Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

_ Klimatfakta.info

2022-04-10

Kärnkraft

Innehåll: Kärnkraftverk | Kärnkraftverk i världen | Ukraina | Uranproduktion | Avfall och återvinning | Small Modular Reactor - SMR | England och Rolls-Royes SMR | Radiant Nuclear | Estland | Slutförvaret | Studsvik | Fusionsenergi | Koldioxid och hållbarhet | EU | Ny kärnkraft i Sverige | Politiska partierna | Energiöverenskommelsen | Källor

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor eller genom att slå ihop lätta atomkärnor. I kärnkraftverk skapas energi genom fission (klyvning) av tunga atomkärnor som värmer vatten till ånga som driver ångturbiner.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atom­kärnor (framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atom­kärnor (väte).

 Kärnkraftverk
2022-02-10

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer.

Vid fissionen frigörs energi i kärnbränslet som värmer upp ett kyl­medium, (oftast vatten), så att ånga bildas antingen direkt som i en kok­vatten­reaktor eller indirekt via en ång­generator som i en tryck­vatten­reaktor. ångan används för att driva en turbin, kopplad till en generator som producerar elektricitet. Endast en tredjedel av den energi som frigörs i fissions­processen kan, i praktiken, tas tillvara i ett sådant kondens­kraftverk.

De flesta kärn­kraftverk i världen använder lättvatten som moderator och kylmedium, och är antingen av typen kok­vatten­reaktor eller tryck­vatten­reaktor. även andra typer finns såsom grafit­modererade reaktorer i bland annat Ryssland och Ukraina. Den olycks­drabbade reaktorn i Tjernobyl var av grafit­modererad typ. Dessa använder ofta gas som kylning.

Tungt vatten kan också användas som moderator, något som en gång var den svenska linjens bärande idé och fortfarande används i Kanada i deras tung­vatten­reaktorer av CANDU-typ. Fördelen med dessa är att de kan använda icke anrikat uran. En utveckling har även skett av så kallade brid­reaktorer, som kyls med till exempel flytande natrium och därmed kan arbeta vid högre temperatur. Detta innebär en högre verknings­grad hos reaktorn, det vill säga mer el kan utvinnas ur en given mängd bränsle, men ställer större krav på reaktorns konstruktion. Ett fåtal brid­reaktorer finns idag i drift.[1]

 Kärnkraftverk i världen
2022-04-17

Det finns 441 kärnkraftverk i bruk i 32 länder med en kapacitet på 394 MWe (Elektriska megawatt). 56 kärnkraftverk med 63 MWe är under uppbyggnad i 19 länder. Ytterligare 101 kärnkraft med 102 MWe i 17 länder är planerade.

  • Kina har 51 kärnkraftverk, 18 är under uppförande och ytterligare 37 är planerade.
  • Frankrike har 56 kärnkraft och endast 1 under byggnad och ingen ytterligare är planerad.
  • Indien har 23 kärnkraftverk, 7 är under uppbyggnad och ytterligere 14 är under planering.
  • Japan har 33 kärnkraftverk, bygger 2 till och har 1 under planering[2]

Frankrikes president Emmanuel Macron öppnar för att bygga 14 nya kärnkraftverk. Sex EPR2-kraftverk byggs och att studier inleds för byggandet av ytterligare åtta. Det är en ny typ av reaktor som utvecklas av det statliga energibolaget EDF.

Kärnkraftverken ska bli en bärande del i Frankrikes strategi för bli fossilfritt till år 2050, Macron vill också förlänga livslängden på befintliga reaktorer i landet om det är säkerhetsmässigt görbart.[3]

I en ny energiplan satsar UK på kraftig utbyggnad av kärnkraften. åtta nya kärnkraftverk byggs fram till 2030. Däremot får vindkraftverk på land inte något stöd. Sådana projekt har minskat sedan 2015 efter kritik för buller från vindkraftverken och att de förfular landskapet.

