Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-12-13

Kärnkraft

Innehåll: Kärnkraftverk | Spillvärme | Kärnkraftverk i världen | Ukraina | Uranproduktion | Avfall och återvinning | Small Modular Reactor - SMR | Frankrike | Estland | Slutförvaret | Studsvik | Fusionsenergi | Koldioxid och hållbarhet | EU | Kärnkraft i Sverige | Vattenfall | Politiska partierna | Energiöverenskommelsen | Källor

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor eller genom att slå ihop lätta atomkärnor. I kärnkraftverk skapas energi genom fission (klyvning) av tunga atomkärnor som värmer vatten till ånga som driver ångturbiner.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atom­kärnor (framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atom­kärnor (väte).

 Kärnkraftverk

2022-02-10

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer.

Vid fissionen frigörs energi i kärnbränslet som värmer upp ett kyl­medium, (oftast vatten), så att ånga bildas antingen direkt som i en kok­vatten­reaktor eller indirekt via en ång­generator som i en tryck­vatten­reaktor. ångan används för att driva en turbin, kopplad till en generator som producerar elektricitet. Endast en tredjedel av den energi som frigörs i fissions­processen kan, i praktiken, tas tillvara i ett sådant kondens­kraftverk.

De flesta kärn­kraftverk i världen använder lättvatten som moderator och kylmedium, och är antingen av typen kok­vatten­reaktor eller tryck­vatten­reaktor. även andra typer finns såsom grafit­modererade reaktorer i bland annat Ryssland och Ukraina. Den olycks­drabbade reaktorn i Tjernobyl var av grafit­modererad typ. Dessa använder ofta gas som kylning.

Tungt vatten kan också användas som moderator, något som en gång var den svenska linjens bärande idé och fortfarande används i Kanada i deras tung­vatten­reaktorer av CANDU-typ. Fördelen med dessa är att de kan använda icke anrikat uran. En utveckling har även skett av så kallade brid­reaktorer, som kyls med till exempel flytande natrium och därmed kan arbeta vid högre temperatur. Detta innebär en högre verknings­grad hos reaktorn, det vill säga mer el kan utvinnas ur en given mängd bränsle, men ställer större krav på reaktorns konstruktion. Ett fåtal brid­reaktorer finns idag i drift.[1]

 Spillvärme

2022-11-26

Svensk kärnkraft används idag endast för elproduktion. Uranet används som ett värmeproducerande bränsle i driften av kondenskraftverk, vilket gör att två tredjedelar av energin kyls bort. Större delen av energin i uranet blir alltså spillvärme som försvinner ut i havet.

Möjligheten att tillvarata spillvärmen från kylvattnet i kärnkraftverk är förbjuden enligt lag. En anledning till det kan vara tidigare regeringars ambition att avveckla kärnkraften. Förbudet att nyttja spillvärmen från kärnkraftverk bör hävas så att man kan komma fram till hur man kan höja effektiviteten vid bostadsuppvärmning genom att ta till vara spillvärmen från kärnkraftverken och använda den till fjärrvärme. [2]

 Kärnkraftverk i världen

2022-04-17

Det finns 441 kärnkraftverk i bruk i 32 länder med en kapacitet på 394 MWe (Elektriska megawatt). 56 kärnkraftverk med 63 MWe är under uppbyggnad i 19 länder. Ytterligare 101 kärnkraft med 102 MWe i 17 länder är planerade.

  • Kina har 51 kärnkraftverk, 18 är under uppförande och ytterligare 37 är planerade.
  • Frankrike har 56 kärnkraft och endast 1 under byggnad och ingen ytterligare är planerad.
  • Indien har 23 kärnkraftverk, 7 är under uppbyggnad och ytterligere 14 är under planering.
  • Japan har 33 kärnkraftverk, bygger 2 till och har 1 under planering[3]

Frankrikes president Emmanuel Macron öppnar för att bygga 14 nya kärnkraftverk. Sex EPR2-kraftverk byggs och att studier inleds för byggandet av ytterligare åtta. Det är en ny typ av reaktor som utvecklas av det statliga energibolaget EDF.

Kärnkraftverken ska bli en bärande del i Frankrikes strategi för bli fossilfritt till år 2050, Macron vill också förlänga livslängden på befintliga reaktorer i landet om det är säkerhetsmässigt görbart.[4]

I en ny energiplan satsar UK på kraftig utbyggnad av kärnkraften. åtta nya kärnkraftverk byggs fram till 2030. Däremot får vindkraftverk på land inte något stöd. Sådana projekt har minskat sedan 2015 efter kritik för buller från vindkraftverken och att de förfular landskapet.

81 kärnkraftverk har avvecklats under åren 2005-2011.[5]

title

Holländskt kärnkraftverk

Den holländska regeringen kommer att behålla befintliga kärnkraftverk i drift OCH bygga ytterligare två vattenkylda anläggningar i full storlek.  Cirka 500 miljoner euro (564 miljoner USD) har öronmärkts för att stödja ny kärnkraftsbyggnation under perioden fram till 2025.[6]

Kanadensiska fortsätter sin satsning på småskalig kärnkraft. Totalt 27,2 miljoner kanadensiska dollar, cirka 200 miljoner kronor, satsas i Westinghouse Electric Canadas teknik.[7]

 Ukraina

2022-03-03

Sex av Ukrainas 15 kärnkraftverk har stängts av efter den ryska invasionen av landet. [8]

Ukraina har fyra kärnkraftverk med 15 reaktorer i Rivne nära polska  gränsen och södra Ukraina. Den totala installerade kärnkraftskapaciteten är över 13 GWe, på 7:e plats i världen 2020. Energoatom, ett ukrainskt statligt företag, driver alla fyra aktiva kärnkraftverk i Ukraina. 2019 levererade kärnkraft över 20 % av Ukrainas energi.

Kärnkraften svarat för 50% av elproduktion.  Det är den 3:e största andelen, bara Frankrike och Slovakien hade en högre andel. Det största kärnkraftverket i Europa finns i Ukraina.

Tjernobylkatastrofen 1986 i norra Ukraina var världens allvarligaste kärnkraftsolycka. En explosion och brand släppte ut stora mängder radioaktiv förorening i atmosfären, som spred sig över stora delar av västra Sovjetunionen och Europa. Det anses vara den värsta kärnkraftsolyckan i historien.

title

Kärnkraftverket Zaporizhzhia i Ukraina

Brist på kol för Ukrainas koleldade kraftverk på grund av kriget i Donbass och en avstängning av en av de sex reaktorerna i Zaporizhzhia kärnkraftverk, norr om Krym (Krim),  ledde till strömavbrott i hela landet i december 2014.

Ukraina importerade tidigare sitt kärnbränsle uteslutande från Ryssland, men får från 2008 även kärnbränsle från Westinghouse. Sedan 2014 växte Westinghouses andel av importen till mer än 30 %. 2018 förlängdes Westinghouses kontrakt att leverera bränsle till 2025. Olja och naturgas tillhandahåller resten av landets energi; dessa importeras också från fd Sovjetunionen. [9]

Reaktorteknik

Ukrainas kärnkraftverk använder tekniken "vatten-vatten-energireaktor" (VVER). Den är en ursprungligen utvecklad OKB Gidropress i Ryssland. Tekniken utvecklades ursprungligen före 1970-talet och har kontinuerligt uppdaterats. 

Som ett resultat är namnet VVER associerat med en mängd olika reaktorkonstruktioner som sträcker sig från generation I till moderna generation III+. Effekten sträcker sig från 70 till 1300 MWe, med konstruktioner på upp till 1700 MWe under utveckling. 

VVER-kraftverk har mestadels installerats i Ryssland och fd Sovjetunionen, men även i Kina, Tjeckien, Finland, Tyskland, Ungern, Slovakien, Bulgarien, Indien, Iran och Ukraina. Länder som planerar att införa VVER-reaktorer inkluderar Bangladesh, Egypten, Jordanien och Turkiet. [10]

 Uranproduktion

2022-02-10

Kazakhstan har i särklass den största produktionen av uran i världen. 2020 tillverkades närmare 20.000 tom uran.

