Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-08-02

EU - Europeiska unionen

Innehåll: Fördragen | Europeiska unionens funktionssätt NYTT | EUs organisationer | EU-kommissionen | EU-parlamentet | EU-nämnden | Subsidiaritetsprincipen | Lissabonföredraget | Sanktioner | Sveriges avgifter och bidrag | Fördragsändring | Social klimatfond | Källor

EU är i betydande grad en organisation för anpassning till klimatförändringar. Det sker genom omfattande lagstiftning som är tvingande för medlemsländerna. Dock har inte EU medel att bestraffa länder som inte följer dess beslut.

title

EUs logotype

Europeiska unionen (EU) är en union mellan 27 europeiska stater och det mest långtgående överstatliga samarbetet i världen. [1]

 Fördragen

ändringsdatum

Europeiska unionen vilar på rättsstatsprincipen. Det betyder att allt som EU gör utgår från de fördrag som frivilligt och demokratiskt har godkänts av alla EU-länderna. Om ett politikområde till exempel inte nämns i något fördrag kan kommissionen inte föreslå någon lag på det området.

Ett EU-fördrag är ett bindande avtal mellan EU-länderna. Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas samt förhållandet mellan EU och medlemsländerna.

Fördragen ändras för att EU ska bli effektivare och öppnare, för att förbereda inför anslutningen av nya medlemsländer och för att införa nya samarbetsområden, som den gemensamma valutan.

Med stöd i fördragen antar EU:s institutioner lagar som medlemsländerna sedan genomför. [2]

 Europeiska unionens funktionssätt

2022-08-02

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget eller FEUF), ibland förkortat som funktionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionen.

EUF-fördraget upprättades ursprungligen genom Romfördraget. Det har sedan dess ändrats ett flertal gånger, bland annat genom fusionsfördraget, europeiska enhetsakten, Maastrichtfördraget, Amsterdamfördraget, Nicefördraget och Lissabonfördraget.

EUF-fördraget reglerar allmänna principer och bestämmelser, institutionella bestämmelser samt unionens inre och yttre åtgärder. Bland annat innehåller fördraget de rättsliga grunderna för när Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kan lagstifta.[3]

 EUs organisationer

ändringsdatum

  • European Parliament
  • European Council
  • Council of the European Union
  • European Commission
  • Court of Justice of the European Union (CJEU)
  • European Central Bank (ECB)
  • European Court of Auditors (ECA)
  • European External Action Service (EEAS)
  • European Economic and Social Committee (EESC)
  • European Committee of the Regions (CoR)
  • European Investment Bank (EIB)
  • European Ombudsman
  • European Data Protection Supervisor (EDPS)
  • European Data Protection Board (EDPB)
  • Interinstitutional bodies[4]

 EU-kommissionen

ändringsdatum

title

EU-kommissions ordförande Ursula von der Leyen

Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är den verkställande institutionen inom Europeiska unionen. Den består av en unionsmedborgare från varje medlemsstat, även kallade "kommissionärer". Kommissionen kan förenklat liknas vid en regering.

Kommissionen ansvarar för att utarbeta lagförslag som främjar unionens allmänna intressen, och för att genomföra de antagna lagarna på europeisk nivå efter att de har godkänts av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Den övervakar medlemsstaternas tillämpning av unionens fördrag och unionsrätten, under kontroll av EU-domstolen, med möjlighet att inleda överträdelseförfarande mot medlemsstater som inte fullföljer sina åtaganden.

Kommissionen representerar även unionen i dess internationella förbindelser. I enlighet med principen om parlamentarism är kommissionen kollektivt ansvarig inför Europaparlamentet, som genom en misstroendeförklaring kan avsätta den. Parlamentet granskar kommissionens förvaltning av unionens budget och beviljar årligen ansvarsfrihet mot bakgrund av rapporter från Europeiska revisionsrätten.[5]

Kommissionen leds av en ordförande, som sedan den 1 december 2019 är Ursula von der Leyen (EPP). Den nuvarande kommissionen von der Leyen tillträdde med hänsyn till Europaparlamentsvalet 2019 och dess mandatperiod sträcker sig fram till den 1 november 2024, då en ny kommission kommer att tillträda med hänsyn till Europaparlamentsvalet 2024.[6]

 EU-parlamentet

2022-01-11

Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd. Parlamentet, som består av 705 ledamöter, väljs genom allmänna och direkta val vart femte år, och företräder unionsmedborgarna direkt på unionsnivå. Parlamentet kan förenklat liknas vid ett underhus i ett tvåkammarsystem.

Parlamentet ansvarar för att, tillsammans med rådet, lagstifta och anta unionens årliga budget. Lagförslag läggs i regel fram av Europeiska kommissionen och måste godkännas av både parlamentet och rådet för att antas. Parlamentet utövar även viss parlamentarisk kontrollmakt över kommissionen, med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring. En ny kommission kan inte tillträda utan att först ha genomgått utfrågning och godkännande av parlamentet.

Parlamentet leds av en talman. Det var till nyligenDavid Sassoli, som dock plötsligt avled. (PES)[7]. Ledamöterna är organiserade efter politisk tillhörighet i olika politiska grupper, och inte efter nationalitet. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 23-26 maj 2019 och nästa är planerat till den 6-9 juni 2024. Europaparlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, Frankrike, men parlamentet har även förberedande och kompletterande sammanträden i Bryssel, Belgien.

 EU-nämnden

ändringsdatum

Riksdagen bestämmer svensk politik i ministerrådet fastställs av riksdagen. Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd Sveriges förhandlingsposition inför möte i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd.

Regeringen och riksdagens EU-nämnd har som regel varit överens. När EU-nämnden går emot regeringen förväntas regeringen följa det. 2021 vägrade dock regeringen driva EU-nämndens ståndpunkt om kärnkraft.[8]

 Subsidiaritetsprincipen

ändringsdatum

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna styr utövandet av EU:s befogenheter. Syftet med subsidiaritetsprincipen är att - på de områden där EU inte har exklusiva befogenheter - värna medlemsstaternas möjlighet att fatta beslut och vidta åtgärder, liksom att ge unionen rätt att ingripa om målen för en planerad åtgärd inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan bättre kan uppnås på unionsnivå "på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar". Avsikten med att skriva in subsidiaritetsprincipen i EU:s fördrag var alltså att föra utövandet av befogenheterna till en nivå som ligger så nära medborgarna som möjligt, i enlighet med den närhetsprincip som dessutom anges i artikel 10.3 i EU-fördraget.[9]

I informativt syfte kompletterades Lissabonfördraget med en så kallad konsoliderad version av EU:s fördrag. I denna versions Avdelniong II, Bestämmelser om demokratiska principer anges i punkt 10.3 "Varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv. Besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.[10]

 Lissabonföredraget

2022-05-17

I Lissabonfördraget står vad EU kan och inte kan göra och hur EU-länderna ska arbeta tillsammans. Lissabonfördraget är en omarbetning av den Europeiska institutionen som upprättades i Rom 2004. EU sammanfattar själv de viktigaste förändringarna som:

"Mer makt till Europaparlamentet, enklare omröstningsregler i rådet, medborgarinitiativet, en permanent ordförande i Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny utrikestjänst.

I Nicefördraget 2001 blev det tydligt att unionens rättsliga struktur behövde reformeras eftersom EU stod inför en utvidgning. 2007 samlades Europeiska rådet i Bryssel för att nå en uppgörelse om grunderna för ett nytt fördrag. Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon, Portugal, av EU-länderna den 13 december 2007.

I Lissabonfördraget tillskapades befattningen "Utrikesrepresentanten" eller "Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik". Detta är en hög befattning inom EU som utses av Europeiska rådet. Utrikesrepresentanten är vice ordförande i Europeiska kommissionen, ordförande i rådet för utrikes frågor samt leder och ansvarar för Europeiska utrikestjänsten.

Tidigare hade EU haft ett halvårsvist roterande ordförandeskap för Europeiska rådet, men i stället kom nu en ordförande vald för två och ett halv år.

Befogenheter enligt Lissabonfördraget

Lissabonfördraget innebar att den Europeiska Unionens befogenheter delas in i tre kategorier.

  • Exklusiv befogenhet:
    Enbart Unionen får lagstifta och anta bindande rättsakter. Medlemsstaternas får endast tillämpa unionens beslut.
  • Delad befogenhet:
    Medlemsstaterna får lagstifta om inte unionen redan har lagstiftat inom området.
  • Stödjande befogenhet:
    Unionen har möjlighet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas politik men kan inte stifta lagar inom området ifråga.

I Lissabonfördraget ingår den 54 artiklar långa "rättighetsstadgan" som fastslår medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Även ett europeiskt medborgarinitiativ skapades, vilket möjliggör för unionsmedborgare att kräva lagförslag från kommissionen.

Det finns kritik mot Lissabonfördraget. Exempelvis valde Storbritannien, Irland och Danmark att stå utanför vissa samarbeten. En del kritiker menar att Lissabonfördraget skapar ett ännu större och överstatligt EU, samt att medlemsstaternas rättigheter till lagstiftning inskränks genom att de ej skall skapa egna lagar där EU redan har lagstadgat.

[11]

 Sanktioner

2022-04-06

EU beslutar om sanktioner riktade mot länder, t.ex. Ryssland. Beslut om sanktioner tas rådet. Enhällighet krävs. [12] Ungern har meddelat att de inte stödjer ytterligare sanktioner mot Ryssland, vilket kan leda till att EU beslutar att frånta Ungern rösträtt enligt artikel 7 för brott mot yttrande- och tryckfrihetfrihet. [13]

 Sveriges avgifter och bidrag

2022-04-07

Sverige har betalt i genomsnitt 35,5 miljarder kronor i medlemsavgift årligen och får tillbaka 13,7 miljarder kronor i EU-bidrag. Det blir netto 21,8 miljarder kronor per år, vilket är mindre än 0,5 procent av BNP.

EU-avgiften under 2021-2027 blir enligt finansdepartementet oförändrad som andel av Sveriges totala ekonomi jämfört med budgetperioden 2014-2020, motsvarande 0,82 procent av BNI per år i genomsnitt.

Översatt i kronor och ören blir den årliga EU-avgiften framöver enligt prognos 44,7 miljarder kronor när Sveriges särskilda rabatt är inräknad. [14]

 Fördragsändring

2022-05-22

En "Konferens om EU:s framtid" med "slumpmässigt" utvalda invånare i medlemsländerna, har lagt fram förslag om unionens framtid. Det består av 49 förslag och över 300 åtgärder de vill att EU vidtar. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat aåterkomma med skarpa förslag. De första nya förslagen kommer i september talet om tillståndet i unionen, säger von der Leyen.

Von der Leyen anser att EU:s grundläggande regler i Lissabonfördraget kan behöva skrivs om. Hon menar att enhällighet på vissa nyckelområden inte längre är meningsfullt om vi vill kunna gå snabbare fram. EU bör spela en större roll - till exempel på hälso- och sjukvårdsområdet eller försvarsområdet, efter de senaste två årens erfarenheter.

Emmanuel Macron är även han är för en fördragsändring. Han vill sammankalla ett konvent för att revidera fördragen och att frågan ska diskuteras av medlemsländernas stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i juni. Han vill ändra vetorätten som medlemsländerna har i vissa frågor som utrikespolitik och att skattefrågor som något som bör ändras.

Tyska regeringen har sagt att den vill ha "en federal europeisk förbundsstat".

13 medlemsländer, bestående av länder från Norden, Baltikum och Öst- och centraleuropa, har meddelat man motsätter sig att maktbalansen mellan medlemsländerna, EU-parlamentet och kommissionen ändras.

Sverige är positivt till att avskaffa den nuvarande vetorätten när det gäller utrikespolitik i EU. Den italienske premiärministern Mario Draghi och flera andra länder stöder detta. EU-kommissionen förre ordförande Jean-Claude Juncker har tidigare pekat på att det är möjligt att ta bort den nuvarande vetorätten i utrikes- och skattefrågor utan att ändra fördraget.[15]

Stöd för fördragsändring

Sex EU-länder - Tyskland, Belgien, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Spanien - ställer sig försiktigt positiva till att skriva om unionens fördrag. I ett gemensamt brev ska länderna uppge sig vara "i princip öppna för nödvändiga fördragsändringar som definieras tillsammans". Syftet är att kunna följa upp de rekommendationer som kom ut av den så kallade Framtidskonferensen. [16]

 Social klimatfond

2022-04-07

EU-kommissionen vill skapa en utsläppshandel som omfattar även vägtransport och byggnader. Det får direkta konsekvenser för invånarna i EU då bensin- och dieselpriserna och kostnaden för att värma upp sitt boende väntas stiga. Detta slår extra hårt mot fattigare hushåll och fattigare medlemsländer.

Därför föreslår kommissionen inrättande av en ny social klimatfond som ska stödja de mest drabbade i klimatomställningen. Pengarna i fonden, enligt förslaget drygt 72 miljarder euro, ska dels gå direkt till utsatta hushåll och företag, dels till investeringar i exempelvis bostadsisolering.

Se även EU och klimatet

 Källor

2022-05-20

Fotnoter

Etiketter med länkar

Subsidiaritet
Inga länkar
Närhetsprincipen
Inga länkar
EU-nämnden
Inga länkar
EU-parlamentet
Inga länkar
EU
EUs gigantiska fond (Nyhet)
Muf om EU (Nyhet)
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020 (Nyhet)
Plastpåseskatten (Nyhet)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
EU vill stoppa engelska TV-program (Nyhet)
EUs taxonomiförordning (Artikel)
Skogsbruket ska vara nationellt (Nyhet)
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
Parisavtalet (Artikel)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
EU vill socialisera näringslivet (Artikel)
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 (Artikel)
Kärnkraft (Artikel)
Vattenkraft (Artikel)
EU och klimatet (Artikel)
Solpaneler (Artikel)
Yttrandefrihet (Artikel)
Utsläppshandel (Artikel)
Naturvårdsverket (Artikel)
Lissabonfördraget
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Den havsbaserade vindkraften i Sverige är död
Det mesta av ökningen av CO2 är sannolikt naturlig
Diesel
Ecocide
Ekoextremism
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EPA: Causes of Climate Change
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Förtroendet rasar för MP:s miljöpolitik – C knappa
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönland smälter fortare
Grönlandwebbar
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR4
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Ole Humlum: Klimatet juni 2022
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperaturwebbar
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.