81 kärnkraftverk har avvecklats under åren 2005-2011.[4]

title Holländskt kärnkraftverk

Den holländska regeringen kommer att behålla befintliga kärnkraftverk i drift OCH bygga ytterligare två vattenkylda anläggningar i full storlek.  Cirka 500 miljoner euro (564 miljoner USD) har öronmärkts för att stödja ny kärnkraftsbyggnation under perioden fram till 2025.[5]

Kanadensiska fortsätter sin satsning på småskalig kärnkraft. Totalt 27,2 miljoner kanadensiska dollar, cirka 200 miljoner kronor, satsas i Westinghouse Electric Canadas teknik.[6]

 Ukraina
2022-03-03

Sex av Ukrainas 15 kärnkraftverk har stängts av efter den ryska invasionen av landet. [7]

Ukraina har fyra kärnkraftverk med 15 reaktorer i Rivne nära polska  gränsen och södra Ukraina. Den totala installerade kärnkraftskapaciteten är över 13 GWe, på 7:e plats i världen 2020. Energoatom, ett ukrainskt statligt företag, driver alla fyra aktiva kärnkraftverk i Ukraina. 2019 levererade kärnkraft över 20 % av Ukrainas energi.

Kärnkraften svarat för 50% av elproduktion.  Det är den 3:e största andelen, bara Frankrike och Slovakien hade en högre andel. Det största kärnkraftverket i Europa finns i Ukraina.

Tjernobylkatastrofen 1986 i norra Ukraina var världens allvarligaste kärnkraftsolycka. En explosion och brand släppte ut stora mängder radioaktiv förorening i atmosfären, som spred sig över stora delar av västra Sovjetunionen och Europa. Det anses vara den värsta kärnkraftsolyckan i historien.

title Kärnkraftverket Zaporizhzhia i Ukraina

Brist på kol för Ukrainas koleldade kraftverk på grund av kriget i Donbass och en avstängning av en av de sex reaktorerna i Zaporizhzhia kärnkraftverk, norr om Krym (Krim),  ledde till strömavbrott i hela landet i december 2014.

Ukraina importerade tidigare sitt kärnbränsle uteslutande från Ryssland, men får från 2008 även kärnbränsle från Westinghouse. Sedan 2014 växte Westinghouses andel av importen till mer än 30 %. 2018 förlängdes Westinghouses kontrakt att leverera bränsle till 2025. Olja och naturgas tillhandahåller resten av landets energi; dessa importeras också från fd Sovjetunionen. [8]

Reaktorteknik

Ukrainas kärnkraftverk använder tekniken "vatten-vatten-energireaktor" (VVER). Den är en ursprungligen utvecklad OKB Gidropress i Ryssland. Tekniken utvecklades ursprungligen före 1970-talet och har kontinuerligt uppdaterats. 

Som ett resultat är namnet VVER associerat med en mängd olika reaktorkonstruktioner som sträcker sig från generation I till moderna generation III+. Effekten sträcker sig från 70 till 1300 MWe, med konstruktioner på upp till 1700 MWe under utveckling. 

VVER-kraftverk har mestadels installerats i Ryssland och fd Sovjetunionen, men även i Kina, Tjeckien, Finland, Tyskland, Ungern, Slovakien, Bulgarien, Indien, Iran och Ukraina. Länder som planerar att införa VVER-reaktorer inkluderar Bangladesh, Egypten, Jordanien och Turkiet. [9]

 Uranproduktion
2022-02-10

Kazakhstan har i särklass den största produktionen av uran i världen. 2020 tillverkades närmare 20.000 tom uran.

Kazakhstan 19.451
Canada 3.885
Australia 6.203
Namibia 5.413
Uzbekistan 3.500
Niger 2.991
Russia 2.846
China 1.885 [10]

 Avfall och återvinning

I dagens kärnkraftverk brukar bränslet användas i fem år i reaktorn innan det tas ut. Då behöver nytt bränsle tillföras. Men det använda bränslet innehåller fortfarande klyvbart material. Det är bara ungefär fem procent av det uran som förbrukas under driften. Resten blir avfall.

Dagens kärnkraftverk gör energi främst av uran-235. Resten av bränslet består av uran-238, som till stor del sönderfaller till plutonium.

I fjärde generationens kärnkraft, SMR, är tanken avfallet ska återvinnas och bli nytt kärnbränsle. Då kan upp till 99 procent av energivärdet i naturligt uran utvinnas. Samtidigt skulle halveringstiden på det slutliga avfallet, som måste slutförvaras, minskas från 100 000 till cirka 1 000 år.[11]

 Small Modular Reactor - SMR

En Small Modular Reactor särskiljer från dagens stora kärn­kraftverk är att den levererar stabil och fossilfri el, men mer flexibelt och utan att ta upp lika mycket plats. även säkerhets­systemet i en SMR är annorlunda, där ett så kallat passivt säkerhets­system innebär att om en incident skulle inträffa så kyler reaktorn ner sig själv, utan att vara beroende av någon yttre elförsörjning.  

Tanken är att de olika delarna till en SMR tillverkas i en fabrik och transporteras till sajten. Delarna monteras sedan ihop på plats. Eftersom de serietillverkas blir både kostnaden och tiden som krävs för att bygga en SMR mycket lägre än för ett stor­skaligt kärnkraftverk. Genom att koppla ihop flera SMR på platser där det behövs mer el kan effekten anpassas bättre till specifika behov, vilket bidrar till mer flexibilitet, stabilitet och planer­barhet i elförsörjningen. 

En SMR behöver inte laddas med nytt kärnbränsle lika ofta som ett konventionellt kärn­kraftverk. Vissa modeller av SMR levereras till och med färdigt med allt bränsle som det k­ommer att behöva under sin livstid. Därefter flyttas hela bränsle­enheten till slutförvar. Detta minskar både kostnaderna och ökar drift­säkerheten. [12]

NuScale Power är det första företaget som får sin SMR konstruktion godkänd av amerikanska myndigheter. NuScale planerar att ha sin första SMR anläggning i bruk 2029 i Idaho Falls, Idaho[13]

 England och Rolls-Royes SMR

title Rolls-Royce SMR

Den brittiska regeringen satsar drygt 2,4 miljarder kronor på mini-reaktorer från Rolls-Royce. Dessutom har bolaget fått in 2,3 miljarder kronor från privata företag. 

Genom serie­tillverkning av reaktor­delar i fabrik och montage på plats är för­hoppningen att kärn­kraftverk ska gå fortare att bygga och bli betydligt billigare. Tack vare en modulär konstruktion kan mindre enheter kombineras till större kraftverk efter behov.[14]

 Radiant Nuclear

Företaget Radiant utvecklar en ny typ av liten transportabel kärnreaktor som inte har någon form av strålning.

Varje enhet levererar över 1 megawatt el och kan fungera i upp till 8 år, vilket ger tillräckligt med ström för att stödja över 1 000 hem per enhet. Fjärrövervakning, centraliserad bränslepåfyllning och underhåll möjliggör mikronät utan permanent installation.

Radiants patentsökta teknologier i kombination med kvalificerat smältsäkert bränsle gör att designen är både pålitlig och ekonomisk. Radiant kombinerar det erfarenheterna från kärnkraftsindustrin och utveckling av rymdfarkoster. [15]

Förra året fick teamet 1,2 miljoner dollar i finansiering från investerare för att utveckla en  bärbara nukleär mikroreaktor, som är inriktade på både kommersiella och militära tillämpningar.

Den ska kunna transporteras med flyg, sjö och väg, vilket innebär att den kan ge energi till samhällen som saknar eller behöver mer energi.

Mikroreaktorn använder ett avancerat partikelbränsle som inte smälter och som klarar högre temperaturer än traditionella kärnbränslen. Heliumkylvätska minskar samtidigt korrosions- och föroreningsriskerna förknippade med traditionell vattenkylvätska. [16] [17]

 Estland
2022-04-23

Estniska Fermi Energia och kanadensiska Ontario Power Generation och har tecknat ett samarbetsavtal för att utveckla ett byggprogram för små modulära reaktorer i Estland.[18]

 Slutförvaret
2021-12-08

title Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

Riksdagen fastställde 1977 en så kallade villkors­lagen som innebar att inga nya reaktorer fick tas i drift utan att kärn­krafts­bolagen kunde visa att hanteringen av det hög­aktiva avfallet i kärn­bränslecykeln kunde ske på ett säkert sätt. För att hantera denna uppgift gick kärnkrafts­företagen samman och bildade SKB, Svensk Kärn­bränsle­hantering AB. [19], med uppdrag att ta hand om det svenska radio­aktiva avfallet.