Kazakhstan 19.451
Canada 3.885
Australia 6.203
Namibia 5.413
Uzbekistan 3.500
Niger 2.991
Russia 2.846
China 1.885 [11]

 Avfall och återvinning

ändringsdatum

I dagens kärnkraftverk brukar bränslet användas i fem år i reaktorn innan det tas ut. Då behöver nytt bränsle tillföras. Men det använda bränslet innehåller fortfarande klyvbart material. Det är bara ungefär fem procent av det uran som förbrukas under driften. Resten blir avfall.

Dagens kärnkraftverk gör energi främst av uran-235. Resten av bränslet består av uran-238, som till stor del sönderfaller till plutonium.

I fjärde generationens kärnkraft, SMR, är tanken avfallet ska återvinnas och bli nytt kärnbränsle. Då kan upp till 99 procent av energivärdet i naturligt uran utvinnas. Samtidigt skulle halveringstiden på det slutliga avfallet, som måste slutförvaras, minskas från 100 000 till cirka 1 000 år.[12]

 Small Modular Reactor - SMR

ändringsdatum

En Small Modular Reactor särskiljer från dagens stora kärn­kraftverk är att den levererar stabil och fossilfri el, men mer flexibelt och utan att ta upp lika mycket plats. även säkerhets­systemet i en SMR är annorlunda, där ett så kallat passivt säkerhets­system innebär att om en incident skulle inträffa så kyler reaktorn ner sig själv, utan att vara beroende av någon yttre elförsörjning.  

Se vidare Kärnkraft -SMR

 Frankrike

2022-10-15

Frankrike får cirka 70 % av sin el från kärnenergi, på grund av en långvarig politik baserad på energisäkerhet. Cirka 17 % av Frankrikes el kommer från återvunnet kärnbränsle.

Regeringens politik, som fastställdes under en tidigare administration 2014, syftade till att minska kärnkraftens andel av elproduktionen till 50 % till 2025. Detta mål försenades 2019 till 2035. I februari 2022 tillkännagav Frankrike planer på att bygga sex nya reaktorer och att överväga att bygga ytterligare åtta.

Frankrike är världens största nettoexportör av el på grund av dess mycket låga produktionskostnad, och tjänar över 3 miljarder euro per år på detta.

Landet har varit mycket aktivt med att utveckla kärnteknik. Reaktorer och särskilt bränsleprodukter och tjänster har varit en betydande export.[13]

Problem med Frankrikes kärnkraftstunga energistrategi väcker allvarliga frågor. Frankrike är en långvarig källa till nationell stolthet och producerar ungefär 70 % av sin el från en kärnkraftsflotta på 56 reaktorer, alla drivna av det statliga bolaget EDF. Under de senaste månaderna har dock mer än hälften av EDF:s kärnreaktorer stängts av på grund av korrosionsproblem, underhåll och tekniska problem.[14]

 Estland

2022-04-23

Estniska Fermi Energia och kanadensiska Ontario Power Generation och har tecknat ett samarbetsavtal för att utveckla ett byggprogram för små modulära reaktorer i Estland.[15]

 Slutförvaret

2021-12-08

Riksdagen fastställde 1977 en så kallade villkors­lagen som innebar att inga nya reaktorer fick tas i drift utan att kärn­krafts­bolagen kunde visa att hanteringen av det hög­aktiva avfallet i kärn­bränslecykeln kunde ske på ett säkert sätt. För att hantera denna uppgift gick kärnkrafts­företagen samman och bildade SKB, Svensk Kärn­bränsle­hantering AB. [16], med uppdrag att ta hand om det svenska radio­aktiva avfallet.

SKB har sedan utvecklat metoder för slut­förvaring av högaktivt avfall genom geologisk förvaring och började utveckla KBS-metoden (kärn­bränsle­säkerhet). Slutförvaring av radioaktivt avfall kräver olika metoder beroende på halve­ringstid och ämne. I Sverige finns sedan 1980-talet planer på geologisk slut­förvaring, alltså slut­förvaring i berg­grunden. [17] [18]

Nu mellan­lagras använt kärn­bränsle från svenska kärn­kraftverk i CLAB - Centralt mellan­lager för använt kärn­bränsle. Först efter trettio till fyrtio år har radio­aktiviteten och värme­utvecklingen avtagit så mycket att bränslet kan flyttas till ett förvar i berg utan aktiv kylning.

