Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-07-19

Vindkraft

Innehåll: Henrik Jönsson | Ekonomi | Globalt | Produktion i Sverige | Livscykelanalys | Ägare | Buller | Ekonomiska förluster | Kommunalt veto | Politiska partierna | Källor NYTT

Av energitillförseln i Sverige kom 2021 17% från vindkraften. Kina ägare 20% av vindkraften i Sverige. Protesterna blir allt starkare buller, mm. 2021 sa kommunerna nej till 78% av ansökningarna om vindkraft på land.

title

Vindkraft är produktion av elenergi som utvinns ur vinden. Vindkraft används numera över stora delar av världen för att producera el.

Vindkraften är en form av omvandlad solenergi och drivs av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen. Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten.

Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften vill röra sig från det högre till det lägre trycket. Som en följd av jordens rotation förskjuts vindriktningen till att mer följa linjerna för lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas för corioliseffekten.

Vindkraft har horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner med vanligen tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator. Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 100 - 160 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 220 m turbindiameter och 12 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft.

Vindturbinen hos ett vindkraftverk verkar genom den lyftkraft som alstras på dess vingar/turbinblad. Bladspetsarna rör sig med typiskt 7-8 gånger vindens hastighet och den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande.

En vindturbin är verksam över hela den yta som sveps av turbinbladen, och alltså inte bara av bladytan, som typiskt uppgår till omkring 3 % av den svepta ytan. Men det är bara turbinbladen och de konstruktioner som krävs för dessa (axlar, torn, elutrustning etc) som kostar något. Därför är vindturbinen en materialsnål anordning, vilket förklarar dess förhållandevis goda ekonomi.

 Henrik Jönsson

2022-07-19

Samhällsdebattören och youtubern Henrik Jönsson har publicerat en video om vindkraft på Youtube: VIND-LÖGNER - Vindkraftens verkliga kostnad[1]. I den konstaterar hans att vindkraften inte är billig, inte snabb och inte heller klimatsmart.

 Ekonomi

2022-05-19

Landbaserad vindkraft kostar cirka 51 öre/kWh och havsbaserad vindkraft 75-79 öre/kWh. Vindkraft är berättigad till elcertifikat som har ett värde på 7-10 öre/kWh vilket leder till att landbaserad vindkraft behöver ett elpris på 40-45 öre för att vara lönsam. Dessa siffror är starkt beroende av investeringskostnaden och elproduktionen.

Ett modernt vindkraftverk har efter cirka 4-6 månaders drift producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för till exempel ett oljekondenskraftverk är cirka 12 %.[2]

Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25-30 år. [3]

Om ca 3 år kommer cirka 36 000 turbinblad i Europa att behöva återvinnas, vilket är komplicerat. Vindkraftsbladen är konstruerade av ett sammansatt material, glasfiberhärdplastkompositer (GFRP), som består av ett olös­ligt 3D-nätverk av glasfiber och plast. Tidigare har det varit tillåtet att skicka bladen till deponi, men ett EU-direktiv stoppar nu den möjligheten. [4]

Power purchase agreement

Power purchase agreement, PPA, är ett långsiktigt elhandels-avtal som började användas i USA för att finansiera utbyggnad av kolkraft. Avtalen syftar till att ge en långsiktig prisstabilitet och omfattar ursprungsgarantier eller en fysisk koppling och gäller fasta priser på el mellan en köpare (off taker) och elproducent (producer). De PPA som tecknas i Europa idag förknippas med förnybar el, främst sol-och vindkraft. [5]

 Globalt

2022-05-12

Mellan 2015 och 2020 minskade EU vindproduktionen av el med 31%. Frankrike ökade sin med 43%, men Tyskland minskade sin med hela 79%. Vindkraftslandet Danmark minskade med 86% Lilla Sverige ökade med 60%.

