⇑ Införandet av elskatten

Publ 2023-01-05

Elskattens utveckling, Ekonomifakta

Skatter och avgifter som betalas av slutanvändare vid leverans av el infördes i Sverige 1951. Vid införandet var skatten 1 öre per kWh. Sedan 1981 beror skatten på var någonstans i Sverige konsumenten är bosatt samt vem som konsumerar elen. Den 1 januari 2023 uppgår punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 39,2 öre per kWh. Boende i ett antal kommuner i norra Sverige har ett avdrag på 9,6 öre per kWh.

Skattereformen som genomfördes under 1990 och 1991 innebar att det tillkom moms på 23,46 procent för den el som förbrukas av hushållen. Momsen höjdes senare samma år till 25 procent, vilket är samma momssats som gäller idag. Inklusive moms blir skattesatsen för 2023 därmed 49,0 öre per kWh. [1]

⇑ Andra avgifter

Publ 2023-01-05

Utöver skatten och momsen betalas också en avgift för att täcka kostnader för Elsäkerhetsmyndighetens arbete. Därutöver betalas avgifter som ska finansiera Nätmyndighetens verksamhet samt en avgift som ska täcka Svenska Kraftnäts kostnader för att öka elsystemets uthållighet i krig.

Från 2003 köper alla elkonsumenter en viss kvot/procentandel elcertifikat av sin totala förbrukning. Detta är ett certifikat som ska garantera att elkonsumenten köper en viss kvot av sin el från förnyelsebara energikällor. I de flesta fall står elhandlaren för hanteringen av certifikaten och debiterar avgiften på kundens elräkning.

Från och med 2007 har kvotplikten flyttats till elhandelsföretagen. Därmed har kravet på särredovisning på fakturan upphört. Priset per kWh varierar inom och mellan olika elleverantörer och på detta pris betalas också moms. Tekniskt sett är certifikatet inte en skatt, det ger ingen direkt intäkt till staten, förutom momsen, men det har ersatt ett tidigare skattefinansierat stödsystem.[2]

⇑ Elavgifter inom EU

Publ 2023-01-05

Danmark har högst skatt på el inom EU. EU-snittet på 32 procent utgörs av skatt och moms, enligt Eurostat. De svenska skatterna på el ligger nära EU-snittet.

Så gott som alla europeiska länder har ett liknande system där konsumenterna dels betalar ett handelspris för elen, dels skatt och moms.

Uppgifter från Energiföretagen Sverige visar dock att skatte- och avgiftsandelen i de svenska elpriserna överstiger 50 procent.

Vid en jämförelse med hur mycket hushåll i övriga europeiska länderna betalade för elen totalt det sista halvåret 2021 kommer Sverige på en sjätte plats. Det dyraste totala elpriset, 34 eurocent per kWh, betalade de danska hushållen. Snittet för EU var cirka 24 eurocent.

Men vid en jämförelse av enbart skatte- och momssatserna kom Sverige på åttonde plats. Vi betalade som sagt cirka 32 procent i skatt och moms. Även i denna jämförelse hamnade Danmark i topp Där betalar man en sammanlagd skatt och momssats på el om cirka 57 procent. På andra plats kom Tyskland med 50 procent och snittet i EU är cirka 36 procent.

⇑ Borttag av elskatten

Publ 2023-01-05

Skatten på el är 49 öre inkl moms/kWh för hushållskunder.

Elpris per dag för Sveriges 4 elområden, 2023-01-04:
SE1 Norra Sverige: 241,75 öre/kWh.
SE2 Norra mellansverige: 242,75 öre/kWh.
SE3 Södra mellansverige: 376,75 öre/kWh.
SE4 Södra Sverige: 376,75 öre/kWh.[3]

När elpriserna är extremt höga är det rimligt att överväga borttag av elskatten. Det skulle sänka priset med 13 - 20 %. Denna skatt gav staten en intäkt på 27,9 miljarder 2021. [4]

Under december 2022 inträffade 661 konkurser som berör minst 1486 anställda personer. Företagen omsatte innan konkurs sammanlagt 2 199 517 000 kr enligt senaste årsredovisning. De extrema elpriserna orsakar stor förtvivlan och en enorm kapitalförlust. Detta är företag som kunnat betala löner och skatter under flera år framåt. [5]

Risken är minimal för att borttag av elskatten ökar inflationen. Brist kommer ändå vara så högt att de allra flesta fortsätter att spara så gott de kan.

Inflationen med ständigt ökade kostnaderna beror på direkta och indirekta elkostnader. Sänkt elskatt minskar inflationen direkt. Den är i januari 2023 flera procent högre än i t.ex. Tyskland och Frankrike beroende på att vi har den höga elskatten.

Under perioden sept 2021-nov 2022 stöttade Tyskland sina hushåll och företag med 7,5% av sin BNP. Italien gör det med drygt 5% av sin BNP. Det land som stöttat sina hushåll och företag minst under denna period är Sverige med ynkliga 0,3%.[6]

⇑ Källor

Publ 2023-01-05

• Elskatt, Ekonomifakta
• Skatt på el, Skatteverket
• Fimpa elskatten, Skattebetalarna
• Energiskatt, Energimarknadsinspektionen
• Energiskatt - skattesatser och kostnader, Energimarknadsbyrån
• Patrick Krassén: Elskatten en bekväm inkomstkälla för staten, GP (2023-01-01)
• Liberalerna vill sänka både skatt och moms på el, Energi-miljö (2022-08-04)
• Elrabatten flr datorhallar är ännu ettS-fiasko, Samtiden (2022-12-14)
• Skatter en tredjedel av elpriset, Martin Berg, Second opinion (2022-08-05)