SKB har sedan utvecklat metoder för slut­förvaring av högaktivt avfall genom geologisk förvaring och började utveckla KBS-metoden (kärn­bränsle­säkerhet). Slutförvaring av radioaktivt avfall kräver olika metoder beroende på halve­ringstid och ämne. I Sverige finns sedan 1980-talet planer på geologisk slut­förvaring, alltså slut­förvaring i berg­grunden. [20] [21]

Nu mellan­lagras använt kärn­bränsle från svenska kärn­kraftverk i CLAB - Centralt mellan­lager för använt kärn­bränsle. Först efter trettio till fyrtio år har radio­aktiviteten och värme­utvecklingen avtagit så mycket att bränslet kan flyttas till ett förvar i berg utan aktiv kylning.

SKB ansökte 2011 om till­stånd för att bygga slut­förvaret i Forsmark, östhammar Förutom ansök­ningarna enligt kärn­teknik­lagen (för förvaret i Forsmark och inkapslingen i Oskarshamn) till Strål­säkerhets­myndigheten ansökte SKB hos Mark- och miljö­domstolen tillstånd för slutförvaret enligt miljö­balken.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) meddelade i ett remissvar 2021-10-15 att de i remissen ingående studierna inte medför några skäl till att ändra myndighetens tidigare bedömningar kring SKB:s förutsättningar att uppfylla SSM:s föreskriftskrav. [22]

Mark- och miljödomstolen lämnade sitt yttrande till regeringen den 13 november 2019 i vilket de tillstyrker ansökan.

Det är regeringen som, efter inkomna yttranden från Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen, fattar beslut om tillstånd respektive tillåtlighet ska medges eller inte.[23]

 Studsvik

Företaget Studsvik erbjuder ingenjörs- och konsult­tjänster inom bränsle- och material­provning, programvara för bränsle­optimering och härd­övervakning liksom hantering av risker under hela livscykeln, avveckling av kärn­krafts­anläggningar och metod­utformning för hantering av radio­aktivt avfall.

Studsvik Scandpower är experter på kärnbränsle och reaktor­fysik och anlitas av fler än hälften av världens kärn­kraftverk för hanteringen av kärn­bränsle­cykeln.

Studsvik erbjuder teknologi­licensöverföring av patenterade teknologier för avfalls­behandling. Det gör det möjligt för mot­tagaren att bygga, äga och driva sin egen avfalls­hanterings­anläggning med Studsviks teknik.

Studsvik levererar tjänster till kärn­kraftsindustrin inom områdena strålskydd,  avveck­ling, demontering och dekonta­minering till kunder i Tyskland, Schweiz, Belgien, Nederländerna och Sverige.

Företaget grundades som AB Atomenergi 1947. Syftet var att konstruera experiment­reaktorer och utveckla metoder för att utvinna uran från svenska fyndigheter. Företaget bildades gemensamt av staten och industrin. Efter att successivt ha fått en annan inriktning bytte företaget namn till till Studsvik AB 1987. [24]  [25] [26]

 Fusionsenergi
2022-02-09

Fusions­energi har möjligheten att i framtiden bidra till en koldioxid­fri energi­produktion med stor potential.

Detta var budskapet från forskare och ingenjörer från den interna­tionella fusions­energi­gemenskapen med UKAEA (UK Atomic Energy Authority) i spetsen till världs­ledare på den sista dagen av COP26-konferensen i Glasgow.

Fusionskraften, som imiterar den process som driver solen och stjärnorna - utlovar en nästan gränslös koldioxid­fri energi­källa på lång sikt. Den har för­mågan att möta den globala ökningen av efter­frågan på el som förväntas under de kommande decennierna.[27]

JET

Forskare vid anläggningen Joint European Torus (JET) i Storbritannien lyckades forskarna få ut 59 megajoule under en reaktion som pågick fem sekunder.[28]

JET är en sameuropeisk fusionsforskningsanläggning i Culham i Storbritannien med världens hittills största tokamak-reaktor. Den är världens största och mest framgångsrika experimentanläggning för fusionsforskning.

år 1970 beslutade EU att den skulle byggas. år 1978 var den färdig. år 1991 tog man ett stort steg inom fusionsforskningen när man för första gången skapade fusion. år 1997 skapade man 16 megawatt av fusionsenergi efter att man tillfört 24 megawatt. Den gav då tillbaka 65 % av energiåtgången.

ITER

I södra Frankrike byggs ITER världens största tokamak, en magnetisk fusionsenhet som ska visa genomförbarheten av fusion som en storskalig energikälla baserad på samma princip som driver solen. ITER blir den första fusionsenheten som producerar nettoenergi och som upprätthåller fusion under långa tidsperioder. 

 Koldioxid och hållbarhet

Kärnkraft genererar mindre kol­dioxid­utsläpp under sin livs­cykel än för­ny­bara energi­källor, enligt en ny FN-rapport.

UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa) säger att kärn­kraft har det lägsta kol­dioxid­avtrycket, mätt i gram kol­dioxid­ekvivalenter per kWh el jämfört med någon annan av de tekniker som under­söktes.

Både kärnkraft och förny­bara energi­källor släpper ut noll utsläpp under själva produktionen men alla energi­källor producerar kol­dioxid i olika skeden, som under konstruktion, drift och avveckling.[29] [30] [31]

Det finns inget som hindrar kärnkraftens inkludering som hållbar i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter. Detta enligt en ny rapport från EU:s gemensamma forskningscenter, JRC. I rapporten på 387 sidor utreds kärnkraftens livscykel ur flera hållbarhetsaspekter, med särskilt fokus på miljö och klimat. [32]

 EU

Det har blåst upp till ny strid i EU om kärnkraften. Ett hundratal EU-parla­men­tariker kräver i ett brev till EU-kommis­sionen att kärn­kraften ska klassas som ett håll­bart alternativ för att klara klimat­omställningen. Men flera EU-länder bland dem österrike och Tyskland säger nej. 

 Ny kärnkraft i Sverige
2022-03-28

Blykalla

Blykalla är ett företag som planerar att bygga reaktorfabrik i Oskarshamn för att serietillverka små kärnkraftverk, SMRer.

Det ska ta 24 månader från beställning till att reaktorn är i drift hos kund,

Projektet, som har fått bidrag på 99 miljoner från Energimyndigheten, drivs av KTH i samarbete med bolaget Blykalla, SMR AB och det internationella energibolaget Uniper.

Av kostnadsskäl kommer nybruten uran att användas till de första SMR-reaktorerna- Upparbetning av gammalt kärnbränsle ät för dyrt. Men sedan ska SMR av den här typen kunna drivas helt på redan använt kärnbränsle. Då finns det användbart uranbränsle för flera tusen år framåt utan problem.

Slutförvaret av den lilla mängd slutligt avfall behöver endast lagras i 1000 år. Avfall från dagens reaktorer kräver lagras i 100.000 är, men dess volym kan minskas då detta avfall blir bränsle i nya typen av kärnkraftverk. [33]

Kärnfull

Kärnfull Next är en ny aktör på kärnkraftsmarknaden. Det kan med kort varsel bygga flera småskaliga reaktorer.  Kärnfull Next svarar för planering, finansiering, tillståndshantering och byggande. Sedan tar kunden hand om driften.  Företaget har uppbackning av mångmiljardären Mohammed Al-Amoudis företag Corespring. 

Det finns ett stort antal företag som utvecklar och levererar SMRs. Kärnfull Next har valt att samarbeta med GE Hitachi. 

Kärnfull next har tre projekt igång med fyra reaktorerna som producerar 1,2 GW, vilket kan jämföras med den helt nya finska superreaktorns 1,6 GW. 

Den första reaktorn kan vara i drift så tidigt som 2029, om lagstiftning är på plats och tillståndshanteringen hanteras blixtsnabbt. [34] [35]

 Politiska partierna
2022-01-16

 Energiöverenskommelsen

2016 slöts en energiöverenskommelse mellan fem partier: S, MP, C, M och KD. överenskommelsen byggde vidare på en uppgörelse mellan allianspartierna från 2009.

2016 års överenskommelse innebar att kärnkraften fick skattelättnader samtidigt som havsbaserad vindkraft skulle få ekonomiskt stöd. En målsättning formulerades om att 2040 ska det svenska elsystemet bygga på förnybara källor, vilket inte inkluderar kärnkraften. Samtidigt innebär det inget förbud mot att driva kärnkraften vidare även efter det årtalet.

