Nyheter
Fritextsök
Index
Innehåll
Logga in
Villkor
Om
_ Klimatfakta.info

2021-11-12

Kärnkraft

Innehåll: Kärnkraftverk | SMR - Small Modular Reactor | England och Rolls-Royes SMR | EU | Fusionskraft | Politiska partierna | Källor

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor eller genom att slå ihop lätta atomkärnor. I kärnkraftverk skapas energi genom fission (klyvning) av tunga atomkärnor som värmer vatten till ånga som driver ångturbiner.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor (framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atomkärnor (väte).

 Kärnkraftverk

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer.

Vid fissionen frigörs energi i kärnbränslet som värmer upp ett kylmedium, (oftast vatten), så att ånga bildas antingen direkt som i en kokvattenreaktor eller indirekt via en ånggenerator som i en tryckvattenreaktor. Ångan används för att driva en turbin, kopplad till en generator som producerar elektricitet. Endast en tredjedel av den energi som frigörs i fissionsprocessen kan, i praktiken, tas tillvara i ett sådant kondenskraftverk.

De flesta kärnkraftverk i världen använder lättvatten som moderator och kylmedium, och är antingen av typen kokvattenreaktor eller tryckvattenreaktor. Även andra typer finns såsom grafitmodererade reaktorer i bland annat Ryssland och Ukraina. Den olycksdrabbade reaktorn i Tjernobyl var av grafitmodererad typ. Dessa använder ofta gas som kylning.

Tungt vatten kan också användas som moderator, något som en gång var den svenska linjens bärande idé och fortfarande används i Kanada i deras tungvattenreaktorer av CANDU-typ. Fördelen med dessa är att de kan använda icke anrikat uran. En utveckling har även skett av så kallade bridreaktorer, som kyls med till exempel flytande natrium och därmed kan arbeta vid högre temperatur. Detta innebär en högre verkningsgrad hos reaktorn, det vill säga mer el kan utvinnas ur en given mängd bränsle, men ställer större krav på reaktorns konstruktion. Ett fåtal bridreaktorer finns idag i drift.[1]

 SMR - Small Modular Reactor

En Small Modular Reactor särskiljer från dagens stora kärnkraftverk är att den levererar stabil och fossilfri el, men mer flexibelt och utan att ta upp lika mycket plats. Även säkerhetssystemet i en SMR är annorlunda, där ett så kallat passivt säkerhetssystem innebär att om en incident skulle inträffa så kyler reaktorn ner sig själv, utan att vara beroende av någon yttre elförsörjning.

Tanken är att de olika delarna till en SMR tillverkas i en fabrik och transporteras till sajten. Delarna monteras sedan ihop på plats. Eftersom de serietillverkas blir både kostnaden och tiden som krävs för att bygga en SMR mycket lägre än för ett storskaligt kärnkraftverk. Genom att koppla ihop flera SMR på platser där det behövs mer el kan effekten anpassas bättre till specifika behov, vilket bidrar till mer flexibilitet, stabilitet och planerbarhet i elförsörjningen.

En SMR behöver inte laddas med nytt kärnbränsle lika ofta som ett konventionellt kärnkraftverk. Vissa modeller av SMR levereras till och med färdigt med allt bränsle som det kommer att behöva under sin livstid. Därefter flyttas hela bränsleenheten till slutförvar. Detta minskar både kostnaderna och ökar driftsäkerheten. [2]

NuScale Power är det första företaget som får sin SMR konstruktion godkänd av amerikanska myndigheter. NuScale planerar att ha sin första SMR anläggning i bruk 2029 i Idaho Falls, Idaho[3]

 England och Rolls-Royes SMR

title Rolls-Royce SMR

Den brittiska regeringen satsar drygt 2,4 miljarder kronor på mini-reaktorer från Rolls-Royce. Dessutom har bolaget fått in 2,3 miljare kronor fåm privata företag.

Genom serietillverkning av reaktordelar i fabrik och montage på plats är förhoppningen att kärnkraftverk ska gå fortare att bygga och bli betydligt billigare. Tack vare en modulär konstruktion kan mindre enheter kombineras till större kraftverk efter behov.[4]

 EU

Det har blåst upp till ny strid i EU om kärnkraften. Ett hundratal EU-parlamentariker kräver i ett brev till EU-kommissionen att kärnkraften ska klassas som ett hållbart alternativ för att klara klimatomställningen. Men flera EU-länder bland dem Österrike och Tyskland säger nej.

 Slutförvaret

1977 fastställde riksdagen den så kallade villkorslagen som innebar att inga nya reaktorer fick tas i drift utan att kärnkraftsbolagen kunde visa att hanteringen av det högaktiva avfallet i kärnbränslecykeln kunde ske på ett säkert sätt. I samband med lagens tillkomst gick kärnkraftsföretagen samman och bildade SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB[5] , med uppdrag att ta hand om det svenska radioaktiva avfallet. SKB har sedan utvecklat metoder för slutförvaring av högaktivt avfall genom geologisk förvaring och började utveckla KBS-metoden (kärnbränslesäkerhet).

Slutförvaring av radioaktivt avfall kräver olika metoder beroende på halveringstid och ämne. I Sverige finns sedan 1980-talet planer på geologisk slutförvaring, alltså slutförvaring i berggrunden. [6] [7]

I dagsläget mellanlagras använt kärnbränsle från svenska kärnkraftverk i CLAB - Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Först efter trettio till fyrtio år har radioaktiviteten och värmeutvecklingen avtagit så mycket att bränslet kan flyttas till ett förvar i berg utan aktiv kylning.

2011 ansökte Svensk kärnbränslehantering (SKB) om tillstånd för att bygga slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, Östhammar. Förutom ansökningarna enligt kärntekniklagen (för förvaret i Forsmark och inkapslingen i Oskarshamn) till Strålsäkerhetsmyndigheten ansökte SKB hos Mark- och miljödomstolen tillstånd för slutförvaret enligt miljöbalken.

Strålskyddsmyndigheten anser att finns skäl att ändra myndighetens tidigare bedömningar kring SKB:s förutsättningar att uppfylla SSM:s föreskriftskrav.[8]

 Fusionskraft

Fusionsenergi har möjligheten att i framtiden bidra till en koldioxidfri energiproduktion med stor potential.

Detta var budskapet från forskare och ingenjörer från den internationella fusionsenergigemenskapen med UKAEA (UK Atomic Energy Authority) i spetsen till världsledare på den sista dagen av COP26-konferensen i Glasgow.

Fusionskraften, som imiterar den process som driver solen och stjärnorna - utlovar en nästan gränslös koldioxidfri energikälla på lång sikt. Den har förmågan att möta den globala ökningen av efterfrågan på el som förväntas under de kommande decennierna.[9]

 Politiska partierna

 Socialdemokraterna

  • Socialdemokraterna vill att kärnkraften successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering. Dock är Sverige idag ett av världens mest kärnkraftberoende länder. Kärnkraften kommer att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Den ska användas på ett säkert och effektivt sätt.
  • Socialdemokraterna vill arbeta för en ordnad övergång där kärnkraften successivt ersätts med förnybar energi och energieffektivisering. Vi ska ha ett väl fungerande och konkurrenskraftigt elsystem även när kärnkraften är borta. [10]

 Moderaterna

  • Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar.
  • Kärnkraften ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under lång tid. [11]

Kärnkraften behövs om vi ska nå våra klimatmål", säger Tomas Tobé, EU-parlamentariker för Moderaterna.

 Kristdemokrafterna

Sveriges behov av elenergi kommer öka om vi ska klara omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Därför behöver vi investera i ny kärnkraft. Morgondagens kärnkraft har potential att vara både säkrare och mer effektiva än dagens. Kristdemokraterna vill därför säkerställa att inte fler reaktorer läggs ner och att investeringar i ny och uppgraderad kärnkraft inte hindras. Utan investeringar i kärnkraft kommer Sverige inom en relativt nära framtid tvingas importera smutsig kolkraft från Tyskland. Vi vill öka stödet till forskning inom kärnkraftsområdet och ta fram en svensk färdplan för en ny kärnkraftsgeneration, den så kallade fjärde generationens kärnkraft.

 Liberalerna

  • Vi vill ha ett 100 procent fossilfritt elsystem.
  • Kärnkraften behövs för klimatets skull
  • Gärna förnybart men i kombination med stabil kärnkraft och vattenkraft
  • Mer marknad - nej till subventioner
  • Forskning och utveckling av nästa generations kärnkraft[12]

 Sverigedemokraterna

  • Sverige bör minska sitt oljeberoende och sina utsläpp av växthusgaser. Den enskilt viktigaste åtgärden för att främja detta är att bevara och utveckla kärnkraften.
  • Framtiden kräver en ren och pålitlig elförsörjning till rimligt pris. Därför ska kärnkraften utvecklas inte avvecklas.
  • Utsläpp av växthusgaser minskas mest effektivt genom bevarande och utveckling av kärnkraften, energiforskning och genom internationella insatser. [13]

EU borde inkludera kärnkraften i sin "gröna taxonomi" och bana väg nya reaktorer. Mindre och säkrare kärnkraftsreaktorer skulle generera mindre avfall och hjälpa världen bli av med kolberoendet.[14]

 Källor

Fotnoter

1) Kärnkraft, Wikipedia
2) SMR, Uniper
3) Could small nuclear reactors be the future of energy?
4) Brittisk miljardsatsning på mini-reaktorer, Ny teknik
5) Vi tar hand om det svenska radioaktiva avfallet Svensk Kärnbränslehantering
6) Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige, Wikipedia
7) Slutförvaring av radioaktivt avfall, Wikipedia
8) Strålsäkerhetsmyndigheten svarar på remiss om slutförvar vid Forsmark, Strålskyddsmyndigheten
9) Fusionsenergi presenterades vid COP26: Gamechanger för vår globala energiframtid, Energinyheterna (2021-11-11)
10) Socialdemokraterna
11) Moderaterna
12) Liberalerna
13) A till Ö, Sverigedemokraterna
14) DN Debatt. "Klassa kärnkraft som hållbar energikälla", Jessica Stegrud (SD), Europaparlamentariker (2021-10-31)

Etiketter med länkar

Etikett: Kärnkraft
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
Stödet för ny kärnkraft i Sverige på rekordhögt (Nyhet)
Etikett: Slutförvar
Inga länkar
Etikett: EU
EUs gigantiska fond (Nyhet)
Muf om EU (Nyhet)
Koldioxidlagring - CSS (Artikel)
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020 (Nyhet)
Plastpåseskatten (Nyhet)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
EU vill stoppa engelska TV-program (Nyhet)
EUs taxonomiförordning (Artikel)
Skogsbruket ska vara nationellt (Nyhet)
Utsläppshandel (Artikel)
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
Parisavtalet (Artikel)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
EU - Europeiska unionen (Artikel)
EU vill socialisera näringslivet (Artikel)
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com