⇑ CCS

Publ 2023-11-20

Geologisk lagring av koldioxid (CO₂), Carbon Capture and Storage, CCS, är en teknik där koldioxid från större utsläpp av koldioxid, såsom kolkraftverk, gaskraftverk, stålverk och cementindustrier, avskiljs från rökgaser och lagras djupt under marken eller havsbottnen.

CCS är en viktig teknik för att minska utsläppen av växthusgaser. Den kan användas för att göra fossila bränslen mer klimatvänliga, och den kan också användas för att lagra koldioxid från andra källor, till exempel från industrier som producerar cement eller stål.

⇑ Lagstiftning

Publ 2023-11-20

2009 presenterade EU ett direktiv angående geologisk lagring av koldioxid. Detta infördes i svensk lag 2011, genom ett allmänt svenskt förbud för lagring. 2012 beslöt riksdagen om en lag om geologisk lagring av koldioxid. Från 2013 tillåts geologisk lagring av koldioxid enligt lag i miljöbalken. [1]

IPCC, Internationella energirådet IEA och OECD har bedömer att geologisk lagring av koldioxid är en nyckelteknologi för att kunna nå viktiga klimatmål.

2012 publicerade Naturvårdsverket en rapport om Sveriges långsiktiga klimatstrategier. I den framhålls betydelsen av koldioxidlagring för att Sverige skall kunna nå noll i nettoutsläpp år 2050.

⇑ Infångning

Publ 2023-11-20

I det första steget fångas koldioxiden in från rökgaserna. Det finns flera olika metoder för att göra detta, men de vanligaste är:

• Precombustion: Koldioxiden fångas in innan förbränningen sker. Detta görs genom att bränslet förgasas, vilket innebär att det omvandlas till en gas. Koldioxiden separeras sedan från gasen.
  
  
• Postcombustion: Koldioxiden fångas in efter förbränningen. Detta görs genom att använda en kemisk process som skiljer koldioxiden från de andra gaserna i rökgaserna.
  
  
• Oxyfuel: Koldioxiden fångas in genom att använda en blandning av ren syrgas och återanvända rökgaser. Detta gör att koldioxiden blir den enda gasen i rökgaserna, vilket gör det lättare att fånga in den.

⇑ Komprimering

Publ 2023-11-20

Den fångade koldioxiden komprimeras till en flytande form. Detta gör att volymen minskar, vilket gör den lättare att transportera.

⇑ Lagring

Publ 2023-11-20

Det finns en stor potential för att lagra koldioxid. Enligt en studie från IEA (International Energy Agency) finns det potential att lagra 100 miljarder ton koldioxid per år i geologiska formationer. Detta skulle motsvara cirka 10 procent av de globala växthusgasutsläppen år 2020.

De geologisk formationer som är mest lämpade för koldioxidlagring är olje- och gasfält, saltdiapirer och djupa borrhål. Olje- och gasfält är redan väl utforskade, vilket gör det relativt enkelt att bedöma deras potential för koldioxidlagring.

Saltdiapirer är områden där salt har trängt upp genom marken och bildat en klump. Dessa formationer är mycket täta och kan lagra stora mängder koldioxid. Djupa borrhål kan också användas för koldioxidlagring. Dessa borrhål kan nås från land eller från havet.

Lagring av koldioxid sker i berggrunden på minst 800 meters djup där tryck- och temperatur gör att koldioxiden hålls gas- eller vätskeform. Om större mängder läcker kan människor kvävas till döds.[2] Därför måste lagret ha en takbergart som förhindrar att koldioxiden läcker.

⇑ Kapacitet

Publ 2023-11-20

Här är några exempel på hur mycket koldioxid som kan lagras i olika geologisk formationer:

Olje- och gasfält: 50-100 miljarder ton koldioxid per år
Saltdiapirer: 30-50 miljarder ton koldioxid per år
Djupa borrhål: 10-20 miljarder ton koldioxid per år

Totalt sett finns det en stor potential för att använda CCS för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är dock viktigt att fortsätta forska och utveckla tekniken för att minska kostnaderna och de potentiella miljöpåverkan.

2017 fanns det 21 storskaliga anläggningar för koldioxidlagring i världen som är operativa eller under uppbyggnad. I USA har man tryckt ned koldioxid i marken för att underlätta utvinningen av olja och gas.

⇑ Dyrbart

Publ 2023-11-20

Environmental Research, publicerade 2012 studier som ifrågasätter om det inte är bättre att satsa på annan miljöteknik än CCS. Livscykelanalys på CCS-anläggningar visar att utsläppen från konstruktion och drift är betydande så att det kan ta hundratals år innan man får väsentliga nettoeffekter. Denna slutsats stöds inte av organisationer såsom exempelvis FN:s klimatpanel IPCC, vilka betonar betydelsen av koldioxidlagring (CCS) för att nå ambitiösa klimatmål.

⇑ Koldioxiden behövs

Publ 2023-11-20

Det är viktigt att notera att det inte är möjligt att lagra all koldioxid från atmosfären. En del koldioxid måste alltid finnas i atmosfären för att växterna ska kunna fotosyntetisera.

⇑ Källor

Publ 2023-11-20

• Geologisk lagring av koldioxid, Wikipedia
• CCS - lösning eller nya problem? Supermiljöbloggen
• Koldioxidlagring, SGU (2023-06-26)
• Geologiska förutsättningar för koldioxidlagring i Sverige, SGU (2023-06-30)
• "Byt regering och satsa stort på CCS-teknik", Liberalerna, SvD
• Koldioxidinfångning dyrt och riskfyllt - men kommunala bolag vill gå i bräschen, SR (2021-11-21)
• Koldioxidavskiljning och lagring (CCS), Naturvårdsverket
• Materialutvinning och koldioxidlagring, Boverket (2023-10-18)
• Koldioxidlagring, sökning