Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-09-09

Petroleum, olja

Innehåll: Kommentar | Kriget i Ukraina | Petroleum | Globalt | Oljereserv | Produktion | Konsumtion | Oljeborrning i Östersjön | Opec | Bildande av olja | Källor

Bensinpriserna har slagit ytterligare ett rekordhögt nivå när kostnaderna för olja och gas skjuter i höjden under rädsla för en global ekonomisk chock från Rysslands invasion av Ukraina. Tyskland borrar olja i Östersjön

 Kommentar

2022-09-05

G7 har beslutat om ett pristak på rysk olja från den 5 dec 2022. Syftet är att 1) Minska Rysslands oljeinkomster, 2) Sänka priset för ryssland oljekunder.

Varför inför inte G7 sanktioner mot Rysslands oljeexport?

Ryssland leverar 10% av världens olja. Ett stopp skulle höja det globala priset. Dessutom köper Inden och Kina stora mängder rabatterad rysk olja och vill inte acceptera leveransstopp. G7 vill att alla ska få köpa rysk olja till ett lågt pris och därmed minska Rysslands inkomster.

Och varför skulle Ryssland acceptera pristak?

Ryssland behöver tankers för att transporeta oljan och de försäkras av ett västerländsk konsoritum av försäkringsbolag. Hamnar tar inte emot oförsäkrade oljetankers. G7 kan med hjälp av föräkringsbolagen vägra att försäkra fartyg med olija som sålts över pristaket.

Om Ryssland själva försäkrar fartyg för leverans till vissa länder lär G7-länderna och andra länder svara med att utsätta dessa länder för sanktioner.

Pristaket är inte faställt med det kommer att bli betydligt lägre än vad Ryssland önskar. Ett förslag är 40-60$/barrel, vilket är ungefär hälften av dagens marknadspris.

Ryssland producerar 10 miljoner barrel/dag. Ryssland vill absolut inte begränsa produktionen, då återstart är svårt och tidsödande. Det är inte heller möjligt att lagra så stora kvantiteter olja.

Hittills har Ryssland oljeekonomi fungerat tack var prishöjningar och ökad försäljning till Indien och Kina.

Ryssland säger att de inte kommer att leverera olja till länder med pristaket. Det är samma politik som Ryssland nu tillämpar på gasmarknaden.

G7s krav på pristak och den ryska reaktionen kommer mycket snart leda till en orolig marknad då aktörer gör vad de kan för att säkra sina leveranser av olja. Vilket leder till höjda oljepriser och därmed elpriser.[1]

 Kriget i Ukraina

2022-03-07

Oljan hoppade till 139 dollar per fat vid ett tillfälle, den högsta nivån på nästan 14 år, medan grossistpriserna för gas för leverans nästa dag mer än fördubblades.

Det kom när USA antydde ett förbud mot att köpa rysk energi, eftersom de såg till att andra länder skulle öka leveranserna.

De europeiska ledarna avvisade dock den idén på måndagen.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sa att Europa "medvetet har befriat" rysk energi från sanktioner eftersom dess försörjning inte kan säkras "på något annat sätt" för tillfället.

Och den nederländska premiärministern Mark Rutte sa: "Den smärtsamma verkligheten är att vi fortfarande är mycket beroende av rysk gas och rysk olja och om du nu tvingar europeiska företag att sluta göra affärer med Ryssland skulle det få enorma konsekvenser runt om i Europa inklusive Ukraina men också omkring världen.[2]

Priset för Brent-råolja fastställdes till 110,46 USD per fat (b) den 3 mars 2022, en ökning med 21,30 USD/b från 1 februari 2022, priset på 89,16 USD/b. Priset för West Texas Intermediate (WTI) råolja för leverans i Cushing, Oklahoma, ökade med 19,47 USD/b under samma period och låg på 107,67 USD/b den 3 mars .

 Petroleum

ändringsdatum

Petroleum, även kallat mineralolja, bergolja, råolja och ibland nafta (från Arabiskan naft, är en tunnflytande mörk vätska som naturligt förekommer i delar av berggrunden. Utvinning av stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning i oljefält. [3]

 Globalt

2022-03-18

Volymen olja anges i barrels. En barrel (fat) = 42 gallons = 159 liter. Mängden anges ofta i trillions och billions. En trillion är en miljon miljoner: 1,000,000,000,000. En billion är 1,000,000,000.[4]

Den globala konsumtionen är 2021 35,442,913,090 barrels/år, dvs 5.635.423.200.000 liter/år. Reserven av utvinningsbar olja är 1,650,585,140,000 barrels dvs 62.443.040.000.000 liter/år. Det innebär att olja räcker i ytterligare 47 år. [5]

 Oljereserv

2022-03-18

Oljereserven består av upptäckt olja som bedömts som utvinningsbar. Den globala oljereservern var år 1980 683,000,000,000 barrels. År 2020 hade den ökat till 1,730,000,000,000 barrels dvs med 1,050,000,000,000 barrels, +154%.

Länder med största oljereserven i billion barrels 2020[6]

  • Venezuela 304
  • Saudi Arabia 298
  • Canada 168
  • Iran 158
  • Iraq 145
  • Russia 108
  • Kuwait 102

 Produktion

2022-03-18

Utvinningen av olja beror på mängden tillgänglig olja samt på kostnaden för att producera den. Tabellen nedan visar kostnaden för att producera ytterligare en barrel olja 2014. Priset för råolja har mellan 2008 och 2022 (febr) varierat mellan 130$/barrel och 20$ /barrel. Genomsnittet är ca 70$/barrel.

Vid genomsnittspriset är olja från dessa områden olönsam: Russia Arctic, Europe Diesel och Ethanol, Canada Sand, Brazil Offshore och United States Shale. Men lönsamheten är däremot mycket god för flertalet länder.

Med de stora reserver och mycket låga produktionskostnader som Venezuela,
Saudi Arabia, Iran, Iraq och Kuwait har kan de sänka priset avsevärt för att upprätthålla
efterfrågan trots oron för CO2.

 Konsumtion

ändringsdatum

USA och Kina är de största oljekonsumenterna i världen med totalt 17,2 miljoner (47%) respektive 14,2 miljoner (39%) fat per dag. Under det senaste decenniet har andelen av den globala oljekonsumtionen från Europa och Nordamerika börjat minska, medan konsumtionsnivåerna från Asien och Stillahavsområdet och andra regioner har stigit.

I takt med att andra energikällor blir mer kostnadseffektiva och på grund av den nya transportteknikens framträdande förväntas oljeförbrukningen över hela världen nå en topp inom en snar framtid.[7]

Oljepriskriget mellan Ryssland och Saudiarabien 2020 resulterade i en 65-procentig nedgång i de globala oljepriserna i början av covid-19-pandemin. 2021 drevs de rekordhöga energipriserna av en global ökning av efterfrågan när världen återhämtade sig från lågkonjunkturen med covid-19.

I december 2021 har en oväntad återhämtning av efterfrågan på olja från USA, Kina och Indien, tillsammans med amerikanska skifferindustriinvesterares "krav att hålla fast vid utgifterna", bidragit till "snäva" oljelager globalt. Den 18 januari 2022, när priset på Brent-råolja nådde det högsta sedan 2014 - 88 USD, väcktes oro över de stigande bensinkostnaderna - som slog rekord i Storbritannien.[8]

 Oljeborrning i Östersjön

2022-09-09

Tyskland planerar att borra efter olja i Östersjön, närmare bestämt på Schwedeneck, Eckernfördebukten på Östersjöns västkust nära Kiel, huvudstaden i Schleswig-Holstein.

Miljöminister, Dr. Robert Habeck (representerar Allians 90/De gröna). i Schleswig-Holstein har beviljat DEA tillstånd att prospektera och producera olja. DEA AG är ett internationellt oljeprospekterings- och produktionsbolag. [9]

Den nya premimärministern i Storbritannien Liz Truss häver landets förbud mot frackning (gas- eller oljeutvinning via hydraulisk spräckning). Oljeborrning i Nordsjön ska också tillåtas. Regeringen ska även se över Storbritanniens mål på nå nollutsläpp av koldioxid fram till 2050. [10]

 Opec

ändringsdatum

De oljeexporterande ländernas organisation (OPEC) är en mellanstatlig organisation eller kartell. Den grundades den 14 september 1960 i Bagdad.

Medlemmar 2020: Algeria, Angola, Congo, Equatorial Guinea, Gabon, Iran, Iraq, Kuwait, Libya, Nigeria, Saudi Arabia, United Arab Emirates och Venezuela.[11]

79% av den utvinningsbar oljan finns i Opec. varav Venezuela har 26% och Saudi-Arabien har 22%[12]

Mängden olja anges vanligen i tusen barrels eller fat.[13] per dag.

 Bildande av olja

2022-08-25

Råolja har skapas ur uråldrig biomassa. Dagens råolja är ett fossilt bränsle, som skapats ur fossiliserade förhistoriska djur, plankton och alger, vilka samlats i stor mängd på sjö- och havsbottnar och där skyddats från oxidation och förmultning av syrefattigt vatten.

Över mycket långa tidsrymder har det organiska materialet blandats med lera och begravts under tunga lager sediment, vilket resulterat i värme och högt tryck. Processen har gjort att det organiska materialet omvandlats, först till ett vaxliknande material (kerogen), och därefter med högre värme till vätskeform. (Kol har bildats på samma sätt, men i stället ur förhistoriska växtdelar, främst landväxter.)[14]

Abiotisk/abiogenisk olja är ett begrepp som används för att beskriva ett antal hypoteser som menar att råolja, naturgas och andra kolväten kan skapas på inorganisk väg istället för den vanliga vägen genom omvandling av döda organismer.

Forskare vid KTH, Stockholm (ref. Vladimir Kutcherov, professor vid avdelningen för energiteknik) har nu (år 2009) simulerat process med tryck och värme som förekommer naturligt i jordklotets inre lager. Den process som genererar kolväten, den primära beståndsdelen i olja och naturgas. Enligt Vladimir Kutcherov är resultatet en tydlig indikation att på oljan inte är på väg att ta slut, vilket forskare och experter på området länge befarat. Vladimir Kutcherov, Anton Kolesnikov och Alexander Goncharovs forskningsarbete publicerades it idskriften Nature Geoscience, volym 2, augusti 2009.[15] [16]

 Källor

2022-09-15

Fotnoter

Etiketter med länkar

Pristak
Inga länkar
Olja
Kriget i Ukraina (Artikel)
OPEC
Inga länkar
G7
Inga länkar
Petroleum
Fossila bränslen (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.