Utanför EU: USA ökade med 396%! UK ökade med 33%. Kina med 134%. Hela världen ökade med 35%. [6]

Den norska energijätten Equinors investering i Dogger Bank - världens största havsbaserade vindprojekt under uppbyggnad - kommer att bli olönsam. Det avslöjar en färsk norsk statsfinansierad studie.[7]

UK

I en ny energiplan satsar UK på kraftig utbyggnad av kärnkraften. Åtta nya kärnkraftverk byggs fram till 2030. Däremot får vindkraftverk på land inte något stöd. Sådana projekt har minskat sedan 2015 efter kritik för buller från vindkraftverken och att de förfular landskapet. [8]

Tyskland

Tyskland framhålls som ett föregångsland vad gäller vindkraft. Under 2021 föll dock vindproducerad elkraft från 130 till 114 TWh. El från all slags förnybar energi minskade med 8 % 2021 jämfört med 2020. Utsläppet av växthusgaser ökade med 4,5%. Viktigare är att priset på el tredubblades. Det steg till €96.85/MWh jämfört med €30.47/MWh 2020. [9]

 Produktion i Sverige

2022-05-19

Det producerades 27,5 TWh el från vindkraftverk 2020 i Sverige jämfört med 19,8 TWh år 2019. Den totala installerade effekten uppgick till 10 GW år 2020 jämfört med 8,7 GW år 2019.[10]

Under 2021 installerades 476 vindkraftverk, med totalt 2,1 GW i installerad effekt. Vid slutet av 2021 fanns det 4 835 vindkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på 12,2 GW Större vindkraftverk fanns 2020 i 189 av landets 290 kommuner.[11]

Målet om 100 procent förnybart elsystem innebär att den svenska vindkraften behöver bli ungefär lika stor som vattenkraften, dvs en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. Beroende på teknikutvecklingen kan det behövas cirka 4 000-6 000 vindkraftverk år 2040.[12]

Vindbrukskollen är en nationell kartjänst om etablering av vindkraftverk som ges ut av länsstyrelserna. Vindbrukskollen är en frivillig kartjänst som ger en överblicksbild och bör därför ses som en vägledning. [13]

Kriegers flak

Regeringen har beslutat om förnyat tillstånd för Vattenfalls vindkraftspark "Kriegers flak". Grundet Kriegers flak ligger utanför den svenska territorialgränsen men i den ekonomiska zonen mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Det svenska vindkraftsprojektet Kriegers flak i södra Östersjön startades år 2002. På den danska sidan av Kriegers flak stod en park med 72 verk klar sommaren 2021 och den är därmed Danmarks största havsbaserade vindkraftspark. På den tyska sidan står vindkraftsparken Baltic II med 80 vindkraftverk sedan 2015.

År 2006 beslutade regeringen att ge Vattenfall tillstånd att bygga upp till 128 verk vid Kriegers flak. Produktionen beräknas till omkring 2,6 TWh per år, vilket motsvarar behovet av förnybar hushållsel för drygt 500 000 hem. För tillståndet gällde att anläggningen måste vara uppförd senast den 1 oktober 2018.

Teknikutvecklingen har gjort betydligt större turbiner tillgängliga än vad som tidigare projekterats för. När verken blir större och mer effektiva kan man reducera antalet verk. Därför har en ansökan lämnats till regeringen med en ökad totalhöjd upp till 280 meter samt förlängd anläggningstid till 10 år. Sedan 2016 har projektet nätkoncession för en anslutning av vindkraftsparken till befintliga ställverk vid Arrie respektive Trelleborg. [14]

 Livscykelanalys

källans datum

De flesta moderna vindkraftverk består till största del, mellan 80 och 90% av vikten, av stål och järn. Metallerna kan återvinnas om de inte återanvänds när vindkraftverket nedmonteras. Återvinning av rotorblad som är gjorda av glasfiberkomposit är mer osäker, då incitamenten för återvinning varit låga på grund av låga kostnader för nytt material. Det finns dock redan idag flera olika återvinningstekniker, som t ex malning och inblandning som fyllnadsmedel i byggnadsmaterial och andra kompositmaterial. Flera olika kemiska återvinningsprocesser är också under utveckling och det pågår initiativ för att återanvända hela rotorblad i olika applikationer. [15]

Vid produktion av el med olika energikällor uppstår miljöpåverkan, bland annat i form av koldioxidutsläpp (CO2). Livscykelanalysen beskriver elens totala miljöpåverkan, från bränsleproduktion, byggande, drift och underhåll till hantering av restprodukter och nedmontering av kraftverken.[16]

 Ägare

källans datum

Ett kinesiskt statligt ägt kärnkraftsbolag står bakom närmare en femtedel av de mångmiljardinvesteringar som görs i svensk vindkraft.

