrning av bränsleinsprutningen kan emissionerna reduceras. Partikelfilter används för att komma ned till acceptabla nivåer av partikelutsläpp.
Publ 2023-02-14
Vätgasen har under 2012 ersatt bensin och diesel, vilket motsvarar en minskning av utsläpp med ca 260 000 ton mindre koldioxid. Dessutom minskar utsläpp av kväveoxider och partiklar. I slutet av 2012 fanns det drygt 44 000 gasfordon i Sverige. Av dessa var drygt 1800 bussar, drygt 600 tunga lastbilar och resten personbilar och skåpbilar. Jämfört med slutet av 2011 har antalet gasfordon ökat med drygt 14 procent.
Det finns fem tankstationer i drift för vätgas i Sverige. [10]
Motorer som drivs med vätgas släpper enbart ut vattenånga. Mängden miljöfarliga utsläpp beror då istället på hur vätgasen produceras. För närvarande återstår en del problem att lösa för att tekniken skall bli praktiskt användbar och ekonomisk, inte minst när det gäller produktion och distribution av vätgas. [11]
Publ 2022-12-15
Regeringen beslöt den 8 november 2922 att omedelbart ta bort bonusen på 50 000 - 70 000 kronor för elbilar har försäljningen. Det har lett till köpen tvärnitat, enligt branschorganisationen Mobility Sweden. [12]
Under 12 månader fram till 2022-10-01 såldes det 183 199 elpersonbilar. Det utgör 28% av samtliga personbilar.[13]
Regeringen har avskaffat klimatbonusen. Det innebär att den som köper eller beställer en klimatbonusbil efter den 8 november 2022 inte kommer erhålla klimatbonus. [14]
Publ 2023-03-10
I genomsnitt är elbilarnas batterikapacitet 48 kWh. Tillsammans ger det cirka 7?200 MWh. Om även laddhybrider inkluderas är det över 9?000 MWh. Det är mer än de sex kvarvarande kärnkraftverken ger per timme under full drift.
Moderna snabbladdare brukar ha en högsta laddeffekt på 150 kW, men de flesta befintliga laddstationer ligger på 50 kW. De siffrorna ska jämföras med laddboxar hemma, som ligger på upp till 22 kW. Det är som att köra 10 stora dammsugare samtidigt.
Om alla elbilar laddas samtidigt med i genomsnitt 10 kW drar det en effekt av 2 000 MW. Det är lika mycket som två kärnkraftverk ger. Vi ligger på lägre siffror i praktiken idag, alla elbilar laddas inte samtidigt, men antalet elbilar växer snabbt samtidigt som elproduktionen görs alltmer beroende av väder och nyckfulla vindar. Ekvationen håller inte ihop, elbristen är ett faktum redan idag. [15]
Publ 2023-11-03
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se