Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-09-17

EUs utveckling

Innehåll: Kommentar | EUs långtidsbudget och NextGenerationEU | Källor

EU-kommussionen avser att presentera ett förslag till en ny författning. Det gör det angeläget att utvärdera den utveckling som skett. När var EU lagom?

 Kommentar

2022-09-17

title

EU Maktcentrum. Det syns inga medlemsflaggor - bara EUs

Gör EU lagom igen

En av de viktigaste uppgifterna för den nya regeringen är att stoppa EUs makt över medlemsländerna. Den är nu så extremt långgående att den väsentligen upphäver den svenska demokratin.

Demokrati?

Demokrain - folkstyret - innebär att medborgarna i ett land har möjlighet att ta del av en fri opinonsbildning och rösta fritt i allmänna val. Det finns anledning att kritisera den demokratiska kvaliteten i svenska. Den enskilde medborgaren borde ha större möjligheter att sätta sig in i angelägna samhällsfrågor och påverka det praktiska politiska skeendet.

Dessa möjligheter är ändå oändligt mycket större än när det gäller den enskildes möjligheter att påverka EU. Det är helt enkelt inte en naturligt område för varje sig opionsnildning eller influtande. Se är bara stora organisationer - inklusive företag - som har de möjligheterna.

Därmed måste EUs ses som en odemokratisk organisation som genom sin styrlning också försvagar medlemsländerns demokrati.

EU 1987

Målet bör vara att återgå till EU före 1987 med beslutet om den europeiska enhetsakten. Då före 1987 bestod EU av

  • kol- och stålgemenskapen
  • rådgivande församling vald av medlemdsländernas parlament en
  • inget försvarssamarbete, det skulle NATO hantera.
  • visst samarbete i energifrågor
  • samarbete i ekonomiska frågor (EEG)
  • Endast enhälliga beslut.
  • Gemensam marknad för varor, tjänster, personer, kapital
  • Tullunion

Inre marknaden

Men 1987 kom europeiska enhetsakten med majoritetsbeslut inom en rad viktiga områden. EU-kommissionen, som leddes av kommissionsordföranden och socialisten Jacques Delors, antogs ett omfattande paket av 310 åtgärder för att skapa en fulländad gemensam marknad utan inre gränser - den inre marknaden.

1985 infördes Schengenavtalet med gränskontroller endast vid EUs externa gränser. Då upphörde Sveriges möjligeheter att besvaka gränserna.

1993 kom Maastrichtfördraget som upprättade Europeiska unionen med tre olika pelare: 1. överstatliga samarbetet, 2. gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, 3 gemensam hantering av rättsliga och inrikes frågor. Alla medborgare i medlemsländerna blev automatiskt medborgare i EU med möjligheten att röra sig fritt inom EU. Då lades grunden för extrem migration och allvarliga integrationsproblem inte bara i Sverige.

Styrning av ekonomi

1997 beslut EU om stabilitets- och tillväxtpakten som gav EU vetorätt vid medlemslands budgetbeslut. och sedan kom det olyckliga beslutet att införa en valutaunion med Euron och en gemensam band ECB. Därmed kom valutan att styras av de överlägset största landet i unionen Tyskland.

2009 godkändes Lissabonföredraget av alla medlemsländer. Då fick EU rätt att ingå juridiska avtal i eget namn. Efter ekonomisk kris 2007-2008 utvidgade EU styrningen av medlemsländerna, t.ex. vad gäller bankerna. 2005 kom flyktingkrisen utan att EU kunde få igenom ny lagstiftning.

EUs beskattningsrätt

Däremot utnyttjande EU Covidepidemin till att bygga upp en fond på 750 miljarder euro för att stödja medlemsländer som fått problem. Men pengarna styrdes i stället över till klimatsatsningar utan koppling till de problem som epidemin skapat. Och nu ska pengarna i stället används i den aktuella energikrisen.

Snart kommer kommissionen med förslag om en ny författning. Dess väsentliga innehålla verkar vara att öppna för fler medlemmar, avskaffa medlemländernas vetorätt och att ge EU rätt att beskatta medborgarna i medlemsländerna.

 EUs långtidsbudget och NextGenerationEU

2022-09-18

EU:s nuvarande långtidsbudget (MFF) löper från 2021 till 2027 inkluderar nya budgetstruktur, finansieringsprogram, anslag per medlemsstat och uppgifter om utgifter och intäkter.

Budgeten uppgår till 2 018 miljarder euro i löpande priser (20 180 000 000 000 kronor). Detta exempellösa svar kommer att hjälpa till att reparera de ekonomiska och sociala skador som orsakats av coronavirus-pandemin och hjälpa övergången till ett modernt och mer hållbart Europa.

Mer än 50 % av det totala beloppet för nästa långtidsbudget och NextGenerationEU kommer att stödja moderniseringen av Europeiska unionen genom forskning och innovation. rättvist klimat och digitala övergångar; beredskap, återhämtning och motståndskraft

30 % av EU:s budget kommer att användas för att bekämpa klimatförändringarna. Paketet ägnar också särskild uppmärksamhet åt skyddet av biologisk mångfald och genusrelaterade frågor

20 % av NextGenerationEU kommer att investeras i den digitala transformationen
Under 2026 och 2027 kommer 10 % av de årliga utgifterna under långtidsbudgeten att bidra till att hejda och vända nedgången av biologisk mångfald

För första gången någonsin har nya och förstärkta prioriteringar den högsta andelen inom långtidsbudgeten, 31,9 %.

Majoriteten av medlen från NextGenerationEU (723,8 miljarder euro) kommer att spenderas genom programmet Recovery and Resilience Facility (RRF). Det består av storskaligt ekonomiskt stöd till offentliga investeringar och områden som gröna och digitala projekt. Stödet kommer att ges i form av bidrag (338,0 miljarder euro) och lån (385,8 miljarder euro).[1]

 Källor

2022-09-18

Fotnoter

Etiketter med länkar

Författning
Inga länkar
EU
EUs gigantiska fond (Nyhet)
Muf om EU (Nyhet)
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020 (Nyhet)
Plastpåseskatten (Nyhet)
Elkraftsystem (Artikel)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
EU vill stoppa engelska TV-program (Nyhet)
EUs taxonomiförordning (Artikel)
Skogsbruket ska vara nationellt (Nyhet)
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
EU vill socialisera näringslivet (Artikel)
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 (Artikel)
Vattenkraft (Artikel)
EU och klimatet (Artikel)
Solpaneler (Artikel)
Yttrandefrihet (Artikel)
Utsläppshandel (Artikel)
Naturvårdsverket (Artikel)
Kärnkraft (Artikel)
Parisavtalet (Artikel)
Järnväg och tåg (Artikel)
Energi (Artikel)
EU - Europeiska unionen (Artikel)
Budget
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.