- Kinas investeringar utanför Kina har en direkt koppling till Kinas nationella säkerhetsintressen, kärnintressen, säger Oscar Almén som är Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Den absoluta majoriteten av alla investeringar som görs i svensk vindkraft kommer från utländska investerare. Det är en brokig skara av bland annat pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag som ser en möjlighet att tjäna pengar när den svenska vindkraften byggs ut.

En av de allra största investerarna är en statligt ägd kinesisk kärnkraftsjätte som på kort tid även blivit en av de största energiinvesterarna i resten av världen, inte minst i Europa.

Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel.[17]

En statlig utredning lämnade ett förslag om utländska investeringar i november 2021. Det väntas leda till en lag om att företagsköp som är känsliga från nationell säkerhetssynpunkt ska kunna stoppas. Dit hör bland annat transporter, kritisk infrastruktur och energi.[18]

 Buller

källans datum

Vid mätning av buller används instrument, som filtrerar bort en del av signalen. Vanligen används filter av typ A, som efterliknar det mänskliga örats känslighet. Det betyder att frekvenser lägre än 20 Hz och högre än 20.000 Hz inte registreras. Filter typ C dämpar de låga frekvenserna något mindre medan typ G dämpar frekvenser högre än 20 Hz. Typ Z registrerar alla frekvenser i full styrka, vilket emellertid kräver speciell utrustning, som inte är så vanlig. [19]

Ljudet från vindkraftverk påverkar sömnen negativt enligt en utredning vid Göteborgs universitet. "Jag tycker resultatet är väldigt intressant. Dels med tanke på att vi ser påverkan vid så pass låga nivåer, och dels för att vi ser att objektiva data stöttas av det som testpersonerna själva säger att de upplevt. " säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin.[20]

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i flera avgöranden uttalat sig om buller från vindkraftverk. Av avgörandena går att utläsa att fast praxis är att bullret från vindkraftverken inte får överstiga 40 dB(A) ekvivalent nivå utomhus vid bostäder och att sökanden ska visa att han har tekniska och faktiska förutsättningar att klara den nivån. Det krävs inte någon marginal till detta värde.

MÖD har vidare uttalat att bullervillkor 35 dB(A) kan behövas i naturreservat som särskilt pekats ut som tyst område i den fördjupade översiktsplanen. Det finns exempel på att lågfrekvent buller villkorsreglerats.[21]

Regler om omgivningsbuller anges i Plan- och Bygglagen (2010:900) 4§.[22]

I en forskningsrapport sammanfattas bullerproblemet:

"Det råder enighet om att det infraljud som genereras av vindkraftverk har nivåer långt under vad som är möjligt att uppfatta, detta även på nära avstånd till verken men förstås i ännu högre utsträckning på avstånd där bostäder är belägna. Det infraljud som uppmätts från vindkraftverk tycks inte vara högre än den exponering människor utsätts för dagligen från andra ljudkällor i omgivningen. Mätningar av infraljud har ibland visat sig överskrida bakgrundsnivåer i frekvenserna då bladen passerar tornet och dess övertoner men det finns även mätningar där dessa frekvenser inte kan observeras. Nivåerna av infraljud ligger långt under svenska riktvärden för nivåer i arbetslivet, vilka ligger 5-10 dB över nivåer där infraljud börjar bli hörbart (Arbetsmiljöverket 2005). Det finns för närvarande inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter (Arbetsmiljöverket 2005)."[23]

 Ekonomiska förluster

2022-01-14

Ägare av villor och andra fastigheter gör stora förluster vid planering, byggande och drift av vindkraftverk.

I studien, som är den första i sitt slag i Sverige, har man analyserat nära 100 000 försäljningar av småhusfastigheter under perioden 2013-2018, deras försäljningspris och avstånd till närmaste vindkraftverk. Resultatet visar bland annat ett 20 procent lägre genomsnittligt försäljningspris för fastigheter två kilometer från vindkraft jämfört med priset på fastigheter 20 kilometer eller längre ifrån.

Allra störst prisfall noteras för fastigheter på mellan noll och två kilometer från vindkraftsetableringar med tio eller fler verk, med ett genomsnittligt fall på 30 procent.

"Allt detta tyder på behovet av en nationell politik, inte bara för att bygga ut vindkraftsproduktionen (som pågår), och eventuellt avskaffa kommuners möjlighet att lägga in sitt veto mot planerade vindkraftsetableringar (som utreds just nu), utan också för att hantera individuella krav på ersättning. och förstörd natur orsakad av vindparker. För närvarande analyserar en statlig utredning möjligheten att avskaffa kommuners möjlighet att lägga veto mot planerade vindkraftsetableringar. Som internationell forskning visar skulle en sådan åtgärd sannolikt stärka lokala intressenters känsla av maktlöshet och minska deras förtroende för samhällets institutioner. Detta är ett tema utanför denna artikels omfattning, men ett mycket viktigt ämne för framtida forskning." [24]

Boende i Västervik överlämnade 2022-01-13 1.023 skadeståndskrav till kommunen avseende tre vindkraftsetableringar i Tribbhult, Lervik och Lebo. Fastigheter har nästan helt förlorar sitt värde upp till 2 km från ett vindkraftverk. I Lerviks har byggnadsnämnden godkänt 200m höga vindkraftsverk på mindre än 600m avstånd från bostäder. [25]

 Kommunalt veto

2022-05-12

Utredning

Miljöpartisten Lise Nordin har lagt fram en statlig utredning "En rättssäker vindkraftsprövning" om att begränsa den kommunala påverkan vid byggande av vindkraft i kommunen.

Det är en ändring av regeln i miljöbalken "Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det."

Nordin föreslår att kommunen måste ta ställning till uppförande på ett tidigt stadium, men då finns risken att de boende inte får tillfälle att sätta sig in i projektet. Hon föreslår också att kommunens beslut endast får gälla lokaliseringen och inte vindkraftens konsekvenser.

Det finns olika uppgifter om hur ofta kommuner stoppar vindkraftprojekt. Mellan 2014-2018 stoppades sju procent i de nordligaste länen. Antalet var dubbelt upp för övriga Sverige. Under 2010-2019 stoppades 25% av projekten. Det tyder på att antalet stopp minskar.

Enligt Svensk Vindenergi har vindkraften i Sverige byggts ut så att den 2021 redan uppnått det statliga målet för 2030. [26]

Mängden veton

En ny undersökning visar att kommunala veton stoppar 78% av alla ansökningar om vindkraftverk på land förra året. Det är en dramatisk ökning jämfört med året innan då 38 % av alla ansökningar stoppades.

Rapporten från Svensk Vindenergi säger att elförbrukningen kommer fördubblas inom 20 år enligt prognoserna. Orsaken är elbilar och gröna industrier för fossilfri järn och stål. Det skulle innebära 3-5 gånger mer vindkraft än idag! [27]

Vindkraftpaket

Regeringen la 2022-04-06 fram ett vindkraftspaket för att snabba på utbyggnaden av grön el. Paketet består av fyra beslut för att möta det ökade elbehovet.

1. Proposition om tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft.

2. Utredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 31 mars 2023.

3. Utredning som effektiviserar regeringens roll vid ärenden enligt miljöbalken, bland annat ärenden om havsbaserad vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 30 juni 2023.

