Kol

⇑ Grundämne och bränsle

Publ 2202-04-10

Kol är ett antal bränslen i fast form, varav flera är naturligen förekommande fossila bränslen. De bränslen som betecknas kol innehåller en hög andel av grundämnet kol, normalt minst 50% av vikten och 70% av volymen. Inget av dem utgörs dock av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På flera andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska.

Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin. Intresset för kol som energikälla har varierat i takt med priset på den mera värdefulla råoljan.

Förbränning av kol är en betydande orsak till koldioxidutsläpp. Trots det ökar användningen av kol och ökningen väntas fortsätta.

⇑ Fossilt kol

Publ 2022-03-10

Fossila kol är ett antal naturligen förekommande bergarter som har bildats i ekosystem i träsk där växtdelar räddades av vatten och lera från oxidation och nedbrytning. Av djurdelar anses däremot främst råolja ha bildats. Torv, i sig också ett bränsle, är ett förstadium till kol. Kol delas in i följande serie enligt hur långt växtmaterialet har omvandlats till kol. I serien ökar kolhalten och värmevärdet med stigande ålder, medan andelen flyktiga beståndsdelar minskar.[2] Indelningen kan variera mellan olika länder.

Brunkol är ett yngre fossilt kol med lägre energivärde, som huvudsakligen har sitt ursprung från den geologiska perioden tertiär. Brunkol är en sedimentär bergart och används främst för energiproduktion.

Stenkol är ett äldre fossilt kol med högre energivärde, huvudsakligen med ursprung i den geologiska perioden karbon, som har fått sitt namn på grund av detta. Även stenkol är en sedimentär bergart och används förutom för energiproduktion även för tillverkning av koks.[1]

Antracit är ett ovanligt hårt fossilt kol med högt energivärde. Antracit kan anses vara en metamorf bergart då det har utsatts för högt tryck och temperatur.

⇑ Kolmarknaden

Publ 2022-04-11

Kolkonsumtionen i världen sjönk 2020 med 4,2% (dess fjärde minskning på sex år), medan den globala kolproduktionen minskade med 5,2%.[2]

⇑ Utvinning

Publ 2022-03-10

Beroende på kolådrornas placering och kolets kvalitet utnyttjas olika metoder för att bryta fossilt kol. Kol i djupa ådror bryts i underjordiska gruvor, medan ytliga ådror bryts i dagbrott. Kol kan även brytas genom att toppen av ett kolhaltigt berg sprängs bort, för att komma åt kolådror. Denna metod är dock mycket kontroversiell på grund av de enorma topografiska och ekologiska förändringar som den åstadkommer. Dessutom fylls ofta dalar igen med bortsprängd sten. Metoden har främst använts i Appalacherna.[3]

⇑ Utfasning

Publ 2022-04-05

Kol är världens äldsta industriella energikälla. Det är fortfarande en dominerande energikälla över hela världen idag - särskilt för produktion av el.

Kol släpper ut mest koldioxid per energienhet och det har allvarliga effekter på hälsan genom luftföroreningar.

Många länder åtar sig därför att fasa ut kolkraften ur sin elmix. Dessa löften är inte juridiskt bindande; de är offentliga uttalanden om engagemang. Men de ger ändå allmänheten - och andra länder - tydliga mål som de kan hålla regeringar ansvariga inför.[4]

⇑ Kolreserver

Publ 2022-04-05

Den kända brytbara mängden kol uppgår i världen till 1,07 biljoner ton. Av den finns 460 biljoner ton i Asien och Stilla havet. 250 biljoner ton finns i USA. I Ryssland finns 162 biljoner ton.[5]

Kolreserver 2020, Our World In Data

⇑ Förbrukning

Publ 2022-04-06

Världen förbrukade år 2020 42,062 TWh. Det är 5,396 kWh/personår. Kina konsumerade totalt 2020 22,853 TWh. Det innebär att världskonsumtionen har ökat med 53% sedan år 2000, Kina har under samma period ökat användningen med +178%.

[6]

Användning av kol 2020, Our world in Data

Sverige importerade 2019 kol och koks motsvarande 19 TWh och använde 13 TWh. Användningen av kol och koks minskar inom industrisektorn, men är fortfarande omfattande, framför allt inom järn- och stålindustrin.[7]

⇑ Källor

Publ 2022-12-08

• Kol, Our World in Data
• Statistical Review of World Energy, BP
• Energiläget 2021 - en översikt, Energimyndigheten
• Coal, IEA
• The coal hub
• Hur stora mängder kol finns det? Tege Tornvall, Klimatupplysningen (2002-12-08)