Klimatfakta.info

2022-12-25

Grönt stål

Innehåll: Forskningsrapport om fossilfritt stål | Hybritanläggningen 16,2 miljarder | Malm- och elbehov | Hybrit | H2GS | Stålverk 80 | Politisk styrning | Källor |
I Sverige finns det två gigantiska projekt som syftar till att tillverka fossilfri järnmalm. Det är inte klarlagt att järnmalmen kommer att räcka under den tid som krävs för lönsamhet. Risken är ett upprepande av Stålverk 80.

Forskningsrapport om fossilfritt stål

Effekterna på svensk ekonomi kan visa sig bli katastrofala. Så sammanfattar forskarna Christian Sandström och Carl Alm Hybrit-projekte i skriften Questioning the Entrepreneurial State.

Först analyserar satsningarna på biogas och bioetanol. En avgörande orsak till de misslyckade så stort var tillgång till gratis kapital från EU och svenska staten.

Efter deras analys av Hybrit blir detta deras slutsats.

"Efter att ha observerat och beskrivit regeringens misslyckanden relaterade till biogas och bioetanol från cellulosa, har vi därefter tagit dessa insikter och tillämpat dem på det nutida fallet med vätestål och EU:s nuvarande ansträngningar relaterade till vätgas. Våra fallbeskrivningar och diskussioner drar slutsatsen att vätebaserat stål inte är bra för miljön och att det har potentiellt skadliga effekter på ekonomin.

Grön el har en betydande alternativkostnad, eftersom uppskattningar tyder på att upp till tio gånger mer koldioxid kan sparas genom att använda grön el på andra sätt. Vätgas är förknippat med 30-40 % förluster i rent energiavfall. Att kombinera detta med stora tekniska osäkerheter skulle utan tvekan innebära att nettofördelarna för miljön är tveksamma vid justering för risker.

Effekterna på svensk ekonomi kan visa sig bli katastrofala. Att utöka Sveriges elanvändning med 50 % under de kommande 20 åren kräver en enorm utbyggnad av landets energiproduktion. Eftersom det finns både operativa och politiska flaskhalsar relaterade till att göra det ser vi stora risker för elbrist om Hybrit skalas upp. Enbart H2GS vill ta 15 TWh i bruk för sina potentiella 1500 arbetstillfällen som skapas i norra Sverige. Denna mängd el räcker för att tillgodose behoven i hela Skåneregionen med 600 000 jobb och 1,4 miljoner invånare.

Sammanfattningsvis verkar dessa ansträngningar vara dåligt genomtänkta, men de har ändå mötts av en anmärkningsvärt positiv samsyn bland både industrimän och politiker i Sverige. En viktig förklaring till denna diskrepans är med största sannolikhet att Europeiska unionen har gjort miljarder euro tillgängliga som gratis pengar. Dessa offentliga medel relaterade till vätgas är en del av Europeiska unionens Green Deal." [1] [2]

Hybritanläggningen 16,2 miljarder

Bygget och driften av demonstrationsanläggningen Hybrit har för första gången fått en prislapp: 16,2 miljarder kronor. Siffran presenterades i samband med att Hybrit Development, ett bolag som samägs av LKAB, SSAB och Vattenfall, nyligen lämnade in en ansökan om finansiering till Industriklivet.

Hybrit vill att skattebetalarna under en åttaårsperiod ska stå för 4,9 miljarder kronor i finansiering av anläggningen, enligt Di som samtidigt förutspår att notan kan stiga kommande år på grund av det rådande världsläget. Att skattebetalarna ska bekosta en stor andel av projektet har ifrågasatts av debattörer på politikens högersida.

Hybrits anläggning ska enligt planen kunna producera 1,35 miljoner ton järnsvamp om året. Anläggningen är tänkt att tas i drift 2026, med full produktion år 2029. [3]

Malm- och elbehov

De två mycket stora projekten att tillverka fossilfritt stål i Norrbotten ställer stora krav på samhället. LKAB måste kunna leverera tillräckligt med järnmalm under så lång tid som investeringarna kräver.

Stålverken har mycket stora elbehov. Det uppskattas till 80 terawattimmar vilket är mer än hälften av Sveriges elförbrukning. Fossilfri tillverkning förutsätter att elen produceras med vindkraft, vilket innebär att priset sätts av den dyrare havsvindkraften.

Sveriges marknadsandel för stålförsäljning globalt ligger endast på runt tre promille. Svensk stålindustri koncentrerar sig på att tillverka kvalificerade stålsorter och produkter, måste stål av i huvudsak standardkvaliteter importeras. En stor del av allt stål som används i Sverige importeras. [4]

Läs om Vätgas på Klimatfakta.info

Det gröna stålet får stark internationell konkurrens. Det pågår 62 projekt i 21 länder, enligt databasen "Green Steel Tracker", med mål att tillverka stål med noll-utsläpp. [5]

Hybrit

title Hybrit

Hybrit Development AB är ett svenskt samriskföretag, som driver Hybritprojektet. Avsikten är att väsentligt sänka koldioxidutsläpp vid tillverkning av stål genom att ersätta kol och koks med vätgas vid reduktion av järnmalm. Därmed ersätts koldioxid som restprodukt i framställningen av stål med vatten.

Användningen av vätgas kräver lagring. Forskningen om lagringen har som mål att processen till fullskalig produktion av fossilfritt stål ska vara genomförd 2035.[6]

Forskning pågår inom flera områden av avgörande betydelse för projektet.[7]

  • Leverans av fossilfri el och effekterna på elsystemet
  • Tillverkning och lagring av vätgas
  • Produktion av fossilfria järnmalmspellets
  • Vätgasbaserad reduktion av järnmalm
  • Stålproduktion av vätgasreducerad järnmalm
  • Att möta marknaden

LKAB investerar 400 miljarder under 20 år. Det är det största industriinvesteringen i Sverige någonsin. [8]

Fossilfritt stål kan bli 20-30 procent dyrare än vad stålet är i dag. Om priset på förnybar elektricitet sjunker och priset på koldioxidutsläpp höjs av EU räknar SSAB, LKAB och Vattenfall med att det fossilfria stålet kommer att kunna konkurrera med traditionellt stål.[9]

Fossillfritt stål har ingen annan fördel för kunden än stål tillverkat med kol. Merkostnaden endast är en frivillig miljöavgift som inverkar på köparens konkurrenskraft.

Ägare av företaget är SSAB, LKAB och Vattenfall. Initiativet till Hybritprojektet togs 2016. Projektet har fått finansiellt stöd av Energimyndigheten.[10]

H2GS

H2GS AB (H2 Green Steel), är ett svenskt företag med planer att producera stål med en nästintill fossilfri process med hjälp av vätgas. Det grundades 2020 av bland andra Harald Mix (Vargas Holding).

I februari 2021 offentliggjordes att H2 Green Steel AB avser att etablera ett stålverk i Norra Svartbyn i Boden. Stålproduktionen beräknas starta år 2024 med en kapacitet på 2,5 miljoner ton/år. Projektet beräknas skapa 1 500 arbetstillfällen i regionen.

Den planerade investeringen i Boden beräknas till 25 miljarder kronor. Förutom stålverk ingår också en anläggning för att producera vätgas i investeringen. Målet är att från 2030 producera fem miljoner ton stål per år för bland annat fordonsindustri och vitvarutillverkare.

Vätgasen ska tillverkas av vatten genom elektrolys och lagras i ett 30 ton stort mellanlager. Som legeringsämne används kol i form av naturgas. Naturgas planeras att lagras flytande i ett 1500 ton stort lager, totala förbrukningen beräknas till 170000 ton/år.

H2 Green Steels satsning på att tillverka fossilfritt stål i Boden kommer att kräva stora mängder vatten. Boden kommun ska nu ansöka hos Mark- och miljödomstolen om att få tappa Lule älv på 2 000 liter vatten i sekunden.[11]

Det stål som H2 Green Steel tillverkar är således inte fossilfritt.[12]

Enligt H2GS ska järnmalmspelletsen anlända med tåg till Boden från Malmberget, men LKAB har meddelat H2GS att LKAB inte kommer kunna leverera järnmalmen.

Malmbanan är hårt belastad, Enligt Trafikverkets beräknas investeringar göras först 2026-2029, dvs flera år efter 2024, då H2GS tänker att verksamheten ska vara igång.

Vargas

Vargas Holding grundades 2014 av Carl-Erik Lagercrantz och Harald Mix. Det har startat Polarium Energy Solutions AB som verkar inom batterilagring. Vargas Holding är en av initiativtagarna till batteritillverkaren Northvolt samt till stålföretaget H2 Green Steel.