M och KD har sedan hoppat av överenskommelsen med argumentet att de vill se ett nytt mål om fossilfri el, vilket skulle inkludera kärnkraften. Därmed finns det fyra partier i riksdagen (M, KD, L och SD) som vill ge energipolitiken en ny inriktning med en mer positiv syn på kärnkraften.[36]

Socialdemokraterna

  • Socialdemokraterna vill att kärnkraften successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering. Dock är Sverige idag ett av världens mest kärnkraftberoende länder.
  • Kärnkraften kommer att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Den ska användas på ett säkert och effektivt sätt.
  • Socialdemokraterna vill arbeta för en ordnad övergång där kärnkraften successivt ersätts med förnybar energi och energieffektivisering. Vi ska ha ett väl fungerande och konkurrenskraftigt elsystem även när kärnkraften är borta. [37]

Moderaterna

  • Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar.
  • Kärnkraften ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under lång tid. [38]
  • Kärnkraften behövs om vi ska nå våra klimatmål", säger Tomas Tobé, EU-parlamentariker för Moderaterna.

Kristdemokrafterna

Sveriges behov av elenergi kommer öka om vi ska klara omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Därför behöver vi investera i ny kärnkraft. Morgondagens kärnkraft har potential att vara både säkrare och mer effektiva än dagens. Kristdemokraterna vill därför säkerställa att inte fler reaktorer läggs ner och att investeringar i ny och uppgraderad kärnkraft inte hindras. Utan investeringar i kärnkraft kommer Sverige inom en relativt nära framtid tvingas importera smutsig kolkraft från Tyskland. Vi vill öka stödet till forskning inom kärnkraftsområdet och ta fram en svensk färdplan för en ny kärnkraftsgeneration, den så kallade fjärde generationens kärnkraft.

Liberalerna

  • Vi vill ha ett 100 procent fossilfritt elsystem.
  • Kärnkraften behövs för klimatets skull
  • Gärna förnybart men i kombination med stabil kärnkraft och vattenkraft
  • Mer marknad - nej till subventioner
  • Forskning och utveckling av nästa generations kärnkraft[39]
  • Sverigedemokraterna

  • Sverige bör minska sitt oljeberoende och sina utsläpp av växthusgaser. Den enskilt viktigaste åtgärden för att främja detta är att bevara och utveckla kärnkraften.
  • Framtiden kräver en ren och pålitlig elförsörjning till rimligt pris. Därför ska kärnkraften utvecklas inte avvecklas. 
  • Utsläpp av växthusgaser minskas mest effektivt genom bevarande och utveckling av kärnkraften, energiforskning och genom internationella insatser. [40]

EU borde inkludera kärnkraften i sin "gröna taxonomi" och bana väg nya reaktorer. Mindre och säkrare kärnkraftsreaktorer skulle generera mindre avfall och hjälpa världen bli av med kolberoendet.[41]

Centerpartiet

Vi står bakom målet att Sveriges energisystem ska vara 100 % förnybart till år 2040. Det betyder inte att vi ska stänga kärnkraftverk med politiska beslut. Vi ser redan idag hur kärnkraften har svårt att klara sina investeringskostnader och fasas ut av ekonomiska skäl. Det finns därför ingen anledning för skattebetalarna att betala för utfasningen.[42]

Medborgerlig samling

Nästa generations kärnkraft, kallad fjärde generationen (Gen IV), är en ny typ av reaktorer som kan drivas på uttjänt kärnbränsle. De ger mindre långlivat avfall och minskar behovet av uranbrytning. Vi vill arbeta för att utveckla denna nya typ av kärnkraft.

I väntan på fjärde generationens kärnkraft är det nya konceptet med små modulära reaktorer (SMR) intressant. Detta gör det möjligt att snabbt och kostnadseffektivt bygga reaktorer på 50-100 MW.