SKB ansökte 2011 om till­stånd för att bygga slut­förvaret i Forsmark, östhammar Förutom ansök­ningarna enligt kärn­teknik­lagen (för förvaret i Forsmark och inkapslingen i Oskarshamn) till Strål­säkerhets­myndigheten ansökte SKB hos Mark- och miljö­domstolen tillstånd för slutförvaret enligt miljö­balken.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) meddelade i ett remissvar 2021-10-15 att de i remissen ingående studierna inte medför några skäl till att ändra myndighetens tidigare bedömningar kring SKB:s förutsättningar att uppfylla SSM:s föreskriftskrav. [19]

Mark- och miljödomstolen lämnade sitt yttrande till regeringen den 13 november 2019 i vilket de tillstyrker ansökan.

Det är regeringen som, efter inkomna yttranden från Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen, fattar beslut om tillstånd respektive tillåtlighet ska medges eller inte.[20]

 Studsvik

ändringsdatum

Företaget Studsvik erbjuder ingenjörs- och konsult­tjänster inom bränsle- och material­provning, programvara för bränsle­optimering och härd­övervakning liksom hantering av risker under hela livscykeln, avveckling av kärn­krafts­anläggningar och metod­utformning för hantering av radio­aktivt avfall.

Studsvik Scandpower är experter på kärnbränsle och reaktor­fysik och anlitas av fler än hälften av världens kärn­kraftverk för hanteringen av kärn­bränsle­cykeln.

Studsvik erbjuder teknologi­licensöverföring av patenterade teknologier för avfalls­behandling. Det gör det möjligt för mot­tagaren att bygga, äga och driva sin egen avfalls­hanterings­anläggning med Studsviks teknik.

Studsvik levererar tjänster till kärn­kraftsindustrin inom områdena strålskydd,  avveck­ling, demontering och dekonta­minering till kunder i Tyskland, Schweiz, Belgien, Nederländerna och Sverige.

Företaget grundades som AB Atomenergi 1947. Syftet var att konstruera experiment­reaktorer och utveckla metoder för att utvinna uran från svenska fyndigheter. Företaget bildades gemensamt av staten och industrin. Efter att successivt ha fått en annan inriktning bytte företaget namn till till Studsvik AB 1987. [21]  [22] [23]

 Fusionsenergi

2022-12-13

Fusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor. På grund av de små atomkärnornas låga bindningsenergi per nukleon kan man "tjäna" (frigöra) energi om man slår ihop två små kärnor till en tyngre. För att fusion ska kunna ske måste först extrema temperaturer och tryck uppnås,

Fusionsenergi har möjligheten att i framtiden bidra till en koldioxid­fri energi­produktion med stor potential. Problemet är att det hittills krävts mer energi att hålla igång processen än vad det gått att utvinna.

Fusionskraften, som imiterar den process som driver solen och stjärnorna - utlovar en nästan gränslös koldioxid­fri energi­källa på lång sikt. Den har för­mågan att möta den globala ökningen av efter­frågan på el som förväntas under de kommande decennierna.[24]

Lawrence Livermore
Vid laboratoriet Lawrence Livermore ska man för första gången ha lyckats göra en nettovinst rent energimässigt. [25]

US Department of Energy har meddelat uppnåendet av fusionständning vid Lawrence Livermore National Laboratory. Det är ett stort vetenskapligt genombrott som kommer att bana väg för framsteg inom nationella försvar och framtiden för ren kraft.

Ett team genomförde det första kontrollerade fusionsexperimentet i historien för att nå denna milstolpe, även känd som vetenskaplig energi breakeven. Det innebär att den producerade mer energi från fusion än laserenergin som användes för att driva den. [26]

JET

Forskare vid anläggningen Joint European Torus (JET) i Storbritannien lyckades forskarna få ut 59 megajoule under en reaktion som pågick fem sekunder.[27]

JET är en sameuropeisk fusionsforskningsanläggning i Culham i Storbritannien med världens hittills största tokamak-reaktor. Den är världens största och mest framgångsrika experimentanläggning för fusionsforskning.

år 1970 beslutade EU att den skulle byggas. år 1978 var den färdig. år 1991 tog man ett stort steg inom fusionsforskningen när man för första gången skapade fusion. år 1997 skapade man 16 megawatt av fusionsenergi efter att man tillfört 24 megawatt. Den gav då tillbaka 65 % av energiåtgången.

ITER

I södra Frankrike byggs ITER världens största tokamak, en magnetisk fusionsenhet som ska visa genomförbarheten av fusion som en storskalig energikälla baserad på samma princip som driver solen. ITER blir den första fusionsenheten som producerar nettoenergi och som upprätthåller fusion under långa tidsperioder. 

 Koldioxid och hållbarhet

ändringsdatum

Kärnkraft genererar mindre kol­dioxid­utsläpp under sin livs­cykel än för­ny­bara energi­källor, enligt en ny FN-rapport.

UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa) säger att kärn­kraft har det lägsta kol­dioxid­avtrycket, mätt i gram kol­dioxid­ekvivalenter per kWh el jämfört med någon annan av de tekniker som under­söktes.

Både kärnkraft och förny­bara energi­källor släpper ut noll utsläpp under själva produktionen men alla energi­källor producerar kol­dioxid i olika skeden, som under konstruktion, drift och avveckling.[28] [29] [30]

Det finns inget som hindrar kärnkraftens inkludering som hållbar i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter. Detta enligt en ny rapport från EU:s gemensamma forskningscenter, JRC. I rapporten på 387 sidor utreds kärnkraftens livscykel ur flera hållbarhetsaspekter, med särskilt fokus på miljö och klimat. [31]

 EU

ändringsdatum

Det har blåst upp till ny strid i EU om kärnkraften. Ett hundratal EU-parla­men­tariker kräver i ett brev till EU-kommis­sionen att kärn­kraften ska klassas som ett håll­bart alternativ för att klara klimat­omställningen. Men flera EU-länder bland dem österrike och Tyskland säger nej. 

 Kärnkraft i Sverige

2022-03-28

 Vattenfall

2022-10-21

Vattenfall bedömer att bolagets existerande fem reaktorer borde vara möjliga att köra till 2060 i stället för 2040, som var den tidigare bedömningen. Men det är för sent att återstarta Ringhals 1 och 2.

Hittills har antaganden och planeringen för de fem reaktorer som producerar för bolaget - två i Ringhals och tre i Forsmark - varit att de har en livslängd på 60 år. Det innebär till 2040. Men det är högst troligt att de går att underhålla och anpassa för ytterligare några decenniers drift.[32]

Kärnfull

Kärnfull Next är en ny aktör på kärnkraftsmarknaden. Det kan med kort varsel bygga flera småskaliga reaktorer.  Kärnfull Next svarar för planering, finansiering, tillståndshantering och byggande. Sedan tar kunden hand om driften.  Företaget har uppbackning av mångmiljardären Mohammed Al-Amoudis företag Corespring. 

Det finns ett stort antal företag som utvecklar och levererar SMRs. Kärnfull Next har valt att samarbeta med GE Hitachi. 

Kärnfull next har tre projekt igång med fyra reaktorerna som producerar 1,2 GW, vilket kan jämföras med den helt nya finska superreaktorns 1,6 GW. 

Den första reaktorn kan vara i drift så tidigt som 2029, om lagstiftning är på plats och tillståndshanteringen hanteras blixtsnabbt. [33] [34]

 Politiska partierna

2022-01-16

 Energiöverenskommelsen

ändringsdatum

2016 slöts en energiöverenskommelse mellan fem partier: S, MP, C, M och KD. överenskommelsen byggde vidare på en uppgörelse mellan allianspartierna från 2009.

2016 års överenskommelse innebar att kärnkraften fick skattelättnader samtidigt som havsbaserad vindkraft skulle få ekonomiskt stöd. En målsättning formulerades om att 2040 ska det svenska elsystemet bygga på förnybara källor, vilket inte inkluderar kärnkraften. Samtidigt innebär det inget förbud mot att driva kärnkraften vidare även efter det årtalet.

M och KD har sedan hoppat av överenskommelsen med argumentet att de vill se ett nytt mål om fossilfri el, vilket skulle inkludera kärnkraften. Därmed finns det fyra partier i riksdagen (M, KD, L och SD) som vill ge energipolitiken en ny inriktning med en mer positiv syn på kärnkraften.[35]

Socialdemokraterna

  • Socialdemokraterna vill att kärnkraften successivt fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering. Dock är Sverige idag ett av världens mest kärnkraftberoende länder.
  • Kärnkraften kommer att utgöra en viktig del av vår elproduktion för lång tid framöver. Den ska användas på ett säkert och effektivt sätt.
  • Socialdemokraterna vill arbeta för en ordnad övergång där kärnkraften successivt ersätts med förnybar energi och energieffektivisering. Vi ska ha ett väl fungerande och konkurrenskraftigt elsystem även när kärnkraften är borta. [36]

Moderaterna

  • Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar.
  • Kärnkraften ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under lång tid. [37]
  • Kärnkraften behövs om vi ska nå våra klimatmål", säger Tomas Tobé, EU-parlamentariker för Moderaterna.

Kristdemokrafterna

Sveriges behov av elenergi kommer öka om vi ska klara omställningen till ett fossiloberoende samhälle. Därför behöver vi investera i ny kärnkraft. Morgondagens kärnkraft har potential att vara både säkrare och mer effektiva än dagens. Kristdemokraterna vill därför säkerställa att inte fler reaktorer läggs ner och att investeringar i ny och uppgraderad kärnkraft inte hindras. Utan investeringar i kärnkraft kommer Sverige inom en relativt nära framtid tvingas importera smutsig kolkraft från Tyskland. Vi vill öka stödet till forskning inom kärnkraftsområdet och ta fram en svensk färdplan för en ny kärnkraftsgeneration, den så kallade fjärde generationens kärnkraft.

Liberalerna

  • Vi vill ha ett 100 procent fossilfritt elsystem.
  • Kärnkraften behövs för klimatets skull
  • Gärna förnybart men i kombination med stabil kärnkraft och vattenkraft
  • Mer marknad - nej till subventioner
  • Forskning och utveckling av nästa generations kärnkraft[38]

Sverigedemokraterna

  • Sverige bör minska sitt oljeberoende och sina utsläpp av växthusgaser. Den enskilt viktigaste åtgärden för att främja detta är att bevara och utveckla kärnkraften.
  • Framtiden kräver en ren och pålitlig elförsörjning till rimligt pris. Därför ska kärnkraften utvecklas inte avvecklas. 
  • Utsläpp av växthusgaser minskas mest effektivt genom bevarande och utveckling av kärnkraften, energiforskning och genom internationella insatser. [39]

EU borde inkludera kärnkraften i sin "gröna taxonomi" och bana väg nya reaktorer. Mindre och säkrare kärnkraftsreaktorer skulle generera mindre avfall och hjälpa världen bli av med kolberoendet.[40]

Centerpartiet

Vi står bakom målet att Sveriges energisystem ska vara 100 % förnybart till år 2040. Det betyder inte att vi ska stänga kärnkraftverk med politiska beslut. Vi ser redan idag hur kärnkraften har svårt att klara sina investeringskostnader och fasas ut av ekonomiska skäl. Det finns därför ingen anledning för skattebetalarna att betala för utfasningen.[41]

Medborgerlig samling

Nästa generations kärnkraft, kallad fjärde generationen (Gen IV), är en ny typ av reaktorer som kan drivas på uttjänt kärnbränsle. De ger mindre långlivat avfall och minskar behovet av uranbrytning. Vi vill arbeta för att utveckla denna nya typ av kärnkraft.

I väntan på fjärde generationens kärnkraft är det nya konceptet med små modulära reaktorer (SMR) intressant. Detta gör det möjligt att snabbt och kostnadseffektivt bygga reaktorer på 50-100 MW.

Eftersom landet behöver baskraft måste våra nuvarande kärnkraftverk fortsätta att köras tills de når sin maximala livslängd.[42]

 Källor

2022-12-11

Fotnoter

1) target="_blank" rel="noopener">Kärnkraft, Wikipedia (2022-04-10)
2) Fjärrvärme och kärnkraft
Motion 2018/19:1939 av Jan R Andersson (M), Riksdagen (2018-11-29)

3) World Nuclear Power Reactors, World Nuclear Association
4) Frankrike öppnar för upp till 14 nya kärnkraftverk, Omni (2022-02-10)
5) Global number of permanent nuclear reactor shutdowns from 2005 to 2021, Statista
6) Nuclear makes a comeback in the Netherlands, World Nuclear News (2021-12-15)
7) Kanada storsatsar på småskalig kärnkraft, Tidningen Näringslivet (2022-04-06)
8) Nuclear Power Plants in Ukraine Are Going Down, Here Is What We Know, Newsweek (2022-03-02)
9) Nuclear power in Ukraine, Wikipedia
10) VVER, Wikipedia
11) Uranium Production Figures, 2011-2020 (2021-09-00)
12) "Mängden uppgrävt uran räcker i 10 000 år", Ny teknik (2021-06-01)
13) Nuclear Power in France, World Nuclear Assoxiation (2022-09)
14) 15) Fermi Energia to cooperate with Canadian firm, WNN (2022-04-13)
16) Vi tar hand om det svenska radioaktiva avfallet Svensk Kärnbränslehantering
17) Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige, Wikipedia
18) Slutförvaring av radioaktivt avfall, Wikipedia
19) Strålsäkerhetsmyndigheten svarar på remiss om slutförvar vid Forsmark, Strålskyddsmyndigheten (2021-10-15)
20) Slutförvar för radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, SAtrålskyddsmyndigheten (2021-08-30)
21) Studsvik
22) Atomenergi
23) Studsvik - internationell hubb för kärnteknik, Energiforsk (2021-03-09)
24) Fusionsenergi presenterades vid COP26:
25) Uppgifter om genombrott för fusion - efter 70 års kamp (2022-12-13)
26) National Ignition Facility achieves fusion ignition, Lawrence Livermore, US (2022-12-13)
27) Milstolpe nådd i jakten på fusionsenergi: "Jättekliv" (2022-02-09)
28) FN-rapport: Kärnkraft släpper ut mindre utsläpp än förnybart, Tidningen Näringslivet
29) UN hails nuclear as the lowest carbon electricity source, Energylivenews
30) Technology Brief Nuclear Power, pdf (2021-08)
31)
32) Vattenfall: Reaktorer kan köras längre, TT (2022-10-20)
33) Så nära är Sverige ny kärnkraft - ödesval för svensk industri, Tidningen Näringlivet (2022-03-22)
34) This is next-gen nordic nuclear
35) Energiöverenskommelsen, DN (2021-03-15)
36) Socialdemokraterna
37) Moderaterna
38) Liberalerna
39) A till ö, Sverigedemokraterna
40) DN Debatt. "Klassa kärnkraft som hållbar energikälla", (2021-10-31)
41) Kärnkraft, Centerpartiet
42) Behåll befintlig kärnkraft och utveckla ny, Energi, Medborgerlig samling

Mer att läsa

Taxonomi
EUs taxonomiförordning
Spillvärme
Inga länkar
SMR
SMR - Små modulära reaktorer
Kärnkraft - SMR
Kärnkraft - SMR
Mark- och miljödomstolen. Slut
Inga länkar
Kärnkraft
Stödet för ny kärnkraft i Sverige rekordhögt
Kriget i Ukraina
Tyska energi- och klimatåtgärder
SMR - Små modulära reaktorer
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
Miljö
Vattenfall
EU
EUs gigantiska fond
Koldioxidlagring - CCS
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020
Plastpåseskatten
Energy Charter Treaty (ECT)
EU vill stoppa engelska TV-program
EUs taxonomiförordning
Skogsbruket ska vara nationellt
COP 26 Glasgow
EU hållbart näringsliv
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Vattenkraft
Yttrandefrihet
Utsläppshandel
Naturvårdsverket
Parisavtalet
Järnväg och tåg
Energi
Elkraftsystem
Solpaneler
EUs utveckling
EU - Europeiska unionen
Reduktionsplikten
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Socialfonden
EU och klimatet
EU - statsstödsregler
Swexit
EU-kommissionen
EU - Climate action
EU i Sverige

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm