Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2023-01-05

Elskatten

Innehåll: Införandet av elskatten | Andra avgifter | Elavgifter inom EU | Borttag av elskatten | Källor

Elskatten bör tas bort för att minska effekten av de extremt höga elpriserna.

 Införandet av elskatten

2023-01-05

title

Elskattens utveckling, Ekonomifakta

Skatter och avgifter som betalas av slutanvändare vid leverans av el infördes i Sverige 1951. Vid införandet var skatten 1 öre per kWh. Sedan 1981 beror skatten på var någonstans i Sverige konsumenten är bosatt samt vem som konsumerar elen. Den 1 januari 2023 uppgår punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 39,2 öre per kWh. Boende i ett antal kommuner i norra Sverige har ett avdrag på 9,6 öre per kWh.

Skattereformen som genomfördes under 1990 och 1991 innebar att det tillkom moms på 23,46 procent för den el som förbrukas av hushållen. Momsen höjdes senare samma år till 25 procent, vilket är samma momssats som gäller idag. Inklusive moms blir skattesatsen för 2023 därmed 49,0 öre per kWh. [1]

 Andra avgifter

2023-01-05

Utöver skatten och momsen betalas också en avgift för att täcka kostnader för Elsäkerhetsmyndighetens arbete. Därutöver betalas avgifter som ska finansiera Nätmyndighetens verksamhet samt en avgift som ska täcka Svenska Kraftnäts kostnader för att öka elsystemets uthållighet i krig.

Från 2003 köper alla elkonsumenter en viss kvot/procentandel elcertifikat av sin totala förbrukning. Detta är ett certifikat som ska garantera att elkonsumenten köper en viss kvot av sin el från förnyelsebara energikällor. I de flesta fall står elhandlaren för hanteringen av certifikaten och debiterar avgiften på kundens elräkning.

Från och med 2007 har kvotplikten flyttats till elhandelsföretagen. Därmed har kravet på särredovisning på fakturan upphört. Priset per kWh varierar inom och mellan olika elleverantörer och på detta pris betalas också moms. Tekniskt sett är certifikatet inte en skatt, det ger ingen direkt intäkt till staten, förutom momsen, men det har ersatt ett tidigare skattefinansierat stödsystem.[2]

 Elavgifter inom EU

2023-01-05

Danmark har högst skatt på el inom EU. EU-snittet på 32 procent utgörs av skatt och moms, enligt Eurostat. De svenska skatterna på el ligger nära EU-snittet.

Så gott som alla europeiska länder har ett liknande system där konsumenterna dels betalar ett handelspris för elen, dels skatt och moms.

Uppgifter från Energiföretagen Sverige visar dock att skatte- och avgiftsandelen i de svenska elpriserna överstiger 50 procent.

Vid en jämförelse med hur mycket hushåll i övriga europeiska länderna betalade för elen totalt det sista halvåret 2021 kommer Sverige på en sjätte plats. Det dyraste totala elpriset, 34 eurocent per kWh, betalade de danska hushållen. Snittet för EU var cirka 24 eurocent.

Men vid en jämförelse av enbart skatte- och momssatserna kom Sverige på åttonde plats. Vi betalade som sagt cirka 32 procent i skatt och moms. Även i denna jämförelse hamnade Danmark i topp Där betalar man en sammanlagd skatt och momssats på el om cirka 57 procent. På andra plats kom Tyskland med 50 procent och snittet i EU är cirka 36 procent.

 Borttag av elskatten

2023-01-05

Skatten på el är 49 öre inkl moms/kWh för hushållskunder.

Elpris per dag för Sveriges 4 elområden, 2023-01-04:
SE1 Norra Sverige: 241,75 öre/kWh.
SE2 Norra mellansverige: 242,75 öre/kWh.
SE3 Södra mellansverige: 376,75 öre/kWh.
SE4 Södra Sverige: 376,75 öre/kWh.[3]

När elpriserna är extremt höga är det rimligt att överväga borttag av elskatten. Det skulle sänka priset med 13 - 20 %. Denna skatt gav staten en intäkt på 27,9 miljarder 2021. [4]

Under december 2022 inträffade 661 konkurser som berör minst 1486 anställda personer. Företagen omsatte innan konkurs sammanlagt 2 199 517 000 kr enligt senaste årsredovisning. De extrema elpriserna orsakar stor förtvivlan och en enorm kapitalförlust. Detta är företag som kunnat betala löner och skatter under flera år framåt. [5]

Risken är minimal för att borttag av elskatten ökar inflationen. Brist kommer ändå vara så högt att de allra flesta fortsätter att spara så gott de kan.

Inflationen med ständigt ökade kostnaderna beror på direkta och indirekta elkostnader. Sänkt elskatt minskar inflationen direkt. Den är i januari 2023 flera procent högre än i t.ex. Tyskland och Frankrike beroende på att vi har den höga elskatten.

Under perioden sept 2021-nov 2022 stöttade Tyskland sina hushåll och företag med 7,5% av sin BNP. Italien gör det med drygt 5% av sin BNP. Det land som stöttat sina hushåll och företag minst under denna period är Sverige med ynkliga 0,3%.[6]

 Källor

2023-01-05

Fotnoter

Mer att läsa

Elskatt
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm