⇑ Ny handlingsplan 2023

Publ 2023-01-26

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen. En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra.

Klimatlagen anger också att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att visa hur regeringens samlade politik inom alla relevanta utgiftsområden sammantaget bidrar till att nå etappmålen till 2030 och 2040 och det långsiktiga utsläppsmålet till 2045.

Om regeringen bedömer att beslutade mål inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen innehålla en redogörelse för skälen till detta och vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. Planen ska också innehålla en redogörelse för hur andra beslut och åtgärder, både på nationell och på internationell nivå, påverkar möjligheten att nå klimatmålen.

⇑ Budgeten

Publ 2023-01-26

Den klimatpolitiska handlingsplanen lägger grunden för klimatarbetet

Den klimatpolitiska handlingsplanen tas fram enligt klimatlagen och lägger grunden för regeringens klimatpolitik under mandatperioden. Under 2021 nyregistrerades knappt 150 000 nya klimatbonusbilar, vilket är drygt 50 procent fler jämfört med året innan.

I juli 2022 begränsades klimatbonusen för personbilar till klimatbonusbilar vars nypris uppgår till högst 700 000 kronor (pristak). Dessutom skärptes såväl gränsvärdet för att ha rätt till klimatbonus som bonusbeloppet för laddhybrider som är klimatbonusbilar. [1]

⇑ Naturvårdsverkets underlag

Publ 2023-04-13

Naturvårdsverket har haft i uppdrag att ta fram ett underlag för regeringens handlingsplan. Det kan sammanfattas i fyra punkter:

1. EU-målet 2045 har kommit närmare att uppfyllas, men det förutsätter att elektrifieringen av industri och transporter skalas upp.

2. Det kommande decenniet behöver planerade investeringar i fossilfri elproduktion, det vill säga huvudsakligen vindkraft, och elnät, genomföras i snabb takt.

3. De rent svenska nationella etappmålen till 2030 nås med nu beslutade styrmedel, men det blir problem om regeringens aviserade sänkningen av reduktionsplikten genomförs.

För att den omställning som nu pågår ska förverkligas behöver klimatpolitiken tydligt integreras och få en framträdande plats i alla relevanta politikområden, vara långsiktig och kunna genomföras utan tvära kast och ha ett brett stöd i samhället.

Naturvårdsverket lägger 45 konkreta förslag inom el- och värme, industri, transporter och arbetsmaskiner, jordbruk, markanvändning och skog, finansmarknader, stödjande och koordinerad offentlig styrning.

Myndigheten konstaterar att det behövs legitimitet i samhället för klimatpolitiken. "Omställningen medför konsekvenser i vårt samhälle, kostnaderna för fossila alternativ kommer behöva öka samtidigt som alternativ som sänker utsläppen inte kommer vara lika tillgängliga för alla vid samma tid.

Det behövs en tilltro till att politiken är nödvändig och väl avvägd sett till klimatfrågans vikt. Tilltro behövs också till politikens förmåga att ta hänsyn till att förutsättningarna att ställa om skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Det behövs även en ökad lokal acceptans och legitimitet för investeringar i tex. vindkraft och elnät och annan nödvändig infrastruktur." [2]

Det finns inga bedömningar av vad myndighetens förslag kostar vare sig för samhället totalt, för olika näringsgrenar eller familjer. Dock skriver man att ekonomiskt resurssvaga hushåll och mindre företag exempelvis i glesbygd kan drabbas, men att det kan lösas med medel från EU sociala klimatfonden. Den kan exempelvis kompensera för ökande rese- och elkostnader. För att skapa förutsättningar för detta bör data utvecklas som gör det möjligt att ta fram bedömningar av energi och transportfattigdom samt jämställdhetsanalys.

⇑ Källor

Publ 2023-04-13

• Remiss av rapport Underlag om lokal och regional klimatomställning inför den kommande klimatpolitiska handlingsplanen (2023-01-18)
• En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan, Prop. 2019/20:65 (2019-12-18)
• Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk, Naturvårdsverket
• Rapport 2022, Klimatpolitiska rådet
• Allmän miljö- och naturvård, Budgeten Regeringen
• Fossilfritt Sverige
• Färdplan för fossilfri konkurrenskraft Sammanfattningar 2018-2020, Fossilfritt Sverige
• Näringslivets klimatomställning - underlag inför klimatpolitisk handlingsplan 2023, Sveriges kommuner och regioner
• Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning, Naturvårdsverket (2023-04-13)