Eftersom landet behöver baskraft måste våra nuvarande kärnkraftverk fortsätta att köras tills de når sin maximala livslängd.[43]

 Källor
2022-05-085

Fotnoter

1) target="_blank" rel="noopener">Kärnkraft, Wikipedia (2022-04-10)
2) World Nuclear Power Reactors, World Nuclear Association
3) Frankrike öppnar för upp till 14 nya kärnkraftverk, Omni (2022-02-10)
4) Global number of permanent nuclear reactor shutdowns from 2005 to 2021, Statista
5) Nuclear makes a comeback in the Netherlands, World Nuclear News (2021-12-15)
6) Kanada storsatsar på småskalig kärnkraft, Tidningen Näringslivet (2022-04-06)
7) Nuclear Power Plants in Ukraine Are Going Down, Here Is What We Know, Newsweek (2022-03-02)
8) Nuclear power in Ukraine, Wikipedia
9) VVER, Wikipedia
10) Uranium Production Figures, 2011-2020 (2021-09-00)
11) "Mängden uppgrävt uran räcker i 10 000 år", Ny teknik (2021-06-01)
12) SMR, Uniper
13) Could small nuclear reactors be the future of energy?
14) Brittisk miljardsatsning på mini-reaktorer, Ny teknik
15) Radiant Nuclear
16) Ex-SpaceX Engineers Are Building a Cheap, Portable Nuclear Reactor, Interesting Engineering
17) IT HAPPENED! Elon Musk JUST REVEALED SpaceXs INSANE NEW Nuclear Reactor, SpaceX live, Youtube
18) Fermi Energia to cooperate with Canadian firm, WNN (2022-04-13)
19) Vi tar hand om det svenska radioaktiva avfallet Svensk Kärnbränslehantering
20) Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige, Wikipedia
21) Slutförvaring av radioaktivt avfall, Wikipedia
22) Strålsäkerhetsmyndigheten svarar på remiss om slutförvar vid Forsmark, Strålskyddsmyndigheten (2021-10-15)
23) Slutförvar för radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, SAtrålskyddsmyndigheten (2021-08-30)
24) Studsvik
25) Atomenergi
26) Studsvik - internationell hubb för kärnteknik, Energiforsk (2021-03-09)
27) Fusionsenergi presenterades vid COP26:
28) Milstolpe nådd i jakten på fusionsenergi: "Jättekliv" (2022-02-09)
29) FN-rapport: Kärnkraft släpper ut mindre utsläpp än förnybart, Tidningen Näringslivet
30) UN hails nuclear as the lowest carbon electricity source, Energylivenews
31) Technology Brief Nuclear Power, pdf (2021-08)
32)
33) 99 miljoner till små blykylda kärnreaktorer, KTH (2022-02-15)
34) Så nära är Sverige ny kärnkraft - ödesval för svensk industri, Tidningen Näringlivet (2022-03-22)
35) This is next-gen nordic nuclear
36) Energiöverenskommelsen, DN (2021-03-15)
37) Socialdemokraterna
38) Moderaterna
39) Liberalerna
40) A till ö, Sverigedemokraterna
41) DN Debatt. "Klassa kärnkraft som hållbar energikälla", (2021-10-31)
42) Kärnkraft, Centerpartiet
43) Behåll befintlig kärnkraft och utveckla ny, Energi, Medborgerlig samling

Etiketter med länkar

Slutförvar
Inga länkar
Taxonomi
EUs taxonomiförordning (Artikel)
EU
EUs gigantiska fond (Nyhet)
Muf om EU (Nyhet)
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020 (Nyhet)
Plastpåseskatten (Nyhet)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
EU vill stoppa engelska TV-program (Nyhet)
EUs taxonomiförordning (Artikel)
Skogsbruket ska vara nationellt (Nyhet)
Utsläppshandel (Artikel)
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
Parisavtalet (Artikel)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
EU vill socialisera näringslivet (Artikel)
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 (Artikel)
Vattenkraft (Artikel)
EU - Europeiska unionen (Artikel)
EU och klimatet (Artikel)
Solpaneler (Artikel)
Kärnkraft
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
Stödet för ny kärnkraft i Sverige rekordhögt (Nyhet)
Kriget i Ukraina (Artikel)
SMR - Små modulära reaktorer (Artikel)
SMR
SMR - Små modulära reaktorer (Artikel)
Mark- och miljödomstolen. Strå
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

 

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.