4. Havs- och vattenmyndigheten ska utreda konkurrerande vindkraftparker till havs. Myndigheten ska redovisa uppdraget senast 30 november 2022. [28] [29]

Riksdagen säger nej

En riksdagsmajoritet - M, L, C, KD och SD - yrkar i motioner nu att riksdagen ska avslå förslaget. [30]

 Politiska partierna

2022-01-04

Överenskommelse om den svenska energipolitiken

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.[31]

Socialdemokraterna

Många vill bygga och investera i förnybara energislag så som vindkraft i Sverige. Därför har vi fattat beslut för att förenkla utbyggnaden av vindkraft till havs, som kan ge kraftigt ökad energiproduktion särskilt i södra Sverige.

Idag finns det ansökningar [alla kommer ej realiseras] om anslutning hos Svenska Kraftnät som motsvarar över 350 TWh el, bara för södra Sverige. Det är mer än dubbelt så mycket som vår årsförbrukning i hela Sverige. [Nu förbrukar vi 140 TWh el per år - i hela Sverige.]

Genom att göra det lättare att bygga ut havsbaserade vindkraft så bidrar vi till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Sveriges elproduktion har bidragit till Sveriges välstånd historiskt och är avgörande även i framtiden.[32]

Moderaterna

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en fungerande energitillförsel. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den.

(Det finns inget om vindkraft på Moderaternas hemsida!)[33]

Sverigedemokraterna

(Det finns inget om vindkraft på Sverigedemokraternas hemsida!)[34]

Vänsterpartiet

Genom att satsa på energieffektivisering och förnybar energi som sol-, vind-, bio- och geoenergi skapar vi ett ekologiskt hållbart samhälle.

Vänsterpartiet vill till exempel se satsningar på insatser för förnybar elproduktion och stöd för att offentliga byggnader ska få möjlighet att installera sol- och vindkraft.[35]

Centerpartiet

Vindkraft är ett av de viktigaste förnybara energislagen i Sverige. Den är också relativt enkel att i liten skala producera själv.

Vindkraft är ett rent och förnybart energislag och andelen el som kommer från just vindkraft ökar snabbt. Under Alliansens tid i regeringen ökade elen från vindkraft tiofalt. Vi kan ändå inte nöja oss, utan måste fortsätta jobba för att den förnybara energiproduktionen ska kunna fortsätta att växa. Det vill vi göra genom tydliga delmål för ökad förnybar energi och energieffektivisering.

Genom energiöverenskommelsen har vi medverkat till att fler ska få tillverka förnybar el. Det är bra och kommer göra att bland annat vindkraften kan byggas ut ytterligare. Men fastighetsskatten på vindkraft är fortfarande kvar. På grund av låga elpriser befinner sig många förnybara kraftproducenter i en ansträngd ekonomisk situation. För att stärka arbetet mot ett helt förnybart elsystem vill vi avskaffa fastighetsskatten på vindkraft för att stärka konkurrenskraften i vindkraftsbranschen.

Vi tycker också att man ska satsa mer på att bygga ut havsbaserad vindkraft, alltså vindkraftverk ut i havet. Det är en outnyttjad källa idag.[36]

Kristdemokraterna

Vindkraft Vindkraften är en inhemsk förnybar energikälla och fyller därför en viktig roll i Sveriges energiförsörjning. Nationella riktlinjer bör finnas för hur lokalsamhället ska få del av vinsten vid vindkraftsetablering.[37]

Liberalerna

(Det finns inget om vindkraft på Liberalernas hemsida!)[38]

Miljöpartiet

I vårt Sverige glittrar solceller på taken och till havs står parker med vindkraftverk.

Miljöpartiet vill satsa stort på solceller och vindkraft.

Vi vill göra Sverige världsledande med hundra procent förnybar energi från sol-, vind-, vatten- och bioenergi.

Havsbaserad vindkraft kan ersätta hela Sveriges elproduktion från kärnkraft och mer därtill. Det blåser mer till havs vilket gör att den havsbaserade vindkraften är en stabilare energikälla och har en större årsproduktion än den landbaserade.

Vi vill att Sverige sätter upp ett mål att bygga ut den havsbaserade vindkraften med 90 TWh till 2040. Det är nästan dubbelt så mycket som dagens kärnkraft producerar.

Fyra av tio kärnreaktorer har ersatts med vindkraft och energisparande. Vindkraft och solceller byggs ut stort och slår rekord.[39]

 Källor

2022-09-29

Fotnoter

1) VIND-LÖGNER - Vindkraftens verkliga kostnad, Henrik Jönsson, Youtube (2022-07-02)
2) Är vindkraft dyrt, Power Väst, VG-regionen (2017-02-16)
3) Vindkraften ger jobb, tillväxt och klimatnytta, Svensk Vindenergi (2022-04-29)
4) Så kan man ge nytt liv åt vindkraftsbladen, Energi (2020-01-28)
5) PPA-en nyckel i finansieringen av ny kraftproduktion, Svensk Vindenergi
6) Annual change in wind energy generation, Our world in data (2022-03-31)
7) Ny studie avslöjar: Världens största havsbaserade vindkraftspark är olönsam, Vindkraftsnyheterna (2022-01-17)
8) Energy strategy: Boris Johnson defends plan amid cost of living crisis, BBC (2022-04-08)
9) Wind-generated electricity in Germany slumps to new low in 2021 (2022-01-10)
10) Ny statistik över installerad vindkraft 2020, Energimyndigheten (2021-04-22)
11) Vindkraft i Sverige, Wikipedia (2022-04-07)
12) Hur mycket vindkraft kommer att byggas? Vattenfall
13) Vindbrukskollen (2022-04-08)
14) Vindkraftsprojekt Kriegers flak, Vattenfall
15) Vindkraftens resursanvändning, Energimyndigheten (2021-01-27)
16) Ursprungsmärkning och miljöpåverkan på vår el, Vattenfall
17) Kinesiska staten storägare av svensk vindenergi, SR (2020-02-15)
18) Baylan om ökat kinesiskt ägande: Vi får inte vara naiva, DN (2021-11-21)
19) Buller från vindkraftverk, Klimatsans
20) Ny studie: Ljudet från vindkraftverk påverkar sömnen negativt, Svt (2021-04-23)
21) Buller, Energimyndigheten
22) Plan- och Bygglagen (2010:900) 4§
23) Vindkraftens påverkan på människors intressen, Vindval, Naturvårdsverket (2021-10-07)
24) The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Hans Westlund och Mats Wilhelmsson, KTH, Sustainability (2021-05-25)=2021-06-12 ()
25) 26) Mats Nilsson. docent i miljöekonomi på Södertörns högskola SvD Debatt (2021-06-22)
27) 28) Regeringen snabbar på utbyggnaden av vindkraft, Regeringen (2022-04-06)
29) Viktiga förslag från regeringen för snabbare vindkraftsutbyggnad, Energiföretagen (2022-04-28)
30) Fem partier sänker regeringens förslag om ändrat kommunalt veto, Dagens samhälle (2022-04-22)
31) Överenskommelse om den svenska energipolitiken (2016-06-10)
32) Vindkraft, Socialdemokraterna
33) Moderaterna
34) Sverigedemokraterna
35) Energi. Vänsterpartiet
36) Vindkraft, Energi, Centerpartiet
37) 38) Liberalerna
39) Vindkraftverk, Energi, Miljöpartiet

Etiketter med länkar

Fastighetsvärden
Inga länkar
Vindkraft
Fossilfritt kräver utrymme (Nyhet)
Mer vindkraft skapar problem i framtiden (Nyhet)
Protester mot 40 Eiffeltornshöga vindkraftverk (Nyhet)
Elcertifikat (Artikel)
Priset för grön energy (Artikel)
Kraftig ökning av vindkraft, solel och elexport (Nyhet)
Tyska energi- och klimatåtgärder (Artikel)
El
Kraftig ökning av vindkraft, solel och elexport (Nyhet)
Elcertifikat (Artikel)
Buller
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.