Stålverk 80

Stålverk 80 var ett planerat industriprojekt i form av en kraftig utbyggnad av statliga Norrbottens Järnverks anläggningar i Luleå. Vad som skulle ha blivit ett paradprojekt för socialdemokraterna, presenterades bland annat som en storsatsning på norrländskt näringsliv.

Det stoppades av den borgerliga regeringen år 1976, i samband med stålkrisen. Projektet var från början en politisk stridsfråga, eftersom det skulle innebära en ökning av det statliga inslaget i svenskt näringsliv.

Norrbottens Järnverk AB (NJA) presenterade planerna 1973 och beräknade att stålverket skulle stå färdigt 1980. Då rådde högkonjunktur i Sverige och NJA räknade med en kraftig ökning av stålförbrukningen.

Den socialdemokratiska regeringen initierade projektet 1975. Då hade emellertid konjunkturen börjat vända neråt, främst till följd av oljekrisen och under år 1976 förvärrades krisen. Den svenska stålindustrin hamnade i sin djupaste kris sedan 1920-talet och produktionen minskade kraftigt.

Den svenska stålexporten reducerades kraftigt, bland annat eftersom stål tillverkades billigare i andra länder. Även inom Sverige kom efterfrågan på stål att krympa när varvsindustrin växlade ned, verkstadsindustrin inte längre växte och bostadsbyggandet minskade.

1976 beslöt Norrbottens Järnverk AB att Stålverk 80 skulle skjutas på framtiden. Det återupptogs aldrig. Det har varit föremål för en omfattande debatt, ibland taget i försvar och ibland använt som skällsord.[13]

Politisk styrning

"Fossilfritt stål" användes första gången i riksdagen 2017 av miljöminister KAROLINA SKOG (MP): "Det är en otroligt hög ambitionsnivå att säga att vi ska kunna ha fossilfritt stål i Sverige. Ingen i världen vet exakt hur det ser ut." [14]

Anf. 90 LORENTZ TOVATT (MP): "Det första som ska nämnas är den särskilda satsning vi gör på den tunga industrin, Industriklivet. Det var väldigt inspirerande att se när SSAB, LKAB och Vattenfall gick ut med den här satsningen, som handlar om fossilfritt stål. De sa då: Vi vill göra detta, vi vill satsa, men vi kommer att behöva stöd från staten. Kort därefter visade regeringen att man var villig att vara med och satsa på detta, och man har nu infört Industriklivet."[15]

Den 20 juni 2018 var statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin i Luleå för att delta i det världsunika spadtaget för pilotanläggningen för fossilfritt stål. Bakom HYBRIT-initiativet står SSAB, LKAB och Vattenfall som tillsammans med Energimyndigheten investerar 1,4 miljarder kronor i pilotanläggningen. [16]

SSAB ägs av det finska statliga bolaget Solidium och LKAB[17]. LKAB och Vattenfall AB ägs av svenska staten. Hybrit är således ett rent statligt projekt.

Källor

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?

Mer att läsa


Hybrit
Test av vätgaslager i Luleå (2021-06-17)
Vattenfall (2022-12-25)

Koldioxid
Climate4you: Oktober 2022 (2022-11-19)
CO2Science (2023-04-03)
Fotosyntes (2021-05-30)
Hav (2023-05-03)
Iskärnor (2023-01-27)
Klimatekonomi (2023-01-26)
Klimatförändringsindikatorer: Climate Forcing (2023-01-16)
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan (2008-06-16)
Klimatskatter (2021-11-21)
Koldioxid (2023-03-03)
Koldioxid från torvmark (2021-06-06)
Koldioxid under jordens historia (2023-04-25)
Koldioxiden i atmosfären fortsätter att öka (2023-06-18)
Koldioxidlagring - CCS (2021-11-22)
Lagring av koldioxid (2022-06-15)
Mätning av växthusgaser (2022-11-09)
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter (2021-10-05)
Svårt att datera kolutsläpp (2022-07-28)
The Great Global Warming Swindle (2022-08-03)
Växthuseffekten (2023-05-03)
Växthusgaser (2023-01-09)

Stål
Vätgas (2022-03-30)

Vätgas
Bilism (2023-03-29)
Biogas (2021-05-26)
BMW kommer med vätgasbil (2021-06-17)
Elektrobränsle (2022-04-26)
Fordon (2022-12-15)
Klimatmarknaden (2023-04-11)
Naturgas (2022-11-25)
Test av vätgaslager i Luleå (2021-06-17)
Vätgas (2022-03-30)

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se