Nyheter
Fritextsök
Index
Innehåll
Logga in
Villkor
Om
_ Klimatfakta.info

2021-11-11

EU - Europeiska unionen

Innehåll: Fördragen | EUs organisationer | EU-kommissionen | EU-nämnden | Subsidiaritetsprincipen | Klimatmål | Mätning av energiförbrukning | Källor

EU är i betydande grad en organisation för anpassning till klimatförändringar. Det sker genom omfattande lagstiftning som är tvingande för medlemsländerna. Dock har inte EU medel att bestraffa länder som inte följer dess beslut.

title EUs logotype

Europeiska unionen (EU) är en union mellan 27 europeiska stater och det mest långtgående överstatliga samarbetet i världen. [1]

 Fördragen

Europeiska unionen vilar på rättsstatsprincipen. Det betyder att allt som EU gör utgår från de fördrag som frivilligt och demokratiskt har godkänts av alla EU-länderna. Om ett politikområde till exempel inte nämns i något fördrag kan kommissionen inte föreslå någon lag på det området.

Ett EU-fördrag är ett bindande avtal mellan EU-länderna. Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas samt förhållandet mellan EU och medlemsländerna.

Fördragen ändras för att EU ska bli effektivare och öppnare, för att förbereda inför anslutningen av nya medlemsländer och för att införa nya samarbetsområden, som den gemensamma valutan.

Med stöd i fördragen antar EU:s institutioner lagar som medlemsländerna sedan genomför. [2]

 EUs organisationer

  • European Parliament
  • European Council
  • Council of the European Union
  • European Commission
  • Court of Justice of the European Union (CJEU)
  • European Central Bank (ECB)
  • European Court of Auditors (ECA)
  • European External Action Service (EEAS)
  • European Economic and Social Committee (EESC)
  • European Committee of the Regions (CoR)
  • European Investment Bank (EIB)
  • European Ombudsman
  • European Data Protection Supervisor (EDPS)
  • European Data Protection Board (EDPB)
  • Interinstitutional bodies[3]

 EU-kommissionen

Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är den verkställande institutionen inom Europeiska unionen. Den består av en unionsmedborgare från varje medlemsstat, även kallade "kommissionärer". Kommissionen kan förenklat liknas vid en regering.

Kommissionen ansvarar för att utarbeta lagförslag som främjar unionens allmänna intressen, och för att genomföra de antagna lagarna på europeisk nivå efter att de har godkänts av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Den övervakar medlemsstaternas tillämpning av unionens fördrag och unionsrätten, under kontroll av EU-domstolen, med möjlighet att inleda överträdelseförfarande mot medlemsstater som inte fullföljer sina åtaganden.

Kommissionen representerar även unionen i dess internationella förbindelser. I enlighet med principen om parlamentarism är kommissionen kollektivt ansvarig inför Europaparlamentet, som genom en misstroendeförklaring kan avsätta den. Parlamentet granskar kommissionens förvaltning av unionens budget och beviljar årligen ansvarsfrihet mot bakgrund av rapporter från Europeiska revisionsrätten.[4]

Kommissionen leds av en ordförande, som sedan den 1 december 2019 är Ursula von der Leyen (EPP). Den nuvarande kommissionen von der Leyen tillträdde med hänsyn till Europaparlamentsvalet 2019 och dess mandatperiod sträcker sig fram till den 1 november 2024, då en ny kommission kommer att tillträda med hänsyn till Europaparlamentsvalet 2024.[5]

 EU-nämnden

Riksdagen bestämmer svensk politik i ministerrådet fastställs av riksdagen. Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd Sveriges förhandlingsposition inför möte i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd.

Regeringen och riksdagens EU-nämnd har som regel varit överens. När EU-nämnden går emot regeringen förväntas regeringen följa det. 2021 vägrade dock regeringen driva EU-nämndens ståndpunkt om kärnkraft.[6]

 Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna styr utövandet av EU:s befogenheter. Syftet med subsidiaritetsprincipen är att - på de områden där EU inte har exklusiva befogenheter - värna medlemsstaternas möjlighet att fatta beslut och vidta åtgärder, liksom att ge unionen rätt att ingripa om målen för en planerad åtgärd inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan bättre kan uppnås på unionsnivå "på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar". Avsikten med att skriva in subsidiaritetsprincipen i EU:s fördrag var alltså att föra utövandet av befogenheterna till en nivå som ligger så nära medborgarna som möjligt, i enlighet med den närhetsprincip som dessutom anges i artikel 10.3 i EU-fördraget.[7]

I informativt syfte kompletterades Lissabonfördraget med en så kallad konsoliderad version av EU:s fördrag. I denna versions Avdelniong II, Bestämmelser om demokratiska principer anges i punkt 10.3 "Varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv. Besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.[8]

 Klimatmål

År 2050 ska EU-klimatneutralt. En milstolpe på vägen dit är 2030 då man ska ha minskat klimatutsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990. I juli 2021 lade EU-kommissionen fram ett stort paket med förslag på hur detta mål ska nås. I korthet går förslaget dels ut på att skärpa nuvarande EU-lagstiftning på en rad områden som förnybart och att minska energiförbrukningen, dels på att utvidga EU:s handel med utsläppsrätter så att fler sektorer som byggnader och vägtransport omfattas.

Riksdagen har bestämt att målet är att Sverige senast 2045 ha noll nettoutsläpp av växthusgaser

Det politiska syftet med att minska energianvändningen är enligt EU-direktiv punkt 1 följande: ...att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten och folkhälsan, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra energitryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad konkurrenskraft, fler jobb och ökad ekonomisk verksamhet i hela ekonomin och därmed förbättra livskvaliteten för medborgarna.[9]

 Mätning av energiförbrukning

Ett lands energiförbrukning mäts det på två sätt: Primär energiförbrukning och slutlig energiförbrukning. EU har fasta mål för båda måtten. Ett lands primära energiförbrukning är alltid högre än slutlig energiförbrukning eftersom primär energiförbrukning till skillnad från slutlig energiförbrukning mäter all energi som förbrukas. Här ingår energi som inte används för energiförbrukande ändamål som asfalt och vad energisektorn behöver själv och till transformations- och distributionsförluster. I våra tabeller utgår vi från primär energiförbrukning.[10]

 Källor

Fotnoter

1) Europeiska unionen, Wikipedia
2) EU-fördragen, EU
3) Institutions and bodies, EU
4) European Commission, EU
5) Europeiska kommissionen, Wikipedia
6) EU-nämnden, Wikipedia
7) Subsidiaritetsprincipen, EU
8) Konsolideras version av fördraget om Europeiska Unionen
9) Klimat- och energipolitik | EU:s mål och resultat, Europaportalen
10) EU:s energimål inom räckhåll?, Klimat- och energipolitik | EU:s mål och resultat, Europaportalen

Etiketter med länkar

Etikett: EU-nämnden
Inga länkar
Etikett: EU
EUs gigantiska fond (Nyhet)
Muf om EU (Nyhet)
Koldioxidlagring - CSS (Artikel)
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020 (Nyhet)
Plastpåseskatten (Nyhet)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
EU vill stoppa engelska TV-program (Nyhet)
EUs taxonomiförordning (Artikel)
Skogsbruket ska vara nationellt (Nyhet)
Utsläppshandel (Artikel)
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
Parisavtalet (Artikel)
Kärnkraft (Artikel)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
EU vill socialisera näringslivet (Artikel)
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 (Artikel)
Etikett: Subsidiaritet
Inga länkar
Etikett: Närhetsprincipen
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com