⇑ Sveriges järnvägsnät

Publ 2022-05-19

Sveriges järnvägsnät består av cirka 15 600 kilometer spår. Av detta förvaltar Trafikverket infrastrukturen för cirka 14 200 kilometer. Den allra största delen av järnvägen är elektrifierad, omkring 80 procent.[1]

⇑ Planerade höghastighetsjärnvägar

Publ 2022-12-23

Regeringen har beslutat att avbryta planeringen av sträckan Hässleholm-Lund och projektet Göteborg-Borås pausas i väntan på nya utredningar och vill se mer konstnadseffektiva förslag än de som tidigare varit aktuella. Upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur prioriteras.

⇑ Höghastighetsjärnvägen

Publ 2022-10-11

Höghastighetsbana är en järnväg som är byggd för höghastighetståg. I Sverige används begreppet vanligen om sträckor som är byggda för betydligt högre hastigheter än 250 km/tim. Enligt EU:s terminologi finns det även höghastighetsbanor kategori II respektive kategori III med minst 190 km/t som största tillåtna hastighet (till exempel Malmö-Stockholm-Sundsvall).[2]

Transportverket vill ha sänkta hastigheter genom vissa tätorter, färre spår för vändande tåg och spår som byggs ballasterat. Det är tre förändringar som Trafikverket planerar för att få ner prislappen på den nya höghastighetsjärnvägen. [3]

De kommande regeringspartierna M, SD, KD och L har beslutat att höghastighetsjärnvägen inte ska bli av vilket klargörs i en riksdagsmotion..[4]

⇑ Klimateffekter

Publ 2022-08-25

Att investera i höghastighetsbanor i Sverige behöver inte leda till positiva klimateffekter. Det är inte heller rimligt att motivera banorna med klimatskäl, skriver fem forskare vid KTH. I en rapport har forskarna ur ett klimatperspektiv utvärderat olika scenarier för höghastighetsbanor,

Två scenarier som analyserats på en rapport av Trafikverket 2022, men de når inte koldioxidneutralitet, enligt forskarna. Forskarna konstaterar att inget av de scenarierna "ger någon positiv klimateffekt, givet flygets teknikutveckling och bränslen". [5]

⇑ EUs myndighet för järnväg

Publ 2022-09-02

European Union Agency for Railways (ERA) är den myndighet inom Europeiska Unionen (EU) som ställer obligatoriska krav på europeiska järnvägar och tillverkare i form av tekniska specifikationer för interoperabilitet, som gäller för det transeuropeiska järnvägssystemet.

ERA fastställer gemensamma säkerhetsmål, gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsindikatorer, i enlighet med direktiv 2004/49/EG. ERA är också värd för ett antal databaser, bland annat ett register över tillämpliga nationella regler.[6]

⇑ Det fjärde järnvägspaketet

Publ 2022-09-02

Det fjärde järnvägspaketet är en uppsättning ändringar av reglering av järnvägstransporter i EU:s lagstiftning. Det omfattar standarder och tillstånd för rullande materiel; arbetskraftens kompetens; oberoende förvaltning av infrastruktur; och liberaliseringen av inrikes persontrafik i ett försök att minska de europeiska järnvägssubventionerna.[7]

⇑ Gaståg

Publ 2022-08-25

Tyskland inför vätgaståg.[8]

⇑ Järnkoll

Publ 2022-09-02

Järnkoll uppdateras av Trafikverket löpande i takt med att det finns uppdaterad statistik framme.

⇑ Källor

Publ 2022-10-11

• Järnkoll - fakta om svensk järnväg, Trafikverket
• Höghastighetsbana, Wikipedia
• Lag (1995:1649) om byggande av järnväg, Sveriges Riksdag
• Agency for railways, EU
• Rail transport in Europe, Wikipedia
• Fourth Railway Package, Wikipeida
• 4th railway package, Youtube
• Järnväg, Transportstyrelsen
• Järnväg, Trafikverket
• "Magnettågets landbroar är mycket bättre än höghastighetstågets", Debatt, Ny teknik (2022-09-03)
• Maglevtåg, Wikipedia
• Höghastighetståg. Wikipedia
• Riksdagsmotion om nej till att bygga höghastighetsjärnväg, Thomas Morell m.fl. (SD, M, KD, L) (2022-10-03)
• Nej till höghastighetsjärnväg - besked från M, KD, L och SD, SVT (2022-10-03)
• Fel att skrota utbyggnaden av järnvägen, Evert Andersson m fl, SvD Debatt (2022-10-11)
• Förslag om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet i det gemensamma europeiska järnvägskapacitet